Hoppa till huvudinnehåll

Erkki Liikanen skrev dagbok om Finlands första tio år i EU: "Viktigt steg in i medlemskap gav stort inflytande, trots sämre kort från början"

Erkki Liikanen.
Pandemin har gett möjlighet att skriva på stugan, förklarar Erkki Liikanen. Efter EU-åren väntar boken om åren på Finlands bank. Erkki Liikanen. Bild: Jarno Kuusinen / AOP Erkki Liikanen (politiker),Finlands Bank,Liikanen

Det är ingen överdrift att kalla Erkki Liikanen Finlands mesta EU-anhängare. Han var den första finländaren i EU-kommissionen. Det sammanfattar han i en bok skriven under coronaisoleringen.

Det har gått 25 år sedan Finland gick med i EU, tillsammans med Sverige och Österrike. Finlands första medlem i den mäktiga EU-kommissionen var den socialdemokratiska toppolitikern Erkki Liikanen.

Han har nu publicerat en bok om den tiden - och hur det gick sedan. Liikanen återkom senare och blev chefdirektör för Finlands bank, men är nu pensionär vid fyllda 70 år.

Liikanen återkommer fortfarande i spekulationerna om Finlands nästa president, trots att han själv avvisar.

- Finland är ett fritt land, man får spekulera. Men jag ska inte delta i spekulationerna, avvärjer Erkki Liikanen sådana frågor.

I den finska boken "Kommissaari" skriver Erkki Liikanen en både personlig och politisk dagbok, om finländska förhandlingsstrategier, teknologi, stormaktspolitik och personliga påhopp.

Han tror förstås på EU och på möjligheterna till samarbete med det nya USA, men också Kina.

Sovjetunionens fall gav EU-chans

- Vi hade alltid velat vara en del av de länder som delade våra värderingar, men hade inte en sådan möjlighet. När Sovjetunionen upplöstes fick vi vår chans, vi blev medlem i EU, förklarar Erkki Liikanen.

Vi behandlas lika som andra länder, det var också den finländska målsättningen. Finland tar inga problem med sig till unionen, sa redan president Mauno Koivisto, en av Liikanens mentorer.

Med det ville man säga att Finland var ett välmående land utan inrikespolitiskt tumult. Det var mer än man kunde säga om många ansökarländer i den andra stora medlemsrundan när Östeuropa kom med några år senare.

Beslutsfattande baseras på lag, inte på makt. Det har passat oss enormt bra, säger Erkki Liikanen.

Enligt Erkki Liikanen har Finlands EU-medlemskap blivit en succé. Vi är ett starkare land, mer inflytelserikt än förr.

Erkki Liikanen var Finlands första medlem i EU-kommissionen, i två perioder på tio år, med kommissionsordförandena Jaques Santer och Romano Prodi. Före det var han Finlands ambassadör i Bryssel, under medlemskapsförhandlingarna.

Hans dagboksanteckningar från den tiden är publicerade sedan tidigare.

Liikanen började sin karriär tidigt, som riksdagsman, senare var han bland annat finansminister och socialdemokratisk partisekreterare. Då var han ofta yngst, vilket hans förra boktitel "Olin joukosta nuorin" också antydde.

Nu är han 70 år och pensionär efter sina sista 14 år i karriären som chefdirektör för Finlands bank. Boken om den perioden lär vara på väg.

Svartvit bild med SDP-partidelegation; från vänster Sorsa, Liikanen,Työläjärvi, Ahde.
Erkki Liikanen var SDP-partisekreterare under Kalevi Sorsas ordförandetid. Svartvit bild med SDP-partidelegation; från vänster Sorsa, Liikanen,Työläjärvi, Ahde. Bild: Kalle Kultala, Yle Flinkkilä & Kellomäki,Pirkko Työläjärvi,Kalevi Sorsa,Erkki Liikanen,Matti Ahde

Budgetmakt gav inflytande för listig kommissionär

Erkki Liikanens nya memoarbok handlar om de tio åren i EU-kommissionen. Han ansågs ha de rätta kvalifikationerna; EU- och språkkunskaper efter fem år på Finlands EU-representation och rätt ålder, 44 år.

