Hoppa till huvudinnehåll

Gymnasieelever besvikna på reform som skulle minska stressen: "Skolan känns nu som en tävling – måste välja bort favoritämnen för att hinna"

Collage av två gymnasieelever, en pojke och en flicka
Abiturienterna Hugo Rots och Indigo Laurén upplever att högskolornas antagningsreform har orsakat uppskruvade krav och snäva ämnesval i gymnasiet. Collage av två gymnasieelever, en pojke och en flicka Bild: Taisto Lapila / Yle gymnasister,Indigo Laurén

Prestationsångest, stress och svåra ämnesval – abiturienter upplever att högskolornas nya antagningssystem har svärtat deras gymnasietid. Förändringen gick för snabbt, medger universitetsrektor.

Indigo Laurén lutar sig närmare laptopen. Hon antecknar rotformeln på det rutiga pappret och kollar sedan i fysikboken att det säkert blev rätt.

Just nu pågår förberedelserna för studentproven i mars, då gymnasiestudierna når sin kulmen för Indigo och omkring 30 000 andra abir.

– Det känns som att mycket står på spel och att man verkligen vill lyckas. Jag känner prestationsångest, säger Indigo som går i Gymnasiet Lärkan i Helsingfors.

Kvinnlig gymnasieelev läser en lärobok i fysik i sitt rum
Lång matematik och fysik hör till abin Indigo Lauréns favoritämnen. "Men när jag börjar tänka på studentexamen så känns det inte direkt roligt längre", säger hon. Kvinnlig gymnasieelev läser en lärobok i fysik i sitt rum Bild: Taisto Lapila / Yle gymnasier,Gymnasiet Lärkan,abiturienter,Indigo Laurén

Studentbetygen är sedan i fjol, då högskolornas antagningsreform fullföljdes, den främsta vägen till högskolestudier. Fler än tidigare får en studieplats utgående från betyg, som räknas om till antagningspoäng. Då behöver man inte delta i inträdesprov.

Till exempel antogs 54 procent av de antagna till universitetsutbildningarna på basis av betyg år 2020, även om andelen varierade mellan olika studieinriktningar. Tidigare antogs betydligt färre på basis av betyg, under 25 procent åren 2018 och 2019.

Indigo upplever att antagningsreformen skruvat upp pressen inför studentproven till max. Även om den nya studentexamenslagen ger rätt att skriva om studentprov hur många gånger som helst har konkurrensen ställts på sin spets.

– Skolan känns som en tävling. Det ju inte alls meningen att man ska göra gymnasiet på tid och se vem som blir snabbast färdig med högsta betyg. Men känslan har funnits där, säger hon.

Svenska Yles undersökande tv-program Spotlight har granskat antagningsreformens inverkan på gymnasierna. Se hela programmet här nedan.

Stressen går inte att avskriva med coronaepidemin som tvingat gymnasierna till distansundervisning och kritiserade specialarrangemang under studentskrivningarna.

En forskargrupp vid Helsingfors universitet följde med skolvardagen i fyra finskspråkiga gymnasier under hösten 2019. Deras opublicerade studie visar att antagningsreformen orsakade mycket stress.

– Vi lade märke till att eleverna ofta talade om den kommande förändringen som något stressande, osäkert och förvirrande. De funderade mycket kring hur de skulle optimera sina gymnasiestudier för att uppnå sitt drömyrke eller komma in till sin drömutbildning, säger utbildningssociologen Sonja Kosunen som ingick i forskargruppen.

Kvinnlig forskare i mörk vinterjacka utomhus
Redan före coronaepidemin skapade det nya antagningssystemet osäkerhet och stress bland gymnasieelever, betonar utbildningssociologen Sonja Kosunen. Kvinnlig forskare i mörk vinterjacka utomhus Bild: Taisto Lapila / Yle gymnasier,utbildningssociologi,sonja kosunen

Många kurser ger höga poäng

Hösten 2018, då de flesta av årets abir inledde sina gymnasiestudier, hade ramarna för det nya betygsurvalet redan slagits fast. Abirnas funderingar kring ämnesval har därför genomsyrats av det nya antagningssystemet.

Lång matematik nämns ofta som exempel på att ämnen ställts mot varandra i och med reformen.

– Ärligt talat skulle jag inte ha läst lång matematik om det inte skulle kunna ge så höga antagningspoäng, säger Sofia Waris, abi i Mattlidens gymnasium i Esbo.

Poängsättningen baserar sig i korthet på antalet kurser i respektive ämne i gymnasiets läroplan. Lång matematik är med 10 obligatoriska och tre riksomfattande fördjupade kurser det mest omfattande ämnet i läroplanen, av de totalt minst 75 kurser man ska gå.

Laudatur i lång matematik ger därför de högsta antagningspoängen oberoende vilken universitetsutbildning man söker till. Lägre betyg ger lägre poäng, men fortfarande mer än samma betyg i andra ämnen.

Yrkeshögskolornas antagningspoäng räknas enligt en liknande modell, där lång matematik också skattas högt. Det nya systemet har påverkat vilka ämnen abir väljer att skriva i studentexamen, vilket Svenska Yles unika analys visar.

