Hoppa till huvudinnehåll

Digitala celler och optimal inlärningsmiljö

I Finlands nya och enda kvinnofängelse i Tavastehus har man tagit fängelsemiljön till 2020-talet

Medan coronan spred sig i landet förra året färdigställdes flera fängelser i Finland. Ett av dem är Finlands enda kvinnofängelse i Tavastehus som öppnade sina dörrar i november 2020. Med sina 100 platser är det ett av Finlands modernaste fängelser där de intagna ska lära sig digitala färdigheter vid sidan om vardagliga färdigheter. Fängelsedirektören Tuomo Kärjenmäki beskriver fängelset som en "optimal inlärningsmiljö".

Hur mår du idag?

Jag ställer frågan till en kvinnlig intern som fängelsedirektören säger jag får tala med. Vi kan kalla henne "Anna".

– Jag är på lite dåligt humör. Jag har haft en dålig vakt idag.

Anna föddes i Chile och smugglades med Röda Korsets hjälp till Sverige när hon var liten. Hon och hennes mamma är politiska flyktingar.

– Polisen ringde. De vill skicka mig tillbaka till Chile. Jag har bett om att få ringa en advokat, men jag har inte fått göra det ännu. Jag ska försöka igen senare idag.

Anna sitter själv inne för smuggling till maj 2022. Hon har varit i fängelse i fyra månader och hann alltså sitta i det gamla kvinnofängelset i en månad innan hon och de andra intagna flyttades till det nya moderna fängelset bredvid.

Första dagen vi kom hit ramlade dörren till torkskåpet på en av cellkamraterna. Hon fick en bula i ansiktet― "Anna" – intern i det nya kvinnofängelset i Tavastehus

"För det mesta är det bra här. Det finns flera härliga vakter här – vi kallar dem "livlinor", eftersom de gärna hjälper oss och lyssnar på våra önskemål."

"Men det är jätteviktigt att man kan lita på vakterna och att de inte låter sina egna problem gå ut över oss. Det är jobbigt när en del gapar och skriker."

Anna är en av 40 kvinnor som just nu sitter i Tavastehus fängelse. I hela Finland sitter kring 3 000 i fängelse och 250 av dem är kvinnor.

Det här är nog en mindre andel än vanligt, berättar fängelsedirektör Tuomo Kärjenmäki.

– När vi har full beredskap finns det 100 platser och vi kommer säkert vara i det skedet senare på våren om coronarestriktionerna lättar. Då blir det säkert aktuellt med någon typ av kösystem eftersom alla inte kommer att kunna komma hit direkt.

I Tavastehus har det länge huserat fängelser. Den här bilden är från Tavastehus historiska museum.

Egen toalett och egen dusch

På samma backe som det nya kvinnofängelset finns ännu det gamla kvinnofängelset kvar. Det ska så småningom tas ur bruk.

Där fanns bland annat Finlands sista flerpersonersceller. Det fängelset var också ett av få aktiva fängelser där det ännu fanns celler utan toalett, något som Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr prickade dem för flera gånger.

Men i det nya fängelset får de intagna egna celler och i dem finns också en egen toalett och en egen dusch. Allt det här glädjer Kärjenmäki, som säger att de besökt flera nordiska fängelser för att få inspiration till det här fängelset.

– Det här fängelset är byggt enligt ett helt nytt fängelsekoncept. Vi har försökt bygga ett optimalt fängelse med en optimal fängelsemiljö där de intagna mår bra och är vid god hälsa.

Fängelset kostade 34 miljoner euro.

Fängelset är indelat i olika avdelningar. I varje avdelning finns 12 celler, två av dem kan utökas till en större cell som lämpar sig till exempel för fångar med fysiska funktionshinder.

Här ser vi den största korridoren i fängelset. Till höger finns möjlighet att gå ut på innergården. Rakt fram i dörrarna till höger finns en frisörsalong och går man vidare i korridoren kommer man till de olika avdelningarna. På övervåningen finns ett bibliotek och ett kapell.

