Hoppa till huvudinnehåll

Finland halkar efter övriga nordiska länder – välfärdsstaten är i fara

Finansminister Matti Vanhanen
Finansminister Matti Vanhanen Bild: Kimmo Brandt / EPA Matti Vanhanen

Finlands konkurrenskraft är dålig, exporten minimal och få satsar för tillfället på Finland. Om ingenting görs kommer välfärden att tyna bort.

Jämfört med övriga nordiska länder länder i norra Europa håller Finland på att halka efter, varnar Finansministeriet.

Finansministeriet lyfter i sin senaste rapport blicken från den akuta coronakrisen och ser på Finlands möjligheter att klara sig efter den.

Rapporten ”Talouskasvun edellytykset tulevaisuudessa -lähtökohdat, suunnat ja ratkaisut, på svenska ungefär ”Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i framtiden -utgångspunkter, riktning och lösningar” målar en dyster bild av Finlands ekonomi.

Finland återhämtade sig aldrig ordentligt efter finanskrisen år 2008. Vi stampade på stället medan övriga länder drog ifrån.

I jämförelse med andra nordiska länder och länder som Tyskland och Nederländerna har Finland halkat efter.

Vår export är inte konkurrenskraftig. Dess andel av bruttonationalprodukten kan idag jämföras närmast med Grekland och Portugal.

Om vårt land inte klarar av att ändra utvecklingen ser framtiden lika dyster ut. Den väntade tillväxten är ungefär en procent i medeltal per år.

Det räcker inte om Finland ska klara av att fortsätta som en del av de nordiska välfärdsstaterna.

Vi borde liksom övriga länder komma upp i en tillväxt på två procent per år.

Finansministeriet ser att det är flera saker som Finland borde förbättra.

För få innovationer i Finland

Finlands produktivitet utvecklas alltför långsamt. Det betyder att det resultat vi i medeltal får av en timmes arbete inte förbättras i samma takt som i andra länder.

Som det nu ser ut nusläpar vi efter övriga länder också i framtiden. Det betyder att vi hela tiden halkar efter övriga länder i konkurrenskraft.

För att råda bot på problemet krävs ökade satsningar på forskning och utveckling.

- Satsningar på forskning och utveckling förbättrar tillväxten eftersom de ökar innovationer och förbättrar ibruktagandet av innovationer från andra håll, säger finansminister Matti Vanhanen (C).

Finansministeriet efterlyser också ett bättre samarbete mellan universitet och företagsvärlden.

I Finland saknas samarbete mellan industrin och universiteten

Peter Lund som är professor i teknisk fysik vid Aalto-universitet påpekar att samarbetet var mycket bättre tidigare.

- För ungefär tio år sedan kännetecknades Finland av bra och relevant samarbete mellan industrin och universiteten. Efter det har den akademiska världens isolerats från industrin. De finansieringsmekanismer som förr främjade samarbetet beaktar det inte mera lika bra.

Enligt Peter Lund har det lett till att den finländska industrin inte har samma tillgång till den senaste kunskapen som förr.

- Industrin får inte heller den hjälp den behöver från högskolevärlden längre.

Professor Peter Lund på Aalto-universitetet sitter i ett kontor och tittar in i kameran.
Peter Lund förvånar sig över att det främst är högerstyrda regeringar under Jyrki Katainen (Saml) och Juha Sipilä (C ) som har monterat ner samarbetet mellan företag och den akademiska forskningen. Professor Peter Lund på Aalto-universitetet sitter i ett kontor och tittar in i kameran. Bild: Yle/Kjell Lindroos Peter Lund,Aalto-universitetet,Teknologi av förnybar energi,professorer

Av de länder som Finansministeriet jämför Finland med har Peter Lund samarbetat med Nederländerna, Danmark och Sverige. Han har också flera gånger utvärderat forskningsprogram i de här länderna.

- I Sverige finns till exempel ofta krav på samarbete mellan forskning i teknik och industrin. Annars får man inte finansiering. Det har lett till att man har grundat många samfinansierade toppforskningsprogram där industrin och den akademiska världen bygger nytt kunnande tillsammans.

Det har lett till att industrin bidrar till att finansiera den akademiska forskningen.

Industrins satsningar på långtidsforskning är minimala i Finland. Det är stort handikapp.― Peter Lund, Aalto-universitetet

Lund säger att industrin i Sverige satsar hundratals miljoner om året. I jämförelse arbetar finländska forskare med föråldrad utrustning eftersom staten inte kan ersätta de satsningar industrin gör i andra länder.

