Hoppa till huvudinnehåll

Finland ökar kapaciteten att upptäcka mutationer av coronaviruset – viktigt för att kunna ha lämpliga restriktioner i samhället

Forskaren Sari Hannula i FIMM:s laboratorium.
Forskaren Sari Hannula i ett laboratorium vid Institutet för molekylär medicin i Finland, i Helsingfors. Forskaren Sari Hannula i FIMM:s laboratorium. Bild: Petteri Bülow / Yle Institute for Molecular Medicine Finland,laboratorier,Laboratorieundersökning,laboratorieutrustning,laboratoriearbeten,laboratorieundersökning,laboratoriemetoder,forskare,koronaviruspandemi,coronavirus disease,molekylärmedicin

Det görs stadigt fler tester som visar om en person har smittats av ett muterat coronavirus, eller den äldre versionen av viruset. Målet är att analysera några tiotals procent av de positiva coronaproverna i vårt land, för att vi ska ha koll på hur vanliga de olika mutationerna är.

För tillfället håller Finland på att öka kapaciteten att upptäcka coronavirusmutationer. Man siktar på att så småningom kunna analysera några tiotals procent av de positiva coronafall som upptäcks i samband med PCR-tester.

Det är viktigt att man inte bara testar personer vid gränserna, trots att de flesta fallen av muterat coronavirus hittills har hittats hos de som kommer in i landet.

Testerna borde ske på olika håll i landet, betonar Mika Salminen, som är hälsosäkerhetschef på Institutet för hälsa och välfärd.

– För om man börjar välja fallen enligt misstanke så får man inte på riktigt någon uppfattning om vad den verkliga andelen är av alla fall, säger han.

Mika Salminen med munskydd på sig.
Mika Salminen på Institutet för hälsa och välfärd. Mika Salminen med munskydd på sig. Bild: Pekka Tynell / Yle Institutet för hälsa och välfärd,Mika Salminen

Hittills har man upptäckt 112 fall av muterat coronavirus i vårt land och 102 av de fallen är av den varianten som först upptäcktes i Storbritannien.

Salminen säger att det är viktigt att hålla koll på hur snabbt den blir vanligare.

– Eftersom det finns en relativt stark indikation på att den här varianten smittar lättare. Om den skulle få övertaget i den här epidemin i Finland så skulle det öka på våra fall, och göra att de ökar snabbare. Och det vill vi inte för det ökar på risken för att hälsovården blir överbelastad.

Om den brittiska virusvarianten blir betydligt vanligare så kan det till exempel bli aktuellt med mer restriktioner i samhället.

Detsamma gäller också om den sydafrikanska varianten blir kraftigt vanligare. Man har tills vidare bara upptäckt den hos tio personer i Finland.

Det viktiga är att analysera en tillräckligt hög procent av de positiva coronatesterna.

– Ju mindre det finns av dem desto mer måste man analysera för att vara säker på att det inte blir i gömman. Sedan om de ökar så behövs det inte så stor analytik. Alla behöver inte analyseras, säger Mika Salminen.

Ingen lätt sak att ta reda om det är ett muterat coronavirus

För att ta reda på om det handlar om en mutation så krävs särskild forskningsanalytik som bara finns på några ställen i landet, vid Institutet för hälsa och välfärd, Institutet för molekylär medicin i Finland, universitet och universitetssjukhus.

Analyserna görs tills vidare bara i Helsingfors, men snart också i Åbo och Tammerfors. Man tittar på virusets alla gener, och det kan ta mer än två veckor att få resultatet.

Sinisten suojakäsineiden peittämät kädet pitelevät CDNA-näytteitä lähikuvassa .
CDNA-prover som behövs i samband med analysen. Sinisten suojakäsineiden peittämät kädet pitelevät CDNA-näytteitä lähikuvassa . Bild: Petteri Bülow / Yle Institute for molecular medicine finland (Fimm),Institute for Molecular Medicine Finland,molekylärmedicin,laboratorier,Laboratorieundersökning,laboratorieutrustning,laboratoriearbeten,laboratorieundersökning,laboratoriemetoder,forskare,koronaviruspandemi,coronavirus disease,Biomedicum, Helsingfors

Den omfattande undersökningen är bra både för att upptäcka mutationer vi känner till och sådana vi inte känner till från tidigare.

En snabbanalys har börjat användas

En aktör inom den privata sektorn har ändå förra veckan introducerat en snabbare metod, där man bara tittar på vissa gener. Det är i samarbete med Helsingfors universitet.

Den offentliga sektorn, till exempel Huslab i Helsingfors, kommer också att lansera snabbare analyser snart.

– Att sekvensera virusets alla gener är för tungrott och långsamt, när det gäller att kunna sätta personer som nyligen kommit från utlandet i karantän, och när det gäller att reda upp smittkedjor. Då är snabbheten viktig, kommenterar Jukka Hurme som är överläkare och vd på Vita laboratoriot.

Den snabbare analysen kollar mer specifikt om man har den brittiska eller sydafrikanska coronavirusvarianten, och resultatet kommer inom 1–2 dagar.

Åtminstone ett stort vårdbolag erbjuder vilken patient som helst en möjlighet att få veta om han eller hon har smittats av någondera mutationen. Det är tills vidare gratis för kunden, men snart kommer det att kosta 150 euro extra, i tillägg till priset för själva PCR-testet som visar om man är smittad eller inte.

Salminen: Inte till stor nytta i enskilda fall

Mika Salminen på Institutet för hälsa och välfärd säger ändå att det för enskilda smittkedjor och på individnivå inte är till någon stor nytta att veta vilken variant av coronaviruset man har. Skyddsåtgärderna är likadana.

– Man måste vara försiktig och hålla sig hemma i isolering om man är tillräckligt frisk, och undvika kontakt med andra. Och förstås då söka sig till sjukhus om man blir sjukare, påpekar han.

THL kommer också att börja rapportera om virusvarianternas andel av de totala fallen så småningom. Tanken är att de olika laboratorierna ska rapportera in uppgifterna direkt till hälsomyndighetens system, så att det ska vara lätt att ha koll på situationen på nationell nivå.

Sari Hannula i FIMM:s laboratorium. Hon tittar på ett coronaprov.
Forskaren Sari Hannula i laboratoriet vid Institutet för molekylär medicin i Finland. Sari Hannula i FIMM:s laboratorium. Hon tittar på ett coronaprov. Bild: Petteri Bülow / Yle Institute for Molecular Medicine Finland,molekylärmedicin,laboratorier,Laboratorieundersökning,laboratorieutrustning,laboratoriearbeten,laboratorieundersökning,laboratoriemetoder,forskare,koronaviruspandemi,coronavirus disease,Biomedicum, Helsingfors

Trots att det finns en risk för att mutationerna kan leda till att smittfallen skjuter i höjden, så är Salminen också optimistisk i och med att sommaren närmar sig hela tiden, och då väntas epidemin avta. Virus sprids vanligen mindre under sommarsäsongen.

– För varje dag som går blir det bättre med tanke på smittoriskerna. Och samtidigt så vaccineras hela tiden mer och mer av de människor som har den allra största risken att få en allvarlig sjukdom. Så småningom blir det bättre, säger han.

Han tillägger att det ändå gäller att fortsätta kämpa mot viruset.

– Vi måste försöka hålla fast vid det här goda läget och försöka hindra smittospridningen, var och en, med våra egna åtgärder.

Läs också