Hoppa till huvudinnehåll

Ungefär lika många som vanligt dog i Finland i fjol, trots pandemin – vår grafik visar stora skillnader mellan europeiska länder

Ett fotocollage med en äldre man som bär munskydd, i vänster hörn. Till höger finns en karta över Europa. Överst på bilden finns diagram som visar den svenska och finska dödlighetskurvan 2020.
Illustrationsbild på antalet dödsfall per vecka i Sverige och Finland år 2020. Ett fotocollage med en äldre man som bär munskydd, i vänster hörn. Till höger finns en karta över Europa. Överst på bilden finns diagram som visar den svenska och finska dödlighetskurvan 2020. Bild: Foto: Tiina Jutila / Yle, Collage: Henri Salonen / Yle, Google Maps. COVID-19

I de flesta europeiska länder dog det i fjol betydligt fler personer än under de fem föregående åren. Finland har ändå klarat sig sällsynt väl i det här sammanhanget. Den så kallade överdödligheten var tydlig på våren också i vårt land, men läget var bättre under andra halvan av året.

– Vi har klarat oss bättre vad gäller överdödlighet under hösten än under våren, påpekar Markku Peltonen som är forskningsprofessor på Institutet för hälsa och välfärd.

Det skedde närmare 7 procent fler dödsfall än normalt på våren och i början av sommaren (16 mars – 21 juni).

På hösten och i början av vintern var den här siffran knappt 4 procent (14 september – 20 december).

Under de flesta veckorna under det andra halvåret var skillnaden så liten att den faller inom den naturliga variationen, alltså för hur det brukar kunna variera från år till år.

För hela årets del var överdödligheten drygt 2 procent, eller cirka 1 200 personer.

Det här visar en analys som Svenska Yle har gjort, där vi har jämfört antalet dödsfall med medeltalet för de fem föregående åren.

Peltonen betonar att kan finnas flera olika orsaker till att överdödligheten i fjol var lägre på hösten än på våren. Vi ska återkomma till det.

Alla länder har ändå inte lyckats lika bra. På många håll har coronavågen på hösten varit stor eller till och med större än på våren och betydligt fler än normalt dog. Det gäller till exempel Tyskland, Storbritannien och Frankrike.

Dödsfall per vecka i olika länder

Graferna visar antal dödsfall per vecka. Den röda linjen är år 2020 och de grå linjerna visar tidigare år. Tryck på eller för musen graferna för att se noggrannare information. Notera att skalorna varierar mellan länderna.

Källa: Eurostat, nationella statistikmyndigheter

  • 2020
  • 2015-2019, genomsnitt

I internationell jämförelse hade Finland inte så många fler dödsfall än normalt, inte ens på våren kort efter att coronapandemin hade slagit till.

Markku Peltonen säger att det delvis verkar bero på de stränga restriktionerna som infördes tidigt i smittspridningen.

– Vi hade ju lite tur också. Vi såg vad som hände i Danmark och i Sverige och vi hade tid på oss att förbereda oss.

Sverige fick en andra coronavåg

Bland de nordiska länderna drabbades Sverige särskilt illa på våren, men också ganska illa igen i slutet av hösten och början av vintern, med en relativt stor överdödlighet. Karin Modig som är docent i epidemiologi vid Karolinska institutet är besviken över det.

– Vi kanske blev tagna på sängen under våren, men att vi inte hade möjligheter att göra det bättre under hösten är ju väldigt sorgligt.

Hon påpekar att Sverige under fjolåret misslyckades med att trycka tillbaka coronaviruset och att det ledde till hög samhällsspridning av covid-19.

– Det verkar vara så att det inte går att ha en så här hög smittspridning i samhället och samtidigt skydda de grupper som har högst risk att dö. Det verkar slå på de äldre i särskilt boende, när man har den samhällssmitta som Sverige och andra länder har haft.

Det gäller också mer allmänt, att de europeiska länder som hade hög överdödlighet i fjol också hade en hög spridning av covid-19-fall. Coronaviruset var därmed på många håll den största orsaken till att fler än normalt dog - särskilt om många äldre smittades.

Modig säger att det ännu på sommaren fanns en förhoppning om att den andra coronavågen i Sverige skulle bli lindrigare eftersom den första var relativt illa. Men så gick det inte, för man var uppenbarligen ännu långt ifrån att uppnå flockimmunitet.

Hon säger också att man borde ha lärt sig mer av smittspridningen under våren, för att kunna klara läget väl i slutet av året.

– Så att man kunde ha varit mer effektiv i smittspårning och i att förhindra smitta under hösten.

Flera möjliga orsaker till att Finland klarade sig relativt väl

Finland satsade däremot i större utsträckning på att testa, spåra och isolera inför hösten. Man återinförde också restriktioner ganska snabbt efter den lugnare sommaren, påpekar Markku Peltonen på Institutet för hälsa och välfärd.

– På hösten har man kanske varit mer förberedd, och kunnat följa smittoläget på ett bättre sätt och ta till de olika åtgärderna tidigt nog.

Betydligt fler coronatester och mer effektiv smittspårning hjälpte alltså till att hålla coronafallen nere på hösten, och man kunde undvika många dödsfall.

Peltonen betonar dessutom att äldre personer, som löper störst risk att dö i covid-19, troligen var mer isolerade på hösten och därmed mer i skydd.

– Man har lärt sig under våren att man skyddar de äldre. Och allt man har gjort vad gäller att skydda de äldre, speciellt de svaga som inte bor hemma längre. Man har satsat ganska mycket på det.

Han betonar också att vården av allvarligt sjuka coronapatienter i allmänhet var bättre på hösten än på våren. Man hade helt enkelt hunnit lära sig mer om sjukdomen.

– Och det kan säkerligen ha bidragit till att överlevnaden hos coronapatienter har blivit något bättre.

Det är naturligt för oss finländare att hålla ett visst avstånd till andra människor.― Markku Peltonen, forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd

Markku Peltonen påpekar dessutom att Finland är ett glesbebyggt land och att finländares sociala beteenden sannolikt har hjälpt till med att minska på spridningen av coronaviruset under fjolåret.

– Det är naturligt för oss finländare att hålla ett visst avstånd till andra människor.

Dessutom är finländare också duktiga på att följa rekommendationer som myndigheter kommer med – så länge rekommendationerna är rimliga och kan kommuniceras på ett tydligt sätt – i och med att tilliten till olika instanser är hög i vårt land.

Förutom covid-19 så inverkar förstås också mycket annat på den totala dödligheten. När folk har varit mer hemma så har risken att råka för trafikolyckor minskat. Det var också betydligt färre influensafall i rörelse.

– De restriktionerna har säkerligen bidragit till att influensasäsongen inte blev så allvarlig som den annars skulle ha blivit.

Vårdskulden, alltså att folk inte i lika stor utsträckning har fått vård för andra allvarliga sjukdomar, kan däremot samtidigt ha lett till fler dödsfall. Markku Peltonen tror ändå att det kommer att synas tydligt först på längre sikt – till exempel senare i år.

Karin Modig på Karolinska institutet bedömer för sin del att trötthet att följa de restriktioner och rekommendationer som myndigheter har kommit med för att bekämpa covid-19 kan ha bidragit till överdödligheten på flera håll i Europa under slutet av året.

– Det är ju det som är det svåra i det här. När ska man sätta in de kraftiga åtgärderna som är ett intrång i våra demokratiska rättigheter, att röra oss som vi vill och så. Så det gäller att balansera det fint och att göra det i rätt tid och i rätt längd.

Artikeln uppdaterad 7.2.2021 kl. 12.35: Rubrik och ingress preciserades.