Fängelset ska alltså vara en optimal inlärningsmiljö för ett brottsfritt liv. Med det här vill man minska på återfallen, som både individerna och samhället tjänar på.

Det är en bra sak för samhället att försöka få ner kostnaderna. Brott orsakar sorg och offer för samhället och om sådana här koncept fungerar så är det bara positivt för samhället― Fängelsedirektör Tuomo Kärjenmäki

De intagna tycker om att träna berättar fängelsedirektör Tuomo Kärjenmäki. Förutom träningsredskapen och gymnastiksalen finns det också motionsspår och vandringsstigar på innegården som förhoppningsvis ska vara i flitig användning på sommaren. Just nu är allt översnöat.

"Smarta celler" – nu ska också fångarna digitaliseras

En del av det här nya fängelsekonceptet handlar också om att digitalisera de intagna. Förutom tv och blue ray-spelare ska nämligen varje cell också innehålla en laptop som de intagna kan surfa på.

Laptopen ska förstås vara begränsad, berättar Kärjenmäki.

Det finns sidor som finns på “svarta listan” som den intagna inte kan surfa på, och sen sidor på “vita listan” som den intagna kan surfa på― Fängelsedirektör Tuomo Kärjenmäki

"Säkra" sidor kan vara till exempel en arbetsplats hemsida, en myndighetssida, FPA:s sidor och nyhetssidor. Kärjenmäki säger att man vill göra det här för att samhället ändå digitaliseras för fullt och också de intagna måste få hänga med i utvecklingen.

– När man i samhället hanterar till exempel myndighetsäranden så sker allt nästan online nu för tiden och alla fångar har inte den här erfarenheten och kunskapen att använda datorer och andra digitala tjänster. Så vi strävar också efter att lära ut det här för det civila livet bortom brottsligheten.

I kapellet huserar fängelseprästen Hanna, som enligt många interna verkar vara en riktigt trevlig människa. "Hon är bäst", intygar också internen "Anna", som berättar att hon blev den första att döpas i det nya fängelset.

En annan viktig aspekt med det här fängelset är att alla interna ska lära sig vardagliga färdigheter. Det här är otroligt viktigt för att de ska klara av ett liv också utanför fängelsets murar, berättar Kärjenmäki.

– En del av de intagna kan vara sådana som aldrig ha lagat egen mat, så vi försöker lära dem det här så de också kan göra det i det civila, så de inte blir marginaliserade.

Marginalisering och social utslagning är en av de största anledningarna att fängelser är fyllda i samhället i dag― Fängelsedirektör Tuomo Kärjenmäki

Fängelset är också uppbyggt så att samspelet mellan vakterna och de intagna ska vara så bra som möjligt. Även fängelsedirektören själv går gärna runt och hälsar på de intagna flera gånger per dag.

Genom att arbeta i bland annat en syateljé i fängelset kan de intagna få en slant som de kan köpa små saker av från fängelsets automat. För att få ha sakerna ifred har varje intern ett eget fack i ett skåp och ett kylskåp där de får förvara sakerna.

Ett fängelse där kvinnornas behov har beaktats

Kärjenmäki berättar att det inte finns någon skillnad på brott gällande kvinnor och män, förutom att fler män än kvinnor sitter i fängelser.

I årtionden har dock kvinnornas behov ofta förbisetts i fängelser, påpekar han, vilket man nu försöker åtgärda och satsa extra mycket på i det nya kvinnofängelset.

