Hoppa till huvudinnehåll

Samerna firar nationaldag efter ett coronaår som förändrade allt – restriktionerna vid gränserna försämrade möjligheterna till försörjning

Samernas flagga.
Den sjätte februari hissas den samiska flaggan för att fira den samiska nationaldagen. Samernas flagga. Bild: Silje Bergum Kinsten/norden.org samernas flagga

I dag den sjätte februari firas samernas nationaldag. På grund av coronaläget ser firandet annorlunda ut i år och samerna kan också blicka tillbaka på ett år av ovisshet och rädsla.

Samiska familjer bor inom flera olika länders gränser och det har inte varit helt tydligt huruvida familjemedlemmarna kan eller får träffas.

För ett år sedan firade samerna som vanligt nationaldagen den 6 februari. I Enare samlades man i kyrkan och i det Samiska kulturcentret Sajos för att ta del av gemensamma evenemang. Då kunde man skaka hand med vänner och bekanta.

Några helger tidigare hade filmfestivalen Skabmagovat gått av stapeln och varit en av årets höjdpunkter, precis som alla tillfällen där människor träffas.

I år organiserades Skabmagovat digitalt och nästan ingen firar nationaldagen i sina samedräkter utomhus, åtminstone inte i samma utsträckning som vanligt.

Otydlig dirigering vid gränserna

Sametingets talman Tuomas Aslak Juuso säger att staten glömde att föra diskussioner med ursprungsbefolkningen om situationen som förändrats på grund av coronapandemin.

Regeringen måste till och med påminnas om att det också skulle ges information på samiska.

– Till och med jag, som har rätt bra tillgång till information, har inte alltid varit medveten om vilka regler som gäller vid gränsövergångar och hur det påverkar samerna, säger Juuso.

Samerna bor i fyra länder och många av samerna på den finska sidan har familjemedlemmar i Norge och Sverige.

Dessutom har begränsningen av gränsöverskridande trafik försämrat samernas möjligheter till försörjning, eftersom det försvårat försäljning av hantverk och övergången mellan renbeten.

– Den finska staten kan inte hindra sina medborgare från att lämna eller komma in i landet, men till exempel har personal som arbetar vid gränserna inte alltid kunnat instruera samerna i gränsärenden, säger Juuso.

Tuomas Aslak Juuso
Enligt Sametingets talman Tuomas Aslak Juuso, har restriktionerna under pandemin försämrat samernas möjligheter till försörjning. Tuomas Aslak Juuso Bild: Vesa Toppari / Yle Tuomas Aslak Juuso

Klagomål till justitiekanslern

Martin Scheinin, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid Europeiska universitetsinstitutet, lämnade in ett klagomål om samiska gränsövergångsfrågor till justitiekanslern.

Enligt honom har besluten om gränskontroll brutit mot samernas rätt att delta i traditionell samisk försörjning. Dessutom har de varit för vaga och till och med vilseledande.

Justitiekansler Tuomas Pöysti svarade att när man övervägde fördelarna med restriktiva åtgärder i förhållande till deras nackdelar, borde staten ha tagit hänsyn till samernas rättsliga status.

Justitiekanslern noterade också att det finns utrymme för förbättring av informeringen.

Nu står det på Gränsbevakningsväsendets webbplats att samernas utövande av näring och kultur är en nödvändig orsak att komma in i landet.

Samerna kan överskrida landgränsen mellan Finland och Sverige samt Finland och Norge och gränsälvarna även på andra ställen än vid gränsövergångsställena.

Samiska äldre har haft det svårt

Coronapandemin har haft en enorm inverkan på de samiska äldre, säger Ristenrauna Magga, verkställande direktör för Sami Soster ry, som bevakar bland annat samiska social- och hälsofrågor.

Man har varit tvungen att glömma traditionella seder och bruk.

Först kom rädslan. De äldre minns spanska sjukan och tuberkulos som associeras med döden. När begränsningarna kom, var man överens om att hålla kontakten.

Tiden gick och ångesten och frustrationen anlände.

Organisationen fick samtal från ensamma seniorer från morgon till kväll. Anställda har besökt äldre i trapphus och med fönster emellan.

– Man kan uppmuntra människor som är rädda, men det är svårare med ångest. Man måste kunna lyssna om man inte kan trösta, säger Magga.

Vissa har underkastat sig ödet.

– Om vår himmelske Fader tar med mig, så är det så, beskriver Magga några stämningar.

Ristenrauna Magga
Ristenrauma Magga är orolig över äldre samers välbefinnande. Ristenrauna Magga Bild: Vesa Toppari / Yle Ristenrauna Magga

I väntan på vaccin

Enligt Magga ansökte Sami Soster om finansiering för att organisera onlinemöten, men det gick inte igenom.

– I andra änden av Finland antar jag att dessa saker inte ses på samma sätt. Kanske kan jag inte skriva på ett sätt att de skulle förstå vad det handlar om, säger Magga som har nordsamiska som modersmål.

Hon hoppas att organisationen, tillsammans med regeringen, kunde komma överens om hur situationen för samiska äldre kan underlättas.

Samiska äldre ser fram emot vaccinationer, säger Magga.

– Vi har levt i de dagar då människor dog i sjukdomar, för vilka vacciner sedan dess har utvecklats.

Källa: STT

Läs också