Hoppa till huvudinnehåll

Orosmoln hopar sig över Sydkinesiska havet – Kina och USA på kollisionskurs

Den militära spänningen trappas upp i Sydkinesiska havet eftersom Kina beter sig allt mer aggressivt gentemot Taiwan. Taiwan har därför sökt stöd av USA, som har skickat in ett hangarfartyg med eskort till Sydkinesiska havet.

Larmet gick i lördags förra veckan då Taiwan upptäckte att fyra kinesiska bombplan och åtta jaktplan trängde sig in i örikets luftrum.

Taiwan sände radiovarningar till de kinesiska stridsplanen och skickade upp egna stridsplan för att fösa bort dem, medan luftvärnet försattes i högsta beredskap.

Detta upprepades dagen efter, på söndagen, då tolv kinesiska jaktplan och tre andra stridsplan igen kränkte Taiwans luftrum.

Taiwan gav då ut ett uttalande där man påpekade hur ovanligt det var att så många kinesiska stridsplan samtidigt provocerade öriket.

Relationerna är nu inne i en dödsspiral och det finns en stark negativ konsensus i USA vad gäller Kina

Kinesiska kränkningar av Taiwans luftrum har inträffat så gott som dagligen under det senaste året, men de brukar vanligtvis utföras med ett eller två plan, underströk örikets generalstab. USA reagerade också med oro på det faktum att Kinas provokationer gentemot Taiwan fortsätter och ständigt verkar trappas upp.

– Vi uppmanar Peking att upphöra med sina militära, diplomatiska och ekonomiska påtryckningar mot Taiwan och i stället gå in för en meningsfull dialog med sina grannar, inklusive Taiwan, sade det amerikanska utrikesministeriets talesman Ned Price.

Kina kontrade med att överflygningarna nära Taiwan "var avsedda som allvarliga varningar till externa krafter", det vill säga USA.

– Folkets befrielsearmé varnar externa krafter för inblandning. Kina är redo att vidta alla nödvändiga åtgärder, inklusive kraftåtgärder, sade Zhu Fenglian, taleskvinna för den byrå i Peking som har ansvaret för relationerna med vad som i Kina betraktas som ett separatistiskt Taiwan.

Rätt att öppna eld

Den militära spänningen i Sydkinesiska havet skruvades upp redan i fredags då Kinas parlament antog nya lagar som ger kustbevakningen rätt att öppna eld mot främmande fartyg, utan förvarning om det anses nödvändigt.

Enligt den nya lagen får kustbevakningen använda ”alla nödvändiga medel” för att avvärja hot från främmande fartyg i farvatten där ”kinesisk lagstiftning gäller”.

Kustbevakningen som numera utgör en egen självständig vapengren i den kinesiska försvarsmakten får också rätt att förstöra byggnader och andra strukturer som främmande makter har uppfört i dessa vatten.

De får dessutom borda och inspektera främmande fartyg enligt lagen som antogs av Kinas högsta lagstiftande församling i fredags.

Kinas utrikesministerium hävdar att lagen följer internationell praxis och bara förtydligar kustbevakningens befogenheter, men länder både i och utanför Sydkinesiska havet reagerade med stor oro på vad de såg som ett nytt hot från Kina.

Den kinesiska kustbevakningen får rätt att öppna eld mot främmande fartyg, enligt en lag som antogs nyligen i Peking.
Den kinesiska kustbevakningen får rätt att öppna eld mot främmande fartyg, enligt en lag som antogs nyligen i Peking. Den kinesiska kustbevakningen får rätt att öppna eld mot främmande fartyg, enligt en lag som antogs nyligen i Peking. Bild: STR Kina,sjöbevakningssektioner

Många experter slog genast fast att lagen kommer att öka spänningen ytterligare medan riskerna för felbedömningar och våldsamma konfrontationer ökar.

– Det eskalerar en situation som är farlig nog som den är, konstaterade den amerikanska säkerhetsexperten Robert Manning.

– Lagen antogs vid en olycklig tidpunkt då Kina verkade vara intresserat av en ny start med president Joe Biden. Relationerna är nu inne i en dödsspiral och det finns en stark negativ konsensus i USA vad gäller Kina.

Konfliktforskaren Collin Koh i Singapore ansåg att den nya lagen innehåller otydligheter som kan öka risken för misstag i havsområden som flera länder gör anspråk på.

– Det innebär att risken för missbedömningar ökar. Att befälhavare för kustbevakningens fartyg själva får avgöra om de ska öppna eld kan missbrukas och riskerar leda till att spända situationer trappas upp, säger Koh vid Nanyanguniversitetet i Singapore.

Kina gör anspråk på över 90 procent av Sydkinesiska havet medan Vietnam, Malaysia, Filippinerna, Brunei och Taiwan också gör anspråk på delar av havet.

De internationella skiljedomstolen i Haag slog år 2016 fast att de kinesiska kraven i Sydkinesiska havet saknar rättslig grund.

Kina har struntat i domslutet och kontrollerar numera 20 posteringar kring den omstridda ögruppen Paracelöarna som det har annekterat, samt ytterligare sju installationer i andra ögrupper i Sydkinesiska havet.

