Hoppa till huvudinnehåll

Krigsbrottsrättegången mot en sierraleonsk man bosatt i Finland inleds – professor i straffrätt: ''Finland agerar i ett globalt intresse''

Bild på personer som sitter och ligger längsmed en vägkant.
De här människorna vilar vid vägkanten efter att ha flytt det första inbördeskriget i Liberia. Bilden är tagen år 1996. Totalt skördade de båda inbördeskrigen över 250 000 liv. Bild på personer som sitter och ligger längsmed en vägkant. Bild: Credit: Agencja Fotograficzna Caro / Alamy Stock Photo Sierra Leone

Den här veckan inleds rättegången mot en man, bosatt i Tammerfors, som åtalas för flera grova brott under inbördeskriget i Liberia åren 1999 till 2003. Ärendet behandlas i Birkalands tingsrätt. Mannen är i 50-årsåldern och kommer från Sierra Leone.

Mannen åtalas för ett flertal mord på civilpersoner och avväpnade soldater i Liberia i Västafrika. Åtal har också väckts mot mannen för grovt krigsföringsbrott och grov kränkning av mänskliga rättigheter.

I dag, måndag, offentliggjordes åtalet och förundersökningen. Där ingår bland annat hur många mord mannen anklagas för att ha begått.

Här kan du läsa om rättegången som inleddes på måndag 1.2.2021.

Den förberedande rättegången inleds i dag och huvudförhandlingen är på onsdag.

Enligt polisens uppgifter har mannen bott i Finland i tio år. Han har familj och har arbetat i Finland. Han nekar till brott.

Tidigare nyckelvittne i krigsbrottsmål

Fallet med mannen sträcker sig tillbaka till år 2018.

Den schweiziska medborgarorganisationen Civitas Maxima har samlat på sig bevis mot tidigare krigsförbrytare. Mannen uppges vara en av dem, rapporterar tidningen Helsingin Sanomat.

Enligt HS vittnade mannen mot flera av den sierraleonska rebellgruppen Revolutionära förenade fronten RUF:s ledare inför den FN-stödda Specialdomstolen för Sierra Leone – där Civitas Maximas ledare tidigare fungerade som åklagare. Det skedde några år innan han kom till Finland.

Mannen uppges ha varit ett av nyckelvittnena i rättegångarna mot tidigare krigsförbrytare i Sierra Leone och Liberia, det eftersom han själv haft en ledande position inom rebellgruppen.

Han dömdes inte själv eftersom han inte ansågs höra till krigets värsta förbrytare, skriver HS.

Rebellgrupp känd för råa metoder

Centralkriminalpolisen (CKP) har bekräftat att mannen hade en ledande position i den sierraleonska rebellgruppen RUF under det andra inbördeskriget i Liberia.

RUF är ökänd för brutala mord på civilbefolkningen och för användningen av barnsoldater. Till gruppens metoder hörde bland annat tortyr, våldtäkt och lemlästning av både barn och vuxna.

Verksamheten finansierades av så kallade krigs- eller blodsdiamanter – alltså diamanter som produceras i en krigszon för att finansiera en väpnad konflikt.

År 2008 kom mannen till Finland. Orsaken var enligt HS ett internationellt avtal mellan den finska staten och Specialdomstolen för Sierra Leone, som möjliggjorde asyl för personer och deras anhöriga som vittnat mot krigsförbrytare.

År 2018 inledde Centralkriminalpolisen en utredning om mannens bakgrund, och förundersökningen inleddes under hösten samma år på förordnande av riksåklagaren.

Undersökningen leds av kriminalöverkommissarie Thomas Elfgren vid CKP.

"Utredningsprocessen var synnerligen omfattande och inkluderade internationellt samarbete. Förundersökningen gjordes huvudsakligen i Liberia och delvis i Sierra Leone", säger Elfgren i polisens pressmeddelande.

Mannen är häktad sedan mars i fjol då han greps.

Barnsoldar med ett vapen i handen.
Mannen ska ha haft en ledande position inom rebellgruppen RUF. De är bland annat ökända för att ha använt sig av barnsoldater. Bilden är tagen i Liberia år 2003. Barnsoldar med ett vapen i handen. Bild: EPA/All Over Press Liberia

Professor i straffrätt: Vi står inför något nytt

Den här typen av fall är inte alls vanliga i Finland, enligt Kimmo Nuotio som är professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.