- I Danmark har landets ledande tekniska universitet styrgrupper med medlemmar från industrin. Till exempel läkemedelsföretag finansierar mycket forskning inom de danska universiteten.

Peter Lund lyfter upp Phillips som exempel på ett bolag som inte skulle existera längre utan samarbetet med den akademiska forskningen i Nederländerna. Han tycker vi borde få till stånd motsvarande samarbete i Finland.

- Samarbete mellan industri och högskolor leder till bättre forskning då frågeställningarna blir mera relevanta, och bättre konkurrenskraft då industrin får innovationer och tillgång till sådant kunnande som den behöver på lång sikt.

Få vill investera i Finland

Finansministeriet noterar att Finland inte är ett land som lockar till sig investeringar. Också det är något som finansminister Matti Vanhanen vill ändra på.

- En konkurrenskraftig och stabil ekonomisk miljö främjar investeringar. De påverkas främst av de förväntade nettovinsterna och riskerna. Båda påverkas av den finländska ekonomiska politiken.

Matti Vanhanen hoppas att regeringen ska fatta beslut som främjar Finlands konkurrenskraft redan under våren då den har suttit halva sin tid vid makten.

Arbetsmarknaden fungerar inte"

Enligt Finansministeriet fungerar den finländska arbetsmarknaden dåligt. Så fort som Finland år 2015 äntligen såg tecken på ekonomisk återhämtning, började företagen rapportera om svårigheter att hitta personal.

Samtidigt är sysselsättningsgraden hela tiden lägre än i övriga länder. Det är ett stort problem som leder till att Finland hela tiden måste skuldsätta sig allt mer.

Finansminister Matti Vanhanen säger att läget kräver flera lokala avtal på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar för arbetslösa att ta emot arbete.

- Det snabbaste sättet att lindra företagens brist på arbetskraft är att locka utländska experter till Finland.

- Utbildning och större produktivitet förbättrar tillsammans med lokala avtal också arbetsmarknaden, genom att koncentrera arbetskraften till de mest produktiva företagen, säger Vanhanen.

Löntagarnas forskningsinstitut vill effektivera arbetsförmedlingen

Ilkka Kiema som är prognoschef på Löntagarnas forskningsinstitut påpekar att lokala avtal till exempel inte löser matchningsproblemen på arbetsmarknaden.

- Vi har många långtidsarbetslösa som inte har de färdigheter som behövs för att utföra de arbeten som erbjuds.

Han lyfter gärna fram att arbetsförmedlingen i Finland kunde bli effektivare.

- De som arbetar på arbetsförmedlingarna har i Finland betydligt fler personer på sitt ansvar än i länder som finansministeriet nu jämför med. Det betyder att arbetslösa i andra länder får mycket mera stöd i sökande efter nytt jobb. Det är en fråga om hur mycket pengar man vill satsa.

Sysselsättningsgraden och produktiviteten måste upp

För att få bukt med våra problem anser Finansministeriet att Finlands ekonomi borde förnyas snabbt och målmedvetet.

Ministeriet påpekar att den nordiska välfärdsstaten kan räddas bara om sysselsättningsgraden och produktiviteten är tillräckligt höga.

Finansminister Matti Vanhanen säger att vi nu som nation måste fråga oss om vi vill vara ett välfärdsland också i framtiden.

- Nöjer vi oss med en tynande levnadsstandard? Vi måste vakna till den ekonomiska tillväxten i övriga länder accelererar iväg från oss. Vårt tillväxtunderskott hotar att bli en permanent klyfta. När det gäller befolkning och utbildning är vi ett likadant land som övriga nordiska länder. Varför kan vi då inte hänga med i den ekonomiska utvecklingen?

- Vi kan själva påverka hur läget utvecklas. Vi borde inte nöja oss med prognosernas tillväxt där vår ekonomi i medeltal växer bara en procent per år under det kommande årtiondet, då Sveriges, Danmarks och Norges BNP under samma tid bedöms växa med två procent per år.

Matti Vanhanen tycker att vårt mål borde vara att fördubbla vår tillväxt till samma nivå som i de övriga nordiska länderna.

- Men det kräver ekonomiska reformer som förbättrar produktiviteten.

Läs också