Hoppa till huvudinnehåll

Skogsägaren får sköta sin skog som hen vill – men nuvarande metoder kan leda till färre blåbär och insekter

Luminen metsä.
Det är bara ekonomiskog man kan bestämma åldern på. Luminen metsä. Bild: Nella Nuora / Yle vinter,januari,snö,landsbygd,Nurmijärvi,skogar

En finländsk skogsägare kan själv bestämma vad hen ska göra med sin skog. Alltsedan 2014 har det varit tillåtet att antingen lämna skogen orörd, avverka endast vissa träd i skogen efter hand eller att avverka alla träd på en gång.

Enda villkoret är att se till att skogen förnyar sig efter avverkningen.

60 procent av den finländska skogen, 10,5 miljoner hektar, ägs av drygt 600 000 privatpersoner. Det är en stor grupp människor som avgör hur det ser ut i våra skogar. Och intresset för att äga egen skog har ökat.

Bättre tillväxt eller mera mångfald?

Men vilket sätt att sköta skogen är det bästa? Hittills har så gott som all skog i Finland slutavverkats efter en tid. Men nu ökar andelen kontinuerligt avverkad skog långsamt.

Vid kontinuerligt skogsbruk fälls enskilda träd eller små grupper av träd, men marken lämnas obearbetad och skogen förblir skog, inte ett kalhygge.

Andelen kontinuitetsskogsbruk är svår att bedöma. Skogscentralen uppskattar att under åren 2018 och 2019 sköttes ungefär 2,5 procent av de finländska skogarna på det viset.

Forststyrelsen har nyligen utökat användningen så att 6 procent av avverkningarna görs enligt kontinuerlig metod framöver. Det betyder cirka 6000 hektar om året. Vilket är cirka 5 procent av den totala avverkningsarealen i Finland.

En skog där alla träd är lika gamla har mindre biologisk mångfald, medan en skog med olikåldriga träd kräver större skicklighet när träd fälls.

monitoimikone
Skogsmaskin i farten. monitoimikone Bild: Timo Nykyri / Yle skördare,Ponsse,Stora Enso,avverkning,skogar,skogsbruk,träd,träindustri,skogsindustri,flygbilder

- När man fäller träd ovanifrån är risken alltid att man bryter sönder plantorna där under som man vill ha vid liv och skadar dem. Och då försvinner ju en del av nyttan, konstaterar Henrik Holmberg utvecklingschef på skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret.

Skogen är en kolsänka endast när dess förråd av koldioxid växer, alltså när trädens tillväxt binder mer koldioxid än avverkningar och röta frigör.

Avverkningsmaskinerna har utvecklats efter hand. De är numera beståndsgående och klarar av många olika sorters skog.

Motorsåg eller skogsmaskin?

I ideala fall är skogsägaren självverksam och går varje år in med motorsåg och fäller vissa träd och kollar vindfällen.

Men i dagens läge avverkas största delen av virket med maskiner. Då görs det på en gång på en större areal och då borde man få det rätt med en gång för att sen kanske komma tillbaka om tio till femton år.

Vi vet mer med tiden

Allt eftersom andelen skog som avverkas kontinuerligt ökar, får forskarna också mera kunskap om vilka konsekvenserna av olika skogsbruk har.

Det alla är ense om är att ett för stort uttag av virke oberoende av skogsbruksmetod är skadligt för den biologiska mångfalden och minskar på kolsänkan.

Skogen är en kolsänka endast när dess förråd av koldioxid växer, alltså när trädens tillväxt binder mer koldioxid än avverkningar och röta frigör. Gammal skog lagrar mycket koldioxid som frigörs när skogen avverkas.

Tukkipino ja hakkuuaukko eteläsuomessa
Stockar i väntan på stockbilen. Tukkipino ja hakkuuaukko eteläsuomessa Bild: Jaani Lampinen / Yle skogsbruk,skogar,naturskydd,naturskyddsområden,naturens mångfald

I vår strävan att minska användningen av fossila bränslen och material har skogen framstått som svaret på de flesta problem.

Skogen ska förse oss med bränsle, värme, virke, kläder och exportprodukter. Hur mycket som årligen ska avverkas är en het politisk fråga.

I Finland har man strävat efter maximal tillväxt, men det har lett till att mångfalden i våra skogar har minskat.

Mångsidig forskning pågår

Naturresursinstitutet forskar i effekterna av kontinuerligt skogsbruk ur ett biologiskt, tekniskt, samhälleligt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

Att anpassa våra skogsbruksmetoder till klimatförändringen är ett av de viktigaste forsknings- och utvecklingsmålen.

I en gammal ekonomiskog, alltså skog som är likåldrig, kan man avverka ungefär 30 - 55 procent av träden utan att djurarterna påverkas, säger forskare Juha Siitonen i Naturresursinstitutets webinar.