Tidigare har Finland haft ett liknande fall, ett fall med en pastor från Rwanda som för över tio år sedan dömdes för sin roll i inbördeskriget i Rwanda.

Nuotio förutspår att fallet inte kommer att bli alldeles lätt, eftersom de brott som mannen åtalas för har begåtts för omkring 20 år sedan.

– Det som ur en forskares synvinkel är intressant är att det handlar om brott som begåtts för 20 år sedan. Finland har moderniserat sin strafflag sedan dess. Nu blir man tvungen att tillämpa den lagen som var i kraft då och det kommer sannolikt uppstå vissa problem, säger han.

Det gäller bland annat lagstiftningen kring krigsförbrytelser och kränkingar av mänskliga rättigheter, som i dag klassas som brott mot mänskligheten.

– Det blir spännande att se hur åklagaren lyckas med det här i domstolen.

Professor Kimmo Nuotio står framför en bokhylla.
Kimmo Nuotio är professor i straffrätt vid Helsingfors universitet. Professor Kimmo Nuotio står framför en bokhylla. Bild: Yle / Victoria Wirén porträtt,kimmo nuotio

Nuotio konstaterar att det handlar om allvarliga brott mot internationell rätt, och säger att Finland är skyldig att agera och lagföra de misstänkta brotten.

– Vi agerar i ett folkrättsligt och globalt intresse, och det är viktigt att sådana här brott lagförs oberoende av var gärningspersonen befinner sig. Vi visar att vi inte accepterar det här, att folk inte kommer undan det straffrättsliga ansvaret.

Framförallt visar det här fallet på hur världen blivit mindre i och med globaliseringen. Det kommer helt enkelt folk till Finland som har någon form av historia. Det han handla om vittnen, offer eller som i det här fallet: misstänkta gärningspersoner.

Enligt Nuotio är det själva processen som är det viktigaste i det här fallet. Den kommer säkert inte att förändra rättspraxisen på området internationellt sett, tror han. Men i Finland är det nytt att man lagför den typen av brott.

– Vi är inför något nytt och det är krävande för våra domstolar. Men vi kommer att lära oss hur man sköter sådana här ärenden.

''Alla former av våld finns med''

Tidigare har kriminalöverkommissarie Thomas Elfgren sagt att det handlar om tiotals mord, men inte gått ut med något exakt antal. Bland offren finns såväl män som kvinnor och barn. Detaljer kring morden har heller ännu inte offentliggjorts.

– Alla former av våld finns med i utredningen, kommenterade Elfgren ändå fallet i samband med att förundersökningen var klar den 13 januari.

Enligt tidningen Helsingin Sanomat ska misstankar om kannibalism även ingå i utredningen. Det har inte Centralkriminalpolisen bekräftat, men Elfgren har ändå sagt att brottsrubriceringen grovt krigsföringsbrott också innefattar dylika brott.

Liberias tidigare president dömdes 2012

Det andra inbördeskriget i Liberia fördes mellan åren 1999 och 2003. De två inbördeskrigen pågick sammanlagt i tio år och krävde över 250 000 dödsoffer.

RUF stöddes av landets dåvarande president Charles Taylor.

Taylor dömdes år 2012 till 50 års fängelse för krigsförbrytelser under inbördeskriget.

Taylor försåg rebellerna med vapen och hjälp i utbyte mot blodsdiamanter.

Han är den första statschefen som döms för internationella krigsbrott sedan rättegången mot ledande nazister efter andra världskriget.

Charles Taylor i domstolen 30.05.2012
Landets förre president Charles Taylor dömdes till 50 års fängelse för krigsförbrytelser under inbördeskriget. Charles Taylor i domstolen 30.05.2012 Bild: EPA/TOUSSAINT KLUITERS / POOL föredetta president

Källor: Polisen, Nationalencyklopedin, STT, Helsingin Sanomat

För två år sedan gjorde Svenska Yle en dokumentär med en före detta barnsoldat från Sierra Leone som i dag är bosatt i Finland. Se den här.

Läs också