Hoppa till huvudinnehåll

Vegetarisk kost är räddningen för naturens mångfald, enligt rapport

Bananodling
Bananodlingar är ett typexempel på den form av monokultur, som borde avvecklas. Bananodling Bild: EPA Bananodling

Den globala matproduktionen är främsta skälet till att planetens natur utarmas. I en ny rapport krävs en genomgripande omläggning av jordbruket och matvanorna i hela världen. Framför allt måste vi äta mer vegetariskt.

I dag hotas omkring 28 000 djur- och växtarter av utrotning i världen. För 24 000 av dem, eller 86 procent, är lantbruk det främsta hotet. Arter försvinner nu i en snabbare takt än vad som varit genomsnittet under de senaste 10 miljoner åren, enligt rapporten från den brittiska tankesmedjan Chatham House.

Utdöendet är till stor del en följd av att naturliga ekosystem förstörs, och ersätts av odlingar och betesmarker.

Den ökade matproduktionen kommer med dagens utveckling att få motsatt resultat. Om förlusten av biologisk mångfald tillåts fortsätta, förmår inte jorden längre försörja sin växande befolkning, fastslår rapporten dystert.

I rapporten, där utöver Chatham House även FN:s livsmedelsprogram UNEP och djurskyddsorganisationen Compassion in World Farming medverkar, riktas en uppmaning till världens ledare att verka för en fullskalig förändring av matsystemet.

Matproduktion hör samman med klimat och hälsa

De senaste decenniernas ledande paradigm har varit billig mat. Målet har varit att producera mer mat till lägre kostnad, vilket betytt ökat bruk av konstgödsel, bekämpningsmedel, energi, mark och vatten.

Följden är dock en ond cirkel – billigare produktion ökar efterfrågan på mat, som måste produceras till ännu lägre priser, så att mer mark måste röjas och jordbruket bedrivas alltmer intensivt.

Vi måste sluta att hävda att maten bör subventioneras för de fattigas skull. I stället ska vi se till att lyfta upp de fattiga ur fattigdomen

Det globala matsystemet går inte bara ut över biodiversiteten. Det bidrar också i stor utsträckning till klimatförändringen. Cirka 30 procent av växthusutsläppen kan härledas till livsmedelsproduktionen, och mer än hälften av denna andel härrör från djur.

Mat är också en avgörande faktor i människornas hälsa. Tre miljarder av jordens invånare har antingen för lite att äta eller lider av övervikt. Det innebär varje år biljontals dollar i hälsovårdsutgifter.

– Politiker säger fortfarande "mitt jobb är att göra din mat billigare", hur skadligt det än må vara ur planetens eller den mänskliga hälsans perspektiv, säger professor Tim Benton från Chatham House.

– Vi måste sluta att hävda att maten bör subventioneras för de fattigas skull. I stället ska vi se till att lyfta upp de fattiga ur fattigdomen.

Slut på nyröjningar och monokulturer

Det är tre huvudsakliga lösningar som Chatham House och UNEP förordar. För det första måste mänskligheten övergå till en i huvudsak växtbaserad diet. Det är uppfödningen av nötkreatur, får och annan boskap som i dag har störst inverkan på miljön.

Professor Benton säger att rapporten inte förespråkar att alla ska bli veganer, men ha en balanserad och sund kost, där kött bara utgör en liten del.

Om man samtidigt lyckas få ner matsvinnet, blir trycket på att röja nya odlingar mindre. En mer vegetabilisk diet skulle också gynna människors hälsa och minska risken för pandemier.

Novo Airao i Amazonas, Brasilien
Regnskog huggs ner i Brasilien för att skapa odlingsmarker. Novo Airao i Amazonas, Brasilien Bild: ullstein bild - CARO / Bj�rn G�ttlicher/ All Over Press Brasilien,regnskog,avverkning,Avskogning,Novo Airão

Minskad köttkonsumtion underlättar för sin del lösning nummer två – att skydda större arealer mark mot exploatering. I stället för nyodlingar borde ledstjärnan vara att återställa förstörda eller förändrade ekosystem till sitt ursprungliga tillstånd, anser rapporten.

Den tredje lösningen är att bedriva lantbruk på ett mer miljövänligt vis. Dit hör beaktande av biologisk mångfald, ett minskat bruk av bekämpningsmedel samt undvikande av monokulturer.

Pandemin gynnar en omställning

Enligt professor Tim Benton erbjuder det pågående året en unik chans att helt omskapa den globala livsmedelsförsörjningen. År 2021 ordnas en rad toppmöten om bland annat biologisk mångfald, klimat och näringsfrågor. Över hela jorden satsar nationerna stora summor på återhämtningen efter coronapandemin.

Allt detta innebär också möjligheter för en politik som i lika grad beaktar människornas och planetens hälsa, säger rapporten.

Om vi inte upphör med fabrikslantbruket, är det fara att vi inte har någon framtid alls

Då rapporten presenterade vid en virtuell tillställning på onsdag, uttalade sig också Philip Lymbery, som är global verkställande direktör för Compassion in World Farming. Han sa att det under den pågående kampen mot coronapandemin blivit mer uppenbart än någonsin att människors och djurs hälsa är sammanflätade. Att skydda människor betyder att också skydda djur, och det måste beaktas i framtidens lantbruk, sa Lymbery.

– Vår kost bör bli mer växtbaserad, sund och hållbar. Om vi inte upphör med fabrikslantbruket, är det fara att vi inte har någon framtid alls.

Länkar:Food System Impacts on Biodiversity Loss (Chatham Houses webbplats), The Guardian, Deutsche Welle