Hoppa till huvudinnehåll

Iver och skepsis inför tvåårig förskola i Hangö – staden tackar, föräldrarna önskar valfrihet medan dagklubbens framtid är oviss

Barn leker i dagklubb
Försöket med en tvåårig förskola väcker många tankar och frågor i Hangö. Barn leker i dagklubb Bild: Johanna Lindholm/Yle dagklubbar,församlingar,Hangö,Bangatan 27 i Hangö

Redan i höst kommer femåringar i flera västnyländska kommuner att gå i en tvåårig förskola. Det handlar om ett försök som Undervisnings- och kulturministeriet driver fram till våren 2024.

– Först tänkte jag att det här kommer nog inte att beröra Hangö, för jag läste att det är kommuner där det föds över 100 barn per årskull som får delta och det är ju tyvärr inte fallet här i Hangö.

Det säger Birgitta Mannström, chef för småbarnspedagogiken i Hangö.

Ett annat kriterium för att vara med i försöket var att staden har minst fyra förskolor. Här uppfyllde Hangö kravet.

Ett år går fort

Birgitta Mannström ställer sig positiv till att staden är med.

I Hangö har man nämligen redan tänkt i samma banor, utan att för den skull tala om en tvåårig förskola.

– Vi har upplevt att ett år i förskola är en väldigt kort tid. Det tar tid att lära känna barnen så att man kan stödja och hjälpa dem så att de får alla färdigheter de behöver för att börja skolan, säger hon.

Leende kvinna
Birgitta Mannström som basar för småbarnspedagogiken i Hangö är glad över att Hangö får delta i det landsomfattande försöket med tvåårig förskola. Leende kvinna Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,småbarnsfostran,Tvåårig förskola

För att barnen och personalen ska ha mer tid att bli en sammansvetsad grupp har man redan ordnat så att samma grupp är tillsammans i två år före skolstarten.

Raskt marscherat

Det är rappa tag när regeringen driver igenom sitt försök med en tvåårig förskola.

I slutet av fjolåret godkändes lagen som medger det här försöket, i januari valdes kommunerna ut. Nu i början av februari ordnas det första mötet mellan ministeriet och pilotkommunerna.

Därefter ska kommunerna informera familjerna om vad den tvååriga förskolan innebär.

Det här går försöket ut på

Försöket med tvåårig förskola är en del av Undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram Utbildning för alla.
Försöket pågår mellan augusti 2021-maj 2024
I försöket deltar 105 slumpmässigt utvalda kommuner.
Ungefär 10 000 barn födda år 2016 och 2017 berörs.
Från Västnyland deltar Hangö, Raseborg, Sjundeå och Kyrkslätt.
Syftet är att öka jämlikheten i utbildningen för barn oberoende av livssituation.
Förskolan är avgiftsfri för familjen.

Källa: Undervisningsministeriet

Den nya modellen ska få en egen läroplan och före utgången av juli ska kommunerna ha fastställt sin egen lokala variant.

Den första augusti startar den tvååriga förskolan.

– Det är nog kanske den snabba tidtabellen som väcker flest frågor. Men nog ska vi klara det också, konstaterar Birgitta Mannström.

Politikerna vill driva igenom sitt försök snabbt

På Undervisnings- och kulturministeriet förstår regeringssekreterare Marjaana Larpa att den snäva tidtabellen sätter press på kommunerna.

Hon förmodar att regeringen vill driva igenom försöket under den här regeringsperioden.

– Eftersom man ville ha med två årskullar så måste man inleda redan i år.

Försöket omfattar barn födda 2016 och 2017.

Marjaana Larpa berättar också att man inte ställer andra behörighetskrav på personalen än vad den nuvarande förskolan har.

Hon ser också att det vid behov ska vara möjligt att göra små justeringar i upplägget.

Mittemellan småbarnspedagogik och förskola

Den korta startsträckan gör att kommunerna ännu inte kan säga så mycket om hur försöket förverkligas rent konkret.

I Hangö antar Birgitta Mannström att läroplanen för femåringarna blir ett mellanting mellan läroplanen för den nuvarande förskolan och småbarnspedagogiken.

Lekmatbord
Välkommen till dukat bord! Det är barnen i Hangö svenska församlings dagklubb som har ett eget lekkök. Lekmatbord Bild: Johanna Lindholm/Yle dagklubbar,Bangatan 27 i Hangö

- Men något skolaktigt ska det definitivt inte bli, utan vi leker och lär oss genom samvaro och mer fria former och utgår från barnens intressen. Men samtidigt har vi vuxna i minne vad det står i läroplanen, säger Mannström.

