Hoppa till huvudinnehåll

Både väljarna och kandidaterna köper grisen i säcken i valet i april - “Nu kör vi bara och så ser vi efteråt om det var mödan värt!”

Vårens kommunalval närmar sig samtidigt som en gigantisk reform pågår i alla kommuner. På två år kommer kommunens roll att halveras ifall vårdreformen blir av. Det klarnar ändå först efter valet, så både väljare och kandidater får fatta sina beslut i blindo.

Glada rop hörs från skridskobanan vid Winellska skolan i Kyrkslätt.

- Hej, vem är? Jag vet inte vem som är!

Det är femmorna som har gymnastiklektion i snöyran och försöker lista ut vem som jagar vem.

Samtidigt försöker man på beslutsfattarnivå i såväl Kyrkslätt som de andra närmare 300 kommunerna i Finland lista ut hur den nya tidens kommun kommer att se ut efter vårdreformen.

Det är just de skrinnande skolbarnen och hela bildningssektorn som blir den nya kärnan i det kommunala beslutsfattandet när all social- och hälsovård lyfts bort i samband med vårdreformen.

Enligt de nuvarande planerna sker det inom två år, men beslutet är inte fastslaget än.

Grovt räknat blir hälften av kommunens pengar och hälften av uppgifterna kvar i den nya, halverade kommunen, förklarar Linda Grönqvist, t.f. direktör för Kommunförbundets svenska enhet.

- Dagvård, grundskola, gymnasier, fritid, allt som har med planläggning, byggande och markplanering att göra. Dessutom vatten, avlopp och avfallshantering. Nästan allt som rör vår vardag blir kvar i kommunerna, listar Grönqvist.

Koululaisia liikuntatunnilla luistelemassa, Winellska skolanin luistinradalla.
Kommunerna kommer att halveras ifall vårdreformen förverkligas. I dagens läge har våra kommuner över 500 lagstadgade uppgifter. Koululaisia liikuntatunnilla luistelemassa, Winellska skolanin luistinradalla. Bild: Janne Lindroos / Yle Kyrkslätt,skolelever,elever,Kommunalvalet 2021,skridskobanor,skolidrott,motionsställen utomhus

Hur många grytor kan en politiker röra i?

För den vanliga kommuninvånaren är det inte lätt att hänga med i svängarna. Efter åratal av roende och hopande med olika slags vårdreformer har man lagom till kommunalvalet lagt fram en modell där Finland skulle delas in i 22 välfärdsområden med egna fullmäktigen.

För exempelvis Kyrkslätts del skulle det betyda gemensamma vårdbeslut inom Västra Nylands välfärdsområde tillsammans med Esbo, Ingå, Grankulla, Hangö, Lojo, Raseborg, Sjundeå och samkommunen Karviainen (Högfors och Vichtis).

Efter reformen skulle det finnas tre olika nivåer av beslutsfattande: kommunen, vårdområdet och riksdagen.

"Det känns inte bra att vårdbesluten flyttar bort"

Alla finländare skulle gå till fullmäktigeval i sitt eget välfärdsområde i början av år 2022 och de nya områdena skulle axla vårdansvaret den 1 januari 2023.

För Kyrkslättsbon Anita Heinonen känns det inte som en trevlig tanke.

- Det känns inte bra att vårdbesluten flyttar bort. Jag skulle hellre se att vi fick fatta självständiga beslut här i kommunen, säger Heinonen.

Koululaisia liikuntatunnilla luistelemassa, Winellska skolanin luistinradalla.
Enligt planen skulle Kyrkslätt i framtiden besluta om vården tillsammans med andra kommuner i Västra Nyland Koululaisia liikuntatunnilla luistelemassa, Winellska skolanin luistinradalla. Bild: Janne Lindroos / Yle Kyrkslätt,skolelever,elever,Kommunalvalet 2021,skridskobanor,skolidrott,motionsställen utomhus

Heinonen och alla andra finländare är ändå tvungna att gå till valet i april utan att veta ifall vårdreformen blir av. Det beslutet kommer troligtvis först på sommaren.

Med andra ord får väljarna hålla i minnet att den som väljs till kommunens fullmäktige i april kanske inte kommer att vara med och fatta beslut om vården mera om två år.

Det känns ju lite tråkigt att den vi väljer kanske inte är den som är med och bestämmer.

Det här påverkar ändå inte Kyrkslättsbon Kati Rouvalis beteende i valet.

- Vi kör nu bara med det här valet först och sedan ser vi om det var mödan värt - blir det bättre eller går vi back!

En annan förbipasserande tänker rösta i kommunalvalet även om hon är fundersam över de öppna frågorna om vem som kommer att fatta de viktiga besluten om vården i hemkommunen.

- Det är en stor fråga vem som sen får mandatet och vem som kommer att besluta för vår del. Det känns ju lite tråkigt att den vi väljer kanske inte är den som är med och bestämmer, säger Kyrkslättsbon.

Kommunförbundet: “Inte onödigt med vårdfrågorna i valet”

Det att kommunalvalet ordnas innan beslutet om vårdreformen är fattat, har till och med väckt frågan om valet borde flyttas framåt. Än så länge står ändå datumet 18 april fast.

Inom Kommunförbundet påpekar t.f. direktör Linda Grönqvist att vårdfrågorna ingalunda är onödiga i valet.

- Inte alls. Vi vet ju inte ens helt säkert hur det kommer att gå med hela social- och hälsovårdsreformen. Tanken är att den nu behandlas i riksdagen och att lagarna ska godkännas till sommaren. Oberoende tar det tid för reformen att träda i kraft, så kommunerna kommer att ha mycket att säga till om i fråga om reformen.

Linda Grönqvist, utvecklingschef på Kommunförbundet
Linda Grönqvist, t.f. direktör för Kommunförbundets svenska enhet är nyfiken på att se om samma personer ställer upp i kommunernas och välfärdsområdenas val. Enligt planerna ordnas kommunalvalet i april 2021 och välfärdsområdenas val i början av år 2022. Linda Grönqvist, utvecklingschef på Kommunförbundet Bild: Pekka Tynell / Yle Finlands Kommunförbund

Grönqvist hoppas att de väljare som värnar om vårdfrågor nu ska vara aktiva.

- Det är ju inget som hindrar att den politikern som har sysslat mycket med vårdfrågor också kommer att ställa upp för de nya välfärdsområdena. Då kan det vara bra att man nu röstar in någon som man hoppas att också sen ska ställa upp för välfärdsområdets fullmäktige.