Hoppa till huvudinnehåll

Varför vaccineras det inte mest i områden med mest covid-19? Coronavaccineringen sätter förståelsen för jämlikhet på prov

Bild på vaccindoser på rad. I förgrunden två sprutor.
Vaccinet finns, men hur ska det ransoneras? Bild på vaccindoser på rad. I förgrunden två sprutor. Bild: Patrick T. Fallon / AFP Pfizer,Biopharmaceutical New Technologies,vaccin

Incidensen, det vill säga antalet insjuknade i covid-19 under en period på två veckor är mångfalt högre i en del områden än andra. Det påskyndar ändå inte vaccinationerna i de här regionerna. Varför inte det?

Ordningsföljden för hur Finlands befolkning kan vaccinera sig frivilligt mot coronaviruset hade knappt hunnit publiceras innan två faktorer ändrades:

För det första dök muterade varianter av coronaviruset upp i Storbritannien och Sydafrika.

För det andra dök inte de väntade vaccindoserna upp. Finland förväntade sig 100–300 000 doser i den första leveransen kring jul och fick 10 000.

Nervositeten tilltar när läkemedelsföretag, nu senast Astra Zeneca varslar om produktionsproblem.

När hotbilden förändras och utbudet av vaccinskydd är stramt har frågan ställts i massmedier om vaccineringsordningsföljden och prioriteringarna är de rätta för att bekämpa epidemin på hemmaplan. (finsk artikel)

Så här vaccineras finländarna

Vaccinationerna ges till olika befolkningsgrupper i följande ordning:

1. Personal inom social- och hälsovården som deltar i undersökningen, den direkta vården eller omsorgen av personer som har insjuknat eller som med fog misstänks ha insjuknat i sjukdomen covid-19, eller som ger annan brådskande vård samt personal och boende vid socialvårdens verksamhetsenheter för boendeservice för äldre och för institutionsvård.

2. Personer som har fyllt 70 och äldre.

3. Personer med sjukdomar som ökar risken för allvarlig covid-19-sjukdom, andra personer än de som avses i punkterna 1–3.

Hela befolkningen vaccineras i takt med att försäljningstillståndet till målgrupperna utvidgas.

Källa: Social- och hälsovårdsministeriet

Varför är regional förekomst och hög incidens av covid-19 inte ett kriterium för vaccination?

– Det finns inte faktastöd för regional prioritering. Skillnaden mellan regioner borde vara mycket stor för att prioritering skulle ha en inverkan på epidemin. Situationen kan också ändras mycket snabbt mellan regioner, säger Mia Kontio, ledande expert på Institutet för hälsa och välfärd.

Senast för en vecka sedan funderade den nationella expertgruppen i vaccinationsfrågor KRAR kring att prioritera regioner med mest smitta, bekräftar Kontio.

– Nu måste vi koncentrera oss på att skydda och vaccinera de äldre, så att vi räddar liv i hela landet. Åldern är den viktigaste faktorn som kan påverka att sjukdomen blir allvarlig eller att man dör, säger Kontio.

Kontio tillägger att i nuläget vet man inte heller exakt hurdan smittbarheten är hos redan vaccinerade.

Nyland och huvudstadsområdet har sedan epidemins början varit och är fortfarande i en smittklass för sig. Vilka fördelar kunde det finnas om den här regionen prioriterades?

– Nyland har diskuterats i KRAR-gruppen, men vi fortsätter med den ordningsföljd som statsrådet har fastställt i en förordning, säger Kontio.

Hon menar att befolkningsmängden i det här området är så stor och med den mängd vaccin som är tillgänglig skulle det bara vara en droppe i coronahavet.

Kontio ser det inte som möjligt att övriga yrkesgrupper än sjukvårdspersonal i kritiska arbetsuppgifter får förtur i vaccinationskön, till exempel gränsbevakare.

– Man kan inte gå emot statsrådets förordning, konstaterar Kontio.

Vad kunde ändra på vaccinationsprioriteringarna och ordningsföljden?

– Till exempel om vi skulle få vaccin som inte passar för alla åldersgrupper. Får vi många doser kan vi vaccinera snabbare och det finns ingen orsak att ändra på ordningsföljden, säger Kontio.

Porträttbild på Mia Kontio med ljust hår, svart klädsel och munskydd som har THLs logo
Nu måste vi skydda liv och det gör vi när vi vaccinerar de äldre säger Mia Kontio vid THL Porträttbild på Mia Kontio med ljust hår, svart klädsel och munskydd som har THLs logo Bild: Handout Institutet för hälsa och välfärd

I nuläget spelar prioriteringar mellan regioner ingen stor roll

– Den mängd vaccin vi får har inte ännu någon effekt på hur epidemiläget ser ut. Ur den synvinkeln är det inte nödvändigt eller vettigt att ändra vaccinationsstrategin, säger Asko Järvinen överläkare vid Helsingfors universitetssjukhus.

– Det enda man kanske kan tänka sig är att i de områden där mängden infektioner är större, kan de som bor där och de som är utsatta för svåra former av sjukdomen, som äldre, ha en större risk att bli smittade och till och med dö, säger Järvinen.

Om det veckovis kommer omkring 10 000 doser till Nyland borde man få tio gånger eller tiotals gånger fler vaccindoser i veckan, för att det skulle få effekt på epidemins gång.

Asko Järvinen med ett munskydd tittar rakt in i kameran.
Vaccindoserna är så få i nuläget att de inte inverkar på epidemins gång, säger Asko Järvinen överläkare vid HUS Asko Järvinen med ett munskydd tittar rakt in i kameran. Bild: Lotta Laakso / Yle överläkare,Asko Järvinen,sjukhus,Hus

Järvinen säger att det skulle bli enklare om största delen av de äldre blev vaccinerade.

Han hoppas också på att sjukvårdspersonal i andra än covid-19 vårdresurser kan få vaccin lite tidigare än resten av befolkningen för att säkra att alla som behöver hälso- och sjukvård också får den.

Läs också