Artikeln fortsätter efter ljudklippet.

Larpa säger att man också bett myndigheterna fästa särskild uppmärksamhet vid att de barn som fyller i slutet av året bara är fyra år då de börjar i den tvååriga förskolan.

– Tyngdpunkten under det första året ligger på lekfullhet, säger Larpa.

Försöket utvärderas

Regeringssekreterare Marjaana Larpa på Undervisnings- och kulturministeriet säger att man i försöket strävar efter att få ett vetenskapligt hållbart jämförelsematerial.

Därför har kommunerna valts utgående från olika kriterier.

Det handlar om geografisk spridning, kommunernas storlek, tvåspråkighet, med mera.

I Västnyland är alla kommuner från Hangö till Kyrkslätt med i försöket, förutom Ingå.

För att en kommun ska vara med måste den ordna att barnen kan fortsätta direkt i en dagisgrupp efter att förskolan tar slut och tills föräldrarna kommer efter dem.

Ökad jämställdhet

Tanken från politiskt håll har varit att en tvåårig förskola ger barnen mer jämlika förutsättningar inför skolstart än vad fallet är nu.

Särskilt vill man fånga upp barn med specialbehov eller sådana som har det socialt kämpigt.

I offentligheten har det ändå frågats om det här är ett försök att tidigare få ut mammor, som stannar hemma med sina barn, på arbetsmarknaden.

Det har också diskuterats om det rent av är ett första steg till en tidigare skolstart. ;standard

De flesta barn går på dagis i Hangö

I Hangö är det inte många barn som behöver snappas upp av systemet.

Där tar redan majoriteten av barnen del av den kommunala småbarnspedagogiken, berättar Birgitta Mannström.

Av 64 barn födda år 2016 är det tre som inte går på dagis och från årgång 2017 bara en av 50.

– Jag vill ju tro att det är för att vår småbarnspedagogik håller en hög klass, säger Birgitta Mannström, halvt på skämt, halvt på allvar.

Samma kunskap för alla

En fråga, som många familjer ställt sig, är om den tvååriga förskolan kommer att vara obligatorisk.

Det är den inte. Inte ens försöket kräver att alla femåringar deltar.

Däremot är familjen skyldig att själv sörja för att barnet får samma färdigheter som det skulle ha fått i förskolan.

Om familjen väljer att inte sätta sitt barn i den tvååriga förskolan, ska man meddela kommunen hur barnet får motsvarande kompetens.

Lekhörna för barn
Lek är viktigt för barnens utveckling. Bilden är från församlingens dagklubb för tre- till femåringar i Hangö. Lekhörna för barn Bild: Johanna Lindholm/Yle dagklubbar

I praktiken finns det ändå inte, åtminstone tillsvidare, något system som utvärderar detta.

– Man kan alltid ringa hit så kan vi diskutera vad som passar familjen bäst, säger Birgitta Mannström.

Kommunen informerar också familjerna efterhand som de själv får mer kött på benen.

Familjerna gillar sin dagklubb

Två som inte är helt övertygade om behovet av en tvåårig förskola är trebarnsmammorna Anna Price och Nina Sjödahl.

Framför allt efterlyser de mer information om vad försöket innebär i praktiken.

Kvinnor med mask
Både Anna Prices och Nina Sjödahls barn har trivts i dagklubben. Kvinnor med mask Bild: Johanna Lindholm/Yle dagklubbar,Nina Sjödahl

Båda har för tillfället sina yngsta barn i Hangö svenska församlings dagklubb för tre- till femåringar.

Klubben är öppen tre dagar i veckan, tre timmar om dagen.

Resten av tiden sköter Nina Sjödahl sitt yngsta barn hemma, de två äldre går redan i skola.

Anna jobbar för tillfället deltid, vilket betyder att hennes yngsta barn delar tiden mellan klubben och dagis.

–Jag vet inte hur vi ska kunna pussla ihop vardagen så att min yngsta kunde fortsätta att gå här, säger Anna Price. För honom är klubben väldigt viktig, jag tycker att det vore väldigt synd om han mister ett år.

Förälder i dagklubb
Nina Sjödahl tycker dagklubben ger hennes barn det hen behöver i form av lek och social samverkan. Förälder i dagklubb Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,dagklubbar,församlingar,Nina Sjödahl

Nina Sjödahl tycker det bästa för hennes barn är att vårdas hemma.