Han hade också politisk erfarenhet - och var socialdemokrat - vilket var viktigt för utnämnaren president Martti Ahtisaari.

Som representant för ett nytt medlemsland kunde Liikanen inte få någon toppost i kommissionen. Han sökte en post som ingen ville ha eller förstod att var viktig, beskriver han själv.

Det var ansvaret för EU:s budget och personalfrågorna. Alla kommissionärer hade ärende till och behov av honom för att få igenom sina frågor.

Senare blev det Informationsteknologi och näringslivsfrågor som förde Liikanen ut i världen. Allt beskrivs med stor noggrannhet i hans färska bok, parallellt med dagboksanteckningar från privatlivet.

Fastighetskung blev populär i grannskapet

I Finland var Liikanen redan en känd politiker men i Bryssel fick han gå i fred. Ingen kände kommissionärerna på den tiden.

Men Liikanen hade personalansvar och blev syndabocken i många fackliga tvister inom EU-organisationen.

Han berättar i boken med illa dold förtjusning om en strejk bland EU:s vaktmästarpersonal och postutdelare. Den ledde till att tjänstemännen övergick till e-post så man hastigt kunde införa en betydligt mer papperslös union.

Liikanen var också ansvarig för Berlaymont-byggnadens mångåriga asbestsanering. Det var en fråga som intresserade alla, upp till den belgiska kungen. Huset är statligt ägt, EU är bara hyresgäst och ville inte betala för renoveringen som tog 13 år.

EU-kvarteren var ruffiga med några stora kontorskomplex bland en idyllisk men förfallen småhusbebyggelse som väntade på rivning. Liikanen pressade fram en stadsplan, som också gav möjlighet till mindre biltrafik och bättre underhållna parker.

För det belönades Liikanen med titeln "hedersmedborgare" i sin stadsdel.

EU-distriktet i Bryssel.
Allt fler medlemsländer har gjort att EU-institutionerna täcker en allt större areal av Bryssel EU-distriktet i Bryssel. Bild: Philippe Samyn and Partners architects & engineers - lead and design partner, Studio Valle Progettazioni architects, Buro Happold engineers Europeiska unionen,Bryssel,Europeiska kommissionen

Med en viss stolthet går Liikanen igenom många segrar, för EU, Finland, sig själv och socialdemokratin.

IT-frågorna blev viktiga i början av 2000-talet. Finländska Nokia var stort - och sedan sprack den internationella teknologibubblan.

Liikanen hade målsättningen att sprida internet till alla. Nätet skulle fyllas med innehåll, myndigheterna digitaliseras. Dessutom gällde det att hitta bisnesidén för de europeiska företagen, och hålla de amerikanska jättebolagen på mattan.

"Coronapandemin lite enklare via EU:s medicinprogram"

Coronapandemin har gjort det lättare att få till stånd boken, säger Erkki Liikanen. Den har skrivits i isolering ute på den finländska landsbygden.

Det hör inte till Liikanens stil att vara alltför blygsam. Han var med om besluten om kemilagstiftningen och det nya europeiska kemiämbetsverket som placerades i Finland.

Medicinallagstiftningen, som nu används i coronatider, gjordes också i en kommission där Liikanen ingick.

- Jag är lite besviken över att ingen på riktigt studerar hur effektivt det här systemet fungerar, säger Erkki Liikanen nu efteråt. Om vi vill ha ett vaccin samtidigt för hela Europa så måste det godkännas på en vetenskaplig bas.

Det här systemet fungerar bra, enligt Liikanen. Biontech/Pfizer-vaccinet kom ganska tidigt och också Moderna.

Nu behandlas anhållan om Astra Zeneca-vaccinet. Men de måste uppfylla kraven i tre faser, så man inte skapar en fara för människorna, förklarar Erkki Liikanen. Man måste följa vetenskapen och experterna. Det har fungerat ganska bra men det tar lite tid. Det är enormt viktigt att behandla alla länder på samma sätt.