Gallring fördel för blåbär och insekter

För blåbär och de insektsarter som äter blåbär är gallring till fördel eftersom det hämtar mer ljus in i skogen. Däremot klarar blåbärsriset inte den markberedning som hör till slutavverkningar.

Blåbär är en viktig art eftersom insekter som fjärilar och steklar är föda för fåglar. En minskad mängd blåbär betyder alltså en minskad mängd fågelungar.

Blåbär.
Blåbär - mums för insekter, fåglar, björnar och människor. Blåbär. Bild: YLE/Mira Myllyniemi finsk natur

Till exempel tjädern tillbringar mycket tid i blåbärsris där den äter blad, bär och knoppar. Tjäderkycklingarna behöver protein och det får de genom att äta mätarlarver som finns på undersidan av blåbärsbladen.

Epifytlavar drar också nytta av kontinuitetsbruk. I dem bor insektsarter som är föda för till exempel talltitan som tidigare var en av våra vanligaste fåglar, men nu hittas på listan av hotade arter.

Men det är inte bara djur som vill ha blåbär. Enligt Anne Tolvanen, professor i skogsekologi är blåbärsskörden femfaldig i skogar med kontinuitetsbruk jämfört med kalhyggen.

Det är markberedningen som skadar blåbärsrisets rötter för en lång tid framåt.

Lingonen trivs på kalhyggen

Däremot kan lingonskörden bli bättre efter slutavverkningar. Lingonriset återhämtar sig efter jordbearbetningen och trivs i starkt solsken.

För svampar är kalhyggen ödesdigra. Eftersom deras mykorrhiza samarbetar med trädens rötter så skadas den när trädens rötter dör.

Det kan ta upp till 20 år innan svamparna eventuellt återvänder ifall de flesta träd avverkas.

Tre Karljohansvampar i skogen.
Utan träd inga svampar. Tre Karljohansvampar i skogen. Bild: Yle/Linus Hoffman familjer,svampar,hobbyer,fritidsmotion,Åboland,Stensopp,Empir,skogar,Kärnfamilj,kärnfamiljer

Även i renbetesområden passar kontinuerligt skogsbruk bäst, konstaterar Tolvanen. Det bevarar markens lavar bättre än slutavverkning.

Så borde alla våra skogar skötas kontinuerligt?

Svaret är inte entydigt. Det beror på marken, skogens topografi och på om det förekommer trädröta på området.

Rottickan kan sprida sina sporer från stubbar till träd i närheten och från de träden sprids rötan via rötterna till andra träd. Vid avverkning under sommaren behandlas stubbarna med pergamentsvamplösning för att förhindra att sporerna sprids.

Om avverkningen sker på vintern behövs ingen behandling, eftersom rotrötans sporer inte sprids om medeltemperaturen är under plus fem grader.

Granen tar över

Skog där endast de stora träden fälls minskar antalet lövträd med tiden när granen tar över och då utarmas marken när ljuset minskar. För artrikedomen är det viktigt att spara till exempel aspar som många arter behöver.

Metsää Pohjois-Karjalassa
Skog i norra Karelen. Metsää Pohjois-Karjalassa Bild: Juha Kivioja / Yle biodiversitet,naturens mångfald,Norra Karelen,Nyslott,skogar

Biodiversiteten kräver dödved och mängden har ökat i finskt skogsbruk också i form av högt avkapade stammar som lämnas kvar att murkna.

Kontinuerlig skogsvård ger mindre tillväxt

Enligt Henrik Holmberg är forskarna överens om att tillväxten är lite sämre vid kontinuerligt skogsbruk.

- Tillväxten i våra skogar är rekordhög och går man in för andra varianter än den traditionella skogsvården så kommer tillväxten att minska lite, men om man accepterar det och om det finns samstämmighet om den saken så är det helt okej. Det är inte en antingen eller fråga utan det beror också på hurdan skogen är. Ingen metod utesluter den andra.

Ilmakuvassa on hakkuualue.
Skog i Kyrkslätt. Ilmakuvassa on hakkuualue. Bild: Silja Viitala / Yle huvudstadsregionen,flygbilder,naturen,vår,maj,2020,skogar,avverkning,gallring (avverkning),avverkningar,Finland,pappersindustri,Kyrkslätt

Det är skogsfackmännens sak att ge råd och informera om vad som fungerar var. Det tar en tid innan vi har tillförlitligt forskningsmaterial om kontinuerlig beståndsvård och likaså innan entreprenörerna som utför avverkningarna lär sig genom att utföra.

Bara erfarenhet ger kunskap

Hur det ska gå till går inte att se i en bok eller lära sig på en kurs. Man måste göra avverkningar, då lär man sig efter hand vad som fungerar. Det tar lång tid innan man ser resultaten av avverkningen.

- Med den traditionella skogsvården vet vi hur det fungerar, men den kontinuerliga skogsvården det kräver en hel del forskning och praktiska erfarenheter för att få det att fungera, konstaterar Holmberg.