– Barnen ska få vara barn och leka så länge de kan. Tids nog hinner de komma in i ekorrhjulet, säger hon.

Båda är rädda för att en utvidgad förskola skulle sätta större press på barnen och att lekens andel skulle minska.

– Snart är det väl obligatoriskt att föra barnen till dagis när de är ett år, säger Anna Price lite tillspetsat.

En institution i Hangö

Också Hangö svenska församlings barnledare, Lenita Söderblom, tog emot nyheten med en viss bestörtning.

– Det är kanske bäst att jag inte säger vad jag tycker. Fast i och för sig har jag nog redan en tid haft på känn att något sådant här kommer att ske, säger hon.

I Hangö har den svenska församlingens dagklubb funnits i snart 50 år.

– Jag är lite osäker på årtalet, om det var 1973 eller 1974 som den grundades på Högbergsgatan av Inga Ingberg, som nästan alla här i Hangö känner till.

Sedan 1980-talet har klubben funnits på Bangatan 27, eller Tjugosjuan, som församlingarnas eget klubbhus kallas.

I dagklubben pysslar och lär man sig social samvaro genom lek och sång.

Mamma och barn pysslar
Morgonen börjar med gemensam lek. Anna Price pusslar med yngste sonen. Åsa Sundström tillhör personalen. Mamma och barn pysslar Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,Västnyland,dagklubbar,församlingar,Hangö svenska församlings dagklubb

Barnen har med sig eget mellanmål och en gång i veckan är det andakt.

Går i arv inom familjen

Man behöver inte ändå vara medlem i församlingen för att låta barnen gå i klubben.

Snöig trappa
Här har många små fötter gått upp för trappan. Snöig trappa Bild: Johanna Lindholm/Yle dagklubbar,Bangatan 27 i Hangö

– Alla är välkomna till dagklubben. Under de här snart 50 åren så har inte alla familjer som haft sina barn här hört till kyrkan, säger Lenita Söderblom.

Finska församlingen har en egen klubb, men den har kortare öppet än den svenska. Också här stavas orsaken färre barn.

I familjer där en förälder är hemma med yngre syskon har ofta det eller de äldre barnen gått i klubben för att träffa jämnåriga.

– Det brukar vara så att om den äldsta gått här så har de andra syskonen följt efter, berättar Lenita Söderblom.

Leende kvinna
Lenita Söderblom trivs med sitt jobb och tycker tiden går fort. Leende kvinna Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,dagklubbar,församlingar,Hangö svenska församlings dagklubb

Också Anna Prices och Nina Sjödahls äldre barn har gått i klubben som yngre.

Oviss framtid

Tidigare var klubben så populär att gravida mammor stod i kö för att garantera barnen en plats.

– Det var roligt, säger Lenita Söderblom som följt med utvecklingen i cirka tjugo år från sin post.

I dag går nio barn i klubben, men vill det sig illa kan det tvååriga försöket utgöra början till slutet på denna institution.

Cirka hälften av barnen är nämligen fem år eller blivande femåringar.

– Jag ser nog inte riktigt hur vi kan fortsätta om femåringarna försvinner. Det betyder att vi skulle behöva få fler tre- och fyraåringar, men som vi alla vet föds det ju inte så många barn i Hangö, säger Lenita Söderblom.

Enligt Birgitta Mannström, chef för småbarnspedagogiken, kunde församlingens klubb vara ett alternativ till tvåårig förskola.

Gammalt välskött trähus
Församlingshuset Tjugosjuan är ett begrepp i Hangö. Gammalt välskött trähus Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,Västnyland,dagklubbar,församlingar,Hangö svenska församlings ungdomsgård

Lenita Söderblom säger att hon ändå är realist.

– Det här är inget vi diskuterat inom församlingen än. Men jag vill inte heller lägga press på föräldrarna att de måste välja eller kanske fylla på med undervisning hemma, eftersom det är fler timmar i förskolan. Sedan måste man ju tänka på att det är bättre för barnen att vara tillsammans innan de börjar skolan, funderar hon.

Däremot sörjer hon att försöket drivs igenom så snabbt.

Leende kvinnor
Anna Price, Nina Sjödahl och klubbledare Lenita Söderblom i stora lekrummet på Hangö svenska församlings dagklubb. Leende kvinnor Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangö,dagklubbar,församlingar,Nina Sjödahl

– Hade vi fått ett år till på oss hade vi ju haft mera tid att förbereda oss och fundera på framtiden, säger Lenita Söderblom och får medhåll av mammorna Anna Price och Nina Sjödahl.