Hoppa till huvudinnehåll

Teori och praktik under samma tak – nu flyttar närvårdarutbildningen vid Åbo yrkesinstitut in i Barkbackens servichem

Ann-Christin Elmvik och Kalle Ojanen står framför Barkbackens servicehus.
Lärare Ann-Christin Elmvik och utbildningschef Kalle Ojanen hoppas flera söker sig till närvårdarutbildningen. Ann-Christin Elmvik och Kalle Ojanen står framför Barkbackens servicehus. Bild: Isabel Nordberg / Yle servicehem,kalle ojanen

Närvårdarstuderande vid Åbo yrkesinstitut ska från och med nu undervisas i servicehuset Barkbackens undervisningslokaler.

Samarbetet de två parterna emellan inleddes på måndag, då Barkbackens servicehus och Åbo yrkesinstitut ingick ett partnerskapsavtal. Åbo yrkesinstitut utför närvårdarutbildingen i Åbo på svenska i samarbete med Axxell Utbildning.

I praktiken betyder det utökade samarbetet att framför allt de svenskspråkiga närvårdarstuderandena kommer studera i servicehemmets undervisningsutrymmen. Både de teoretiska studierna och de praktiska uppgifterna genomförs på servicehemmet.

- Helt konkret kommer undervisningen att ändras så att vi kommer vara här i Barkbacken i ett klassrum på förmiddagen och sen är vi ute på fältet på eftermiddagen, förklarar lärare Ann-Christin Elmvik.

Barkbackens servicehus vintertid.
Barkbackens servicehem blir också undervisningslokal för närvårdarstuderande. Barkbackens servicehus vintertid. Bild: Isabel Nordberg / Yle Servicehus,gubbhemmet

I fortsättningen kommer en del av uppgifterna i servicehuset att skötas av studerandegrupper under ledning av lärare och andra verksamhetsansvariga.

- Mängden praktisk inlärning ökar avsevärt i och med det nya avtalet. Tidigare har praktikperioderna för närvårdarstuderande varit 6 veckor, vilket nu i princip ökats till cirka 40 veckor, förklarar Ojanen.

Flera fördelar med ökad mängd praktisk inlärning

Enligt Ann-Christin Elmvik är det viktigt att studerandena får se miljön de kommer att arbeta i redan i ett tidigt skede.

- Flera som börjar hos oss är väldigt unga och kommer direkt från grundskolan. En del ha kanske aldrig besökt ett servicehus tidigare. Då är det bra att de får komma ut i den verkliga arbetsmiljön och få ta del av de ansvarsområden som hör yrket till och får även möta de äldre och deras behov, säger hon.

Ann-Christin Elmvik och Kalle Ojanen står framför Barkbackens servicehus.
Lärare Ann-Christin Elmvik och utbildningschef Kalle Ojanen ser positivt på det nya samarbetet och de utökade möjligheterna samarbetet medför. Ann-Christin Elmvik och Kalle Ojanen står framför Barkbackens servicehus. Bild: Isabel Nordberg / Yle Servicehus,kalle ojanen

Också studerandena i fråga förhåller sig positivt till förändringarna.

- Det var positiva reaktioner då studerandena då vi talade om det nya samarbetet med dem. Det är en fördel för dem att få vistas i den verkliga arbetsmiljön och praktiskt förverkliga det som de läser om i skolan, berättar Elmvik.

För få unga i förhållande till antalet pensionärer

Målet med avtalet är att göra närvårdarutbildningen mer lockande och att öka antalet utbildningsplatser.

- Vi har ett jättestort behov av närvårdare inom den närmaste framtiden. På det här sättet kan vi öka antalet närvårdare vi utbildar vid Åbo Yrkesinstitut och förbättra undervisningskvalitén, säger utbildningschef Kalle Ojanen.

Antalet vårdare överstiger antalet personer som går närvårdarutbildningen under de närmaste åren. Varför situationen är sådan beror på att antalet ungdomar är väldigt litet i förhållande till personer i arbetsför ålder.

I Egentliga Finland måste man dessutom utöka mängden vårdare med cirka 500 på grund av tilläggsbehov.

- Vi har inte tillräckligt med ungdomar för att fylla klyftan som uppstår då de som är i arbetsför ålder går i pension.

Enligt Ojanen behövs också vuxna som kunde tänka sig att byta till vårdbranschen från någon annan bransch eller utländska personer som flyttat till Finland.

- Lite är det frågan om lönen också. Vi kan inte tävla med de andra branscherna då det gäller lönenivå, utan det måste vara någon annan faktor som lockar personer till branschen.

En rollator i närbild.
Studerandena får ta del av arbetslivet i ett tidigt skede. En rollator i närbild. Bild: Yle/Lina Frisk. närvårdare,Pargas,vårdavdelning ,äldrevårdspersonal,ålderdomshem,rullstolar,Rollator,Pargas hälsocentral

Ann-Christin Elmvik påpekar att även coronapandemin kan ha en negativ effekt på antalet personer som ansöker till utbildningen.

- Det är nästan enbart negativa rubriker om arbetsförhållandena inom vårdyrket just nu. Jag tror det behövs mera positiva rubriker om vården och att vårda, eftersom det är ett väldigt tacksamt och fint yrke.

Fördelen med yrket är mängden arbetsmöjligheter

- Fördelen med vårdyrket är att yrket alltid kommer att finnas kvar oavsett hur ekonomiutvecklingen i samhället ser ut. Personer inom vården kommer alltid att behövas, påpekar Kalle Ojanen.

Dessutom kommer samarbetet mellan läroanstalten och servicehemmet att förbättra studerandenas möjligheter att få sommarjobb inom eget yrke.

Elmvik vill också lyfta fram hur viktigt arbetet inom vården är och tacksamheten yrket har.

Den gemensamma ansökan till utbildningen börjar efter sportlovet. Ojanen och Elmvik hoppas att flera söker till närvårdarutbildningen i framtiden och att ungdomar kan se yrket som en möjlig framtidsplan.

Artikel uppdaterad 3.2 klockan 18:28 med information om att närvårdarutbildningen på svenska utförs i samarbete med Axxell Utbildning.

Läs också