Hoppa till huvudinnehåll

Stark målsättning i den nya presidentens utrikespolitik: Ska Biden få slut på Jemenkriget genom att upphöra med saudiska vapenleveranser?

Krigsgravar i Jemen
Över 300 000 människor har dött i det sex år långa kriget i Jemen. Det måste ta slut, säger Joe Biden. Många i Mellanöstern håller med. Krigsgravar i Jemen Bild: EPA-EFE/All Over Press Jemen

Det är en ny ton och ny attityd i Joe Bidens utrikespolitik. Det ger förhoppningar i Mellanöstern. Det säger Bitte Hammargren, Mellanösternexpert vid Utrikespolitiska institutet i Sverige. Men Israel väntar fortfarande på den nya presidentens första telefonsamtal.

Joe Bidens första linjetal om utrikespolitiken gör upp med Donald Trumps gamla linje. Det är inte längre "America first". I stället är det "America is back". USA är tillbaka på den internationella arenan.

Biden talar om ett amerikanskt ledarskap för frihet och demokrati. Och det sker inte bara för världens bästa, utan också för att det gynnar den amerikanska arbetande familjen, säger Biden.

Slut på vapenleveranser – och Jemenkriget

– Det blir en betydligt större förutsägbarhet från amerikansk sida, jämfört med Trumps nyckfullhet. Biden säger att USA är tillbaka, och diplomatin är tillbaka.

Det säger den svenska journalisten och Mellanösternexperten Bitte Hammargren. Det allra viktigaste i Bidens tal, enligt henne, gällde förhållandet till Saudiarabien och Jemenkriget.

USA stryper amerikanskt stöd till Saudiarabiens krigföring i Jemen – inklusive vapenleveranserna som har varit mycket stora, inte minst under Trumps tid.

Pariastaten Saudiarabien?

USA:s allians med Saudiarabien har funnits i 70 år. Men Biden var under sin valkampanj mycket skarp mot Saudiarabien. Han har kallat landet för en pariastat och sagt att man måste omvärdera relationerna, påpekar Hammargren.

Jemenkriget har skapat en humanitär och strategisk katastrof som Biden vill ha slut på.

– Nu kan vi vänta en diplomatisk amerikansk offensiv för att få en politisk lösning på Jemenkriget. Och Biden har signalerat amerikanskt stöd för att få slut på kriget.

Det är naturligtvis lättare sagt än gjort, påpekar Bitte Hammargren.

Vilka möjligheter har då USA för att få slut på Jemen-kriget?

- Det finns en krigströtthet bland annat i Saudiarabien nu, enligt Bitte Hammargren. Där har man inte vunnit något på kriget. Det har kostat enorma resurser, både i anseende, kapital och rent mänskligt.

Det finns många parter som verkligen vill ha ett slut på det här kriget. Men det finns också många delkonflikter i kriget som inte är så lätta att lösa. Det är alltså en komplicerad nöt.

Porträttbild av Bitte Hammargren
Bitte Hammargren ser en förutsägbarhet i den amerikanska diplomatin igen. Porträttbild av Bitte Hammargren Bild: SR Bitte Hammargren

Bitte Hammargren har stor tilltro till USA:s nya specialsändebud för Jemenkriget.

Det är Tim Lenderking som har utnämnts till specialrepresentant i Jemenkonflikten. Det som Biden skissar upp är en FN-ledd vapenvila, humanitärt bistånd och långsiktiga fredsförhandlingar.

Trumps vapenaffärer med Saudiarabien

Donald Trumps första utrikespolitiska resa för fyra år sedan gick till Saudiarabien. Med sig fick Trump så småningom enorma vapenkontrakt.

– Trump höll sina kärnväljare hemma på gott humör, eftersom de amerikanska vapenfabrikerna kunde leverera. Men han bortsåg från den humanitära katastrof som Jemenkriget har inneburit, påpekar Bitte Hammargren. Det har ju lett till att 80 procent av Jemens befolkning är beroende av humanitärt stöd.

USA har fortsättningsvis ett visst beroende av Saudiarabien. Det är ett enormt land som ligger strategiskt där det ligger.

USA kan inte bryta sin allians med Riad och det signalerar Biden också. Han lovar att USA kommer att fortsätta bidra med hjälp till Saudiarabiens territoriella försvar. Det gäller drönar- och missilattacker från Iran och deras allierade.

"Slut på diktatorflirten"

Med Biden som president blir det slut på den amerikanska flirten med autokrater och diktatorer i Mellanöstern. Det skrev Bitte Hammargren nyligen i en artikel i Utrikespolitiska Institutets magasin.

– Trump har ju hållit autokrater som Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman under armarna, likaså Turkiets president Erdogan. Båda har nu tvingats avvakta och se vad Biden kommer med.

Biden har förklarat att Saudiarabien måste betala ett pris för mordet på den saudiska journalisten Khashoggi. Både CIA och FN har pekat ut det saudiska kungahusets kronprins som ytterst ansvarig för mordet, vilket Trump inte verkade bry sig om.

Biden har skickat en pil mot Saudiarabiens kronprins.

– Jag tror att USA:s nya administration kommer att påverka maktspelet i palatsen i Saudiarabien. Där pågår starka revirstrider om vem som ska bli kung när den gamla kung Salman är borta.

Man har också ögonen på fängslade oppositionella, människorättsförsvarare och kvinnoaktivister. Det finns en strimma av hopp för dem, både i Saudiarabien och i Turkiet, säger Bitte Hammargren.

En man i Tel Aviv cyklar förbi en skylt som säger att Israel behöver Donald Trump flera år till.
Det gick inte som Israels hoppades i det amerikanska presidentvalet. USA:s nya Israelpolitik kan se annorlunda ut än under Trumps tid. En man i Tel Aviv cyklar förbi en skylt som säger att Israel behöver Donald Trump flera år till. Bild: EPA-EFE/All Over Press USA,Donald Trump,Israel,Tel Aviv

Vändning i Israel?

Det som Biden inte sa något om i sitt första stora utrikespolitiska tal gällde Israel. Det kan bero på att man inte ännu har formulerat den amerikanska ståndpunkten.

Trump var en aktiv Israelvän som bland annat flyttade den amerikanska ambassaden till Jerusalem. Trumpadministrationens fredsplan betonade vikten av att Israels säkerhet garanteras.

Han erkände Israels rätt till bosättningar i de palestinska områdena. Ett område på Golanhöjden fick till och med namnet "Ramat Trump", Trumphöjden.

Men Israel nämndes inte alls i Bidens tal. Det fanns inte heller en aktiv insats från Biden kring återupplivandet av kärnkraftsavtalet med Iran. Det är det stora blinda fläckarna i talet. Det finns flera internationella stötestenar som återstår.

Biden har nu som president ringt runt till sina kolleger runtom i världen.

– Men det är signifikativt att Biden ännu inte har haft något samtal med Israels premiärminister Netanyahu sedan han tillträdde. Man har signalerat en ny politik, men hur den ska formuleras är inte klart ännu. Det är säkert ett skäl till att Biden inte tog upp det i sitt tal, säger Bitte Hammargren.

Läs också