- Om du läser sociala medier i Europa tror du kanske att Finland är värsta landet i världen. Men de facto har Finland klarat sig mycket bra i pandemin, påpekar Erkki Liikanen. Själv har han hållits isolerad på en holme under långa perioder.

Bokpärm med bild av Erkki Liikanen och boktiteln "Kommissari"
"Kommissarie" är en gammal chefstitel både i öst och väst, boktiteln ska kanske översättas till kommissionär, när det gäller EU-kommissionen Bokpärm med bild av Erkki Liikanen och boktiteln "Kommissari" Bild: EU-kommissionen/Bokförlaget Siltala Erkki Liikanen,Europeisk kommissionär,EU-medlemskap,Europeiska unionen

Nordiskt samarbete

Liikanen berömmer sina nordiska kommissionärskolleger. De flesta var ju socialdemokratiska partikamrater för 25 år sedan, då Sverige, Finland och Österrike gick in samtidigt i EU.

Från Sverige kom Anita Gradin och senare Margot Wallström. Från Norge skulle Thorvald Stoltenberg ha kommit, men det norska folket ville inte med i sin EU-folkomröstning.

Liikanen säger mycket rakt på sak i böcker och uttalanden. Han nämner inte i boken elakheten om att Sverige verkade tro det var EU som hade anslutit sig till Sverige och inte tvärtom.

Men boken berör de kulturskillnader som finns inom den stora EU-förvaltningen med anställda från närmare 30 medlemsländer.

Danmark anslöt sig redan år 1973. När Erkki Liikanen kom hette den danska kommissionären Ritt Bjerregaard - också hon erfaren socialdemokrat. Hon skrev snabbt sina memoarer i en bok som stoppades, men sedan publicerades som en bilaga i tidning Politiken.

Bjerregaard kritiserade kommissionen hårt - för bland annat fransk byråkrati. Liikanen råkade också ut för den, i form av EU:s revisionsrätt.

Den institutionen uppfanns redan på Napoleons tid i Frankrike odh importerades till Europeiska unionen. Den ställde till med mycket bekymmer för den ekonomiansvariga kommissionären Erkki Liikanen och hela kommissionen, som måste avgå i slutet av hans första period.

"Annorlunda betyder inte sämre"

Liikanens kritik är försiktig.

- Det är kanske en liten skillnad mellan mig och Ritt. Om något är annorlunda än i Finland så är det inte alltid sämre, förklarar Erkki Liikanen.

Vi måste förstå att andra länder också har klarat sig ganska bra. Olika traditioner och administration måste leva tillsammans, en förutsättning är att vi måste respektera varandra, säger Liikanen.

- Därför är jag inte så enormt kritisk. Men öppenhet är en princip jag höll fast vid mycket starkt, det var enormt viktigt. Men det finns lite olika samhällspolitiska lösningar och administrativa kulturer.

- Jag är inte säker på att Finland alltid får fulla poäng på alla punkter. De andra kan vara överraskande bra, även med olika historia bakom sig. Det finns också kritik i min bok. Men freden i Europa betyder att vi respekterar varanda. Vi kan inte förändra allt genom vår stil och våra metoder, säger Erkki Liikanen.

EU-ledarna samlades i Europabyggnaden på lördagen, Storbritannien var inte inbjudet. 29.4.2017
EU har moderniserats sedan Liikanens tid, till exempel Europeiska rådets mötesrum. I ett skede var Liikanen också ansvarig för översättningsverksamheten. Franskan dominerar inte längre. EU-ledarna samlades i Europabyggnaden på lördagen, Storbritannien var inte inbjudet. 29.4.2017 Bild: EPA/OLIVIER HOSLET Europeiska rådet,Europeiska unionen,Europabyggnaden,Bryssel

.

"Brittiskt misstag lämna EU"

Brexit och populismen är två misslyckanden som Liikanen nämner i sin bok från tiden i Bryssel.

Britterna gör ett misstag som lämnade EU, det kommer att kosta dem mycket, säger Liikanen. Han påminner om varför de gick med, för att britternas stormaktstid var förbi och det kommer inte tillbaka.