Kustbevakningen opererar över ett enormt havsområde för att säkerställa dessa olagliga, kinesiska installationer.

Det amerikanska hangarfartyget USS Theodore Roosevelt i Da Nangs hamn i Vietnam.
Det amerikanska hangarfartyget Theodore Roosevelt utanför staden Da Nang i Vietnam Det amerikanska hangarfartyget USS Theodore Roosevelt i Da Nangs hamn i Vietnam. Bild: EPA USS Theodore Roosevelt,hangarfartyg,USA,Vietnam,Da Nang

USA:s hangarfartyg i Sydkinesiska havet

Dagen efter att den kontroversiella lagen hade antagits i Peking seglade det amerikanska hangarfartyget Theodore Roosevelt med åtföljande eskader in i Sydkinesiska havet.

Det är oklart om det var ett direkt svar på den kinesiska kustbevakningslagen.

Amerikanerna måste dock vara medvetna om att det retar gallfeber på Kina om USA:s örlogsfartyg seglar på havsområden som Kina betraktar som sina.

Den amerikanska eskaderns kommendör konstaterade att "det är viktigt att USA är närvarande eftersom två tredjedelar av världens havstransporter går genom Sydkinesiska havet."

– Vi är här för att garantera havets frihet och för att bygga upp partnerskap som främjar säkerheten på haven.

Länder som Vietnam och Filippinerna, som har gränstvister med Kina, välkomnade de amerikanska krigsfartygen medan Kina var ytterst kritiskt, som väntat.

– USA sänder regelbundet sina krigsfartyg och stridsplan till Sydkinesiska havet för att spänna sina muskler. Det är inte bra för freden och stabiliteten i regionen, konstaterade det kinesiska utrikesministeriets talesman Zhao Lijian.

Både Barack Obamas och Donald Trumps administration brukade regelbundet utföra havspatruller på omstridda områden och Joe Biden ser alltså ut att fortsätta med det.

Den filippinska försvarsforskaren Renato de Castro anser att det är både uppmuntrande och oroväckande.

– Bidens administration kan inte visa någon svaghet i sin utrikespolitik, så det är "business as usual" i den strategiska konkurrensen, säger Renato de Castro vid De La Salle-universitetet i Manila.

Kinas motdrag kom den här veckan då landet meddelade om en stor militärövning i Sydkinesiska havet nära Tonkinbukten, nordost om Vietnam.

Beskedet kom samtidigt som Vietnams styrande kommunistparti öppnade sin kongress i Hanoi.

Det var knappast ett sammanträffande eftersom USA och Vietnam har närmat sig varandra under de senaste åren, dels på grund av hotet från Kina.

Joe Biden allekirjoittaa työpöytänsä äärellä. Kamala Harris ja Lloyd Austin katsovat vierestä.
President Joe Biden och den nye försvarsministern Lloyd Austin har uttryckt sitt stöd för Taiwan. Joe Biden allekirjoittaa työpöytänsä äärellä. Kamala Harris ja Lloyd Austin katsovat vierestä. Bild: Doug Mills / EPA Joe Biden,Kamala Harris,Lloyd Austin

Biden, Trump och Taiwan

President Donald Trumps administration beslöt under sina sista dagar vid makten att uppgradera relationerna till Taiwan så att kontakter på hög nivå igen var tillåtna, efter att ha varit förbjudna ända sedan president Jimmy Carters dagar i slutet på 1970-talet.

Trump hade före det sålt avancerade vapensystem till Taiwan för flera miljarder dollar, något som Kina högljutt rasade mot.

Trumps och utrikesminister Mike Pompeos avsikt var uppenbarligen att binda Bidens händer och det har de delvis lyckats med.

Bidens blivande utrikesminister Anthony Blinken sade i kongressförhör nyligen att han stöder en del åtgärder som Trump vidtog i relation till Kina, och han lät förstå att Biden kommer att följa en del av de utstakade riktlinjerna.

Det gäller förmodligen också relationerna till Taiwan, något som den nya försvarsministern Lloyd Austin bekräftade då kongressen godkände hans utnämning.

Austin, som själv är en pensionerad general, försäkrade då att han "skulle se till att USA lever upp till sina åtaganden för att hjälpa Taiwan att försvara sig."

Biden pressas hårt av bundsförvanter som Taiwan och Japan att dra en så kallad röd linje i Taiwansundet som Kina inte får överskrida.

Biden väntas också bibehålla stödet för Taiwan, även om han inte kommer att göra det på samma provokativa, högljudda sätt som Trump gjorde det.

– Han ser Taiwan som ett kort som ska uppskattas men inte som ett kort som ska spelas ut i tävlingen mot Kina, säger den utrikespolitiska experten Ryan Hass vid Brookings Institute i Washington.

Biden visade redan sin uppskattning då han installerades som president den 20 januari.

Han bjöd in Taiwans inofficiella ambassadör till invigningen. Det var första gången sedan 1970-talet som en representant för Taiwan deltog i presidentens installation i USA.


Källor: Reuters, Washington Post, Foreign Policy, The Diplomat.