Hoppa till huvudinnehåll

Joe Biden förbjuder federalt samarbete med privata fängelser: “Det här är ett första steg mot att förhindra företag att göra vinst på att spärra in folk”

Joe Biden undertecknar presidentdekret på tisdagen 26 januari 2021.
Joe Biden undertecknade nya presidentdekret på tisdagen. Fokus låg på att bekämpa rasorättvisor i USA. Joe Biden undertecknar presidentdekret på tisdagen 26 januari 2021. Bild: AFP / Lehtikuva Joe Biden

Främjandet av kampen mot rasorättvisor i USA är en central del av nya presidenten Joe Bidens politiska agenda.

På tisdag undertecknar Joe Biden en rad presidentdekret som är inriktade på att dämpa motsättningar mellan olika folkgrupper i landet.

Under sitt installationstal sa Biden att ett av målen för hans administration är att “nedmontera den strukturella rasismen”.

USA bör “ompröva sin hela inställning” till frågor som gäller rasojämlikheter, sa Biden på tisdagen.

Nu ska statens beroende av privata fängelser minskas

Det kanske mest synliga beslutet handlar om att sätta stopp för samarbetet mellan den federala makten - det vill säga staten - och privata fängelser.

Biden förbjuder justitieministeriet att ingå nya kontrakt med privata fängelser.

- Det här är ett första steg mot att förhindra företag att göra vinst på att spärra in folk, sa Biden.

Just nu finns det ungefär 14 000 fångar i privata fängelser som verkar under statens regi. Det är en liten del av 152 000 federala fångar.

Över två miljoner amerikaner sitter för tillfället i olika fängelser i USA. Av dem är en “oproportionellt stor andel från minoritetsgrupper” står det i Vita husets pressmeddelande.

Northern State Prison-fängelset i Newark i New Jersey.
Över 2 miljoner personer sitter inspärrade i fängelser runtom i USA. Demokrater och många republikaner vill få ner antalet. Bilden visar det federala Northern State-fängelset i Newark, New Jersey. Northern State Prison-fängelset i Newark i New Jersey. Bild: AFP / Lehtikuva Fängelse,USA

Efter beslutet sjönk aktiekursen hos två bolag som driver privata fängelser, GEO Group och Corecivic.

Massinspärrningar är ett problem i USA, enligt både republikaner men framför allt demokrater. Under de senaste åren har fängelsepopulationen i USA sjunkit en aning, efter att kraftigt ha ökat under flera decennier.

Beslut för att bekämpa orättvisor på bostadsmarknaden

Tisdagens beslut för med sig också nya direktiv inom bostadspolitiken.

Bostadsministeriet uppmanas att ingripa starkare för att ta itu med orättvis behandling på bostadsmarknaden och se över rådande regler och lagstiftning.

Svarta amerikaner har i genomsnitt sämre förutsättningar än vita inom de flesta områden. Det gäller såväl bostads- och arbetsmarknaden som utbildningssektorn.

Enligt experter beror skillnaderna till stora delar på statliga åtgärder som diskriminerar mot svarta amerikaner. Svarta amerikaner har i snitt sämre möjligheter än vita att få bostadslån och att komma in på universitet. Svarta och latinos är också överrepresenterade bland fängelsepopulationen jämfört med vita amerikaner.

Kritik från republikaner

Bidens agenda för att ta itu med rasmotsättningarna har redan stött på kritik från republikaner. Kentuckysenatorn Rand Paul har hävdat att Bidens fokus på jämlikhet i sitt installationstal antyder att presidenten uppfattar sina politiska motståndare som rasister.

- Om man läser hans tal och lyssnar på det omsorgsfullt, så handlar mycket om illa dolda insinuationer där man kallar oss förespråkare för vit makt, rasister och allt möjligt annat, sa Paul.

Flera republikaner motsätter sig också åtgärder som är ämnade att öka jämlikheten mellan etniska grupper på bostadsmarknaden.

Bland Joe Bidens beslut på tisdag finns införandet av regler som förhindrar hyresvärdar att tvinga hyresgäster att uppge eventuell kriminell bakgrund, en praxis som anses ha en diskriminerande effekt på svarta och latinos.

Medborgarrättsorganisationer ser åtgärden som ett sätt att minska strukturella ojämlikheter men konservativa kritiker anser att det slår alltför hårt mot husbolag och företag.