Förutom att fokusera på motion och hälsa är också familjesituationen viktig. Många av kvinnorna i fängelset har egna familjer och egna barn och när det inte är coronatider ska det också finnas goda möjligheter att träffas och umgås i trygga lokaler i fängelset.

ett rum med ett bord och några stolar, ett fönster med gardiner med orangeröda detaljer, en säng med ett blått överkast på, ett litet kylskåp, en mikro, kaffe- och vattenkokare ett rum med ett dockhus, en docka, en spegel, ett litet cirkustält, en soffa och gardiner med orangeröda detaljer på
I fängelset finns familjerum där den intagna kan få umgås med sin partner eller sina barn i några timmar. Bild: Yle/Jasmine Urwäder

Kvinnofängelset har också några speciella celler. Det finns tre ungdomsceller, som är lite större än de vanliga cellerna på 12 kvadratmeter. I ungdomscellerna sitter ungdomar mellan 15 och 18 år.

Två celler, som finns på en helt egen liten avdelning i fängelset, är också till för mammor som har barn under två år. I de här cellerna kan de intagna få ta hand om sitt barn om barnskyddet anser att det är bäst för barnet.

en insnöad uteplats med en gunga och en liten rutschkana i gröntett person står i ett kök med köksutrustning och tvättmaskin, bord och stolar och en dörr till ett övervakningskontor i ett fängelse
I familjeavdelningen finns det en liten köksvrå och ett kontor för en socialarbetare att betrakta hur den intagna umgås med barnet. Till höger finns de två cellerna och mitt emot köket finns en dörr ut till en liten lekplats för barnet. Bild: Yle/Jasmine Urwäder

Den senaste säkerhetstekniken

Även om miljöerna för en utomstående kan betraktas som väldigt fina och moderna, så är det här fortfarande ett fängelse. Fängelset har den senaste säkerhetstekniken med lasersystem, larmsystem och hundratals kameror.

Som Kärjenmäki själv säger: "Först tar vi hand om säkerheten – sen kommer rehabiliteringen".

– Nu har vi ett sådan system som vi borde ha fått ha för flera år sen. Så med avseende på det är det här nog en säker och bra arbetsplats.

I fängelset finns också några högsäkerhetsceller för intagna som behöver separeras några dagar på grund av omfattande drogproblem eller brott i fängelset.

en grå dörr till en fängelsecell med lucka som är fasten fängelsecell med traditionellt galler som väggar och en enkel gul säng
Högsäkerhetscellerna är mer traditionella i den bemärkelsen att de har traditionella cellväggar och inga extra bekvämligheter. De är också de enda cellerna som har en fönsterlucka i dörren. Bild: Yle/Jasmine Urwäder

Ingen har ännu försökt fly, berättar Kärjenmäki när jag frågar om det, men drogproblematiken finns nog i varje fängelse – även det här.

– Vi har två droghundar och goda förutsättningar att kunna bekämpa problemet, men det finns mycket droger.

90 procent av alla fångar har någon typ av drogproblem― Fängelsedirektör Tuomo Kärjenmäki

Huvudmålet, förutom att de intagna ska lära sig vardagliga och digitala färdigheter, är därför också att de ska vara drogfria när de lämnar fängelset.

– Det lyckas inte alltid men vi fortsätter ändå alltid försöka.

"Det är nog en karriärsdröm att få vara i det här nya fängelset."

"Palikat on kohdalla" – Bitarna är på plats

Fängelsedirektör Tuomo Kärjenmäki berättar att de nu efter några månader börjar komma in i en vardaglig rytm på fängelset.

– Visst har vi haft våra småproblem, men varje dag får jag nog höra att de intagna är nöjda med flytten.

Rekryteringen verkar också ha kommit igång. Ännu har de inte alla 95 personer som ska anställas till fängelset men de är på god väg, berättar Kärjenmäki.

– Jag hoppas vi kommer få uppleva en plats där vi i personalen kan vara på gott humör och att samspelet kan fungera mellan personalen och de intagna så att det blir en avslappad atmosfär.

Tavastehus nya kvinnofängelse är uttryckligen en inlärningsmiljö för ett brottsfritt liv och jag hoppas det kommer att gå långt― Fängelsedirektör Tuomo Kärjenmäki

Artikeln uppdaterades 6 februari kl. 16.00 med kostnaden för fängelset.