Frågan nu är om EU är tillräckligt stort för att spela ihop med eller konkurrera med USA och Kina. Det går fint åtminstone inom klimatpolitiken, säger Erkki Liikanen.

Samarbetet mellan EU och den nya presidenten Biden kommer att bli utmärkt, tror Liikanen. USA har en lång europeisk tradition, det var bara Trump som avvek.

"Populismen i USA var ett undantag"

- Du måste minnas att både Demokraterna och Republikanerna har stött ett starkt Europa ända sedan kriget. Amerikanerna tänkte att om Europas ekonomi är starkare är länderna också starkare mot Sovjetunionen.

Alla presidenter tänkte så. Enda undantaget var Trump. Han var en populist och började stöda brexit, de andra har stött den starkare integrationen.

USA- och Kinaproblematiken får stor plats i boken. En viktig poäng är klimatet när Biden nu är för Parisavtalet, säger Erkki Liikanen. Demokraterna var också för Kyotoavtalet.

För oss betyder det att amerikanerna kommer tillbaka till miljöförhandlingarna, och till WTO. De har alltid varit med i den europeiska integrationen, i alla stora världspolitiska frågor som är viktiga för Europa.

- Jag är mycket optimistisk trots att det inte blir lätt. Vi i Europa kan inte leda världen. Men vi måste se till att vi kan leda världen tillsammans, det vill säga Europa, USA och andra likatänkande.

EU:s framtid är inte en union i upplösning, tror Erkki Liikanen. Britterna kommer att visa att kostnaderna att vara utanför är större än man tänker idag. Det blir ett mindre land med mindre inflytande.

Det blir exemplet som visar att det är bättre att stanna tillsammans med länder som har samma värden och gemensamma principer.

Problem med yngre politiker och tjänstemän

Liikanen säger sig vara nästan säker på att han har med sig de finländska politikerna om behovet att stanna i EU.

- Men förstås måste den yngre generationen studera frågorna till grund och botten. Den generation jag hör till kämpade för gemenskapen för 20 år sedan, det var ett enormt historiskt steg.

EU riskerar förlora en del av sin vikt om de bästa människorna inte vill jobba med - och för - EU.― Erkki Liikanen

Till Liikanens första arbetsfält hörde rekryteringen av tjänstemän från de nya medlemsländerna.

I början hade Finland svårt med det, men sedan kom det många ledande tjänstemän. Liikanen nämner i boken Allan Rosas, Timo Summa, Elisabeth Helander, Juhani Lönnroth och Jacob Söderman.

Yngre tjänstemän klarade inträdesproven till EU. De kom från hela Finland, vilket Liikanen såg som ett bevis på en jämlik utbildning i hela Finland. Könsbalansen bland de nya i Bryssel blev också jämn - som en nyhet inte enbart bland de sökande, utan också bland de antagna.

Nu är EU en vardaglig fråga och allt färre finländare vill jobba i Bryssel, beklagar Liikanen. Det finns en risk för att EU förlorar en del av sin vikt om de bästa människorna inte vill jobba med och för EU.

"EU gav trumf på hand"

Liikanens slutsats är att vi inte ska ge upp. Det var därför han skrev boken. Han hoppas att yngre människor ska se hur det fungerar i det inre av EU. Och han vill dela med sig av en insikt om EU-medlemskapets betydelse och enorma fördel för Finland.

Erkki Liikanen återger en jämförelse mellan Finland och Norge. År 1948 gjorde Finland en VSB-pakt med Sovjetunionen, samtidigt som Norge var med och grundade Nato. 1998 fastslogs den europeiska penningunionen där Finland var med, men inte Norge.

Norge fick trumf på hand med naturresurserna, men är längst bort i Europa. Finland fick de sämsta korten, men är nu inflytelserikast av de nordiska länderna. Det är det steget Liikanen har jobbat med i ganska många år och beskriver i sin senaste bok. Den utkommer nu på finska, och till sommaren på engelska.

Erkki Liikanen: Kommissaari, bokförlaget Siltala, 2021

Läs också