Hoppa till huvudinnehåll

Ny rapport: Konsekvenserna av bröstcancer drabbar kvinnor ojämlikt

Mammografia-laite Etelä-Karjalan keskussairaalassa.
Vanligare att högutbildade insjuknar. Mammografia-laite Etelä-Karjalan keskussairaalassa. Bild: Mikko Savolainen / Yle mammografi,Södra Karelens centralsjukhus,bröstcancer

Kvinnor som insjuknar i bröstcancer tenderar få sämre ekonomi och sämre psykisk hälsa. Konsekvenserna av en bröstcancerdiagnos är störst för kvinnor vars ställning på arbetsmarknaden är svag, visar en rapport som sammanställts vid Institutet för hälsa och välfärd.

Förvärvsinkomsterna för kvinnor som insjuknat i bröstcancer sjunker med i medeltal 5,1 procent under fem år efter diagnosen. Under de två första åren är inkomstbortfallet som störst, visar utredningen. Det här gäller i synnerhet kvinnor vars position i yrkeslivet är svag.

Samtidigt verkar de psykiska problemen öka efter en cancerdiagnos.

Sysselsättningen drabbas bara lite

I rapporten har man granskat inkomsterna, sysselsättningen och den mentala hälsan hos 35-55-åriga kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer.

En bröstcancerdiagnos påverkar sysselsättningen bland kvinnorna ytterst lite - med cirka en procentenhet. Det förklaras med att många insjuknade inte blir arbetslösa utan går i pension.

Inkomstbortfallet förklaras i sin tur med att vården och kan kräva frånvaro från jobbet. Det kan också handla om frånvaro på grund av temporär arbetsoförmåga. Diagnosen kan också belasta karriären. Men också andra faktorer spelar in säger THL:s forskningschef Maria Vaalavuo.

- För kvinnor som får en cancerdiagnos börjar andra saker bli viktigare än jobbet, man får andra preferenser för hur man tillbringar sin tid helt enkelt.

Socialskyddet täpper hålen i kassan

Trots att förvärsinkomsterna kan sjunka betydligt efter en bröstcancerdiagnos påverkas inte totalintäkterna lika mycket.

- Det beror på vårt sjukförsäkringssystem, och visar att det finländska socialskyddet har stor betydelse då det gäller att dämpa olika risker. Inkomstöverföringarna täcker relativt effektivt de hål i kassan som en sjukdom för med sig, säger Vaalavuo.

Däremot borde vi vara mer bekymrade för cancerdiagnosens psykosociala konsekvenser, säger hon.

- Fortfarande fem år efter diagnosen är bröstcancerpatienterna i större behov av psykiatrisk specialistvård än kvinnor som inte insjuknat.

Vanligare bland höginkomsttagare

Bröstcancer förekommer mer bland högutbildade kvinnor med högre inkomster, men sjukdomens ekonomiska konsekvenser är större bland lågutbildade, visar THL:s rapport.

Ju tyngre fysiskt arbete en kvinna har desto mer påverkas hennes ekonomi av en cancerdiagnos. Mycket beror också på arbetsgivaren och i vilken mån hen kan eller vill anpassa arbetsuppgifterna till ett nytt läge.

"Ta ojämlikheten på allvar"

Kvinnor med lägre socioekonomisk ställning tenderar också uppsöka vård senare, vilket kan leda till ett allvarligare sjukdomsförlopp. Det är skäl att ta ojämlikheten på allvar, säger Vaalavuo:

- Vårdsystemet borde utvecklas så att det inte finns några socioekonomiska skillnader i diagnosticeringen och vården av bröstcancerpatienter. Alla arbetsplatser borde också främja en återgång till arbetet för kvinnor som insjuknat.

Forskningsrapporten baserar sig på statistik från THL och Statistikcentralen åren 2000-2016.

Läs också