Manlig gymnasieelev med glasögon och svart collegetröja framför en laptop.
Abin Hugo Rots insåg på gymnasiets första kurs i psykologi att han hittat sitt drömyrke: psykolog. "Jag kan tänka mig att andra elever får liknande insikter på kurser i till exempel historia eller filosofi", säger han. Manlig gymnasieelev med glasögon och svart collegetröja framför en laptop. Bild: Taisto Lapila / Yle gymnasier,Mattlidens gymnasium,abiturienter,Hugo Rots

Specialisering hotar allmänbildning

Hugo Rots, abi i Mattlidens gymnasium, valde att läsa lång matematik även om han anade att geometrin skulle bli utmanande. Valet var till stor del strategiskt, eftersom han ville maximera sina chanser till höga antagningspoäng. Nu i gymnasiets slutskede funderar han på om det var rätt val.

– Jag har inte direkt gett upp, men jag vet att jag inte kommer att skriva eximia eller laudatur som krävs för att antas bara med betyg, säger han.

Hugo är besviken över att antagningsreformen tvingat honom att göra ämnesval som lett till "överspecialisering", som han kallar det. Den tidskrävande långa matematiken har tvingat honom välja bort kurser i favoritämnen som livsåskådning, samhällslära och historia.

Han upplever att gymnasiets ledstjärnor som allmänbildning och "lärande för livet" håller på att blekna.

– Jag tycker det är väldigt synd. Man får inte sätta för mycket fokus på framtiden. Det måste finnas plats i gymnasiet för ämnen som man skulle vara intresserad av, säger Hugo Rots.

– När man kommer till gymnasiet så är det många inte vet vad de vill studera i framtiden. Gymnasiet borde ha mindre tryck på att läsa specialiserade ämnen som lång matematik från första början, tillägger han.

"Drevs igenom för fort"

Det var Juha Sipiläs regering som 2015 presenterade antagningsreformen som ett av sina spetsprojekt. Medianåldern på 21 år för att inleda högskolestudier var jämfört med andra OECD-länder för hög, ansåg regeringen. Sipilä betonade även den ekonomiska förlust ungas så kallade "mellanår" orsakar för samhället.

Reformens övergripande syfte var att förenkla antagningen till högskolestudier, så att vägen till studier och därifrån vidare till yrkeslivet skulle försnabbas. Samtidigt skulle inträdesproven minska i omfattning och betydelse. Allt detta skulle minska stressen för sökande.

Kvinnlig rektor i ett gammaldags universitetsrum
"Vi övervägde många olika alternativ", säger Helsingfors universitets rektor Sari Lindblom. Enligt henne var den enda rättvisa modellen för poängsättningen av studentbetyg att utgå från antalet kurser i respektive ämne i gymnasiets läroplan. Kvinnlig rektor i ett gammaldags universitetsrum Bild: Taisto Lapila / Yle antagning av studerande,Helsingfors universitet,Sari Lindblom

Uppdraget att utforma poängsystemet gick till universiteten och yrkeshögskolorna. Helsingfors universitets nuvarande rektor Sari Lindblom ledde den arbetsgrupp som utformade poängen för universitetens del.

Hon förvånas inte av kritiken.

– Tidigare var många missnöjda med att betygen inte hade tillräcklig tyngd. Nu när betygens roll ökat är kritiken omvänd. Konkurrensen om studieplatser på högskolenivå är onekligen hård, och det verkar som om någon alltid är missnöjd, säger Lindblom.

När hon ser i backspegeln medger hon ändå ett övergripande fel med reformen. Hon anser att reformen drevs igenom för fort, vilket gjorde att stora beslut fattades utan tillräckliga konsekvensanalyser. Kritiken riktar hon mot Sipiläs regering som satte tidsramarna för reformen.

– Jag hade velat att reformen hade genomförts långsammare. Nu drevs den igenom utan empiriska studier. Vi borde ha undersökt vad poängsättningen har för effekter innan systemet togs i bruk fullt ut, säger Lindblom.

Minister tvår sina händer

En forskargrupp vid Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Löntagarnas forskningsinstitut (PT) ska under nästa år publicera en utvärdering av reformen. Utvärderingen ska utgående från statistik analysera om reformens målsättningar uppfyllt, även om det är uppenbart att coronaepidemins många specialarrangemang kommer att grumla till analysen för fjolåret.

Undervisningsminister Jussi Saramo (VF), som har posten under Li Anderssons föräldraledighet fram till sommaren, har också nåtts av kritiken mot reformen. Men han vill inte uttala sig om vad som borde göras innan utvärderingen presenterats.

– Jag tycker kanske att det är onödigt att säga att reformen varit fullständigt lyckad eller fullständigt misslyckad. Men visst, om det konstateras att modellen har stora brister så måste det finnas beredskap att förändra den, säger han.

Vad är du redo som minister att göra?

– Jag kommer inte att vara den minister som vid behov förändrar systemet. Nästa år kommer rapporten, och då kan det uppstå behov av tilläggsutredningar. Det är för tidigt för mig att säga något om vad mina efterträdare på ministerposten borde göra, säger Jussi Saramo.

Manlig minister i mörkblå kostym i sitt arbetsrum
Utbildningsminister Jussi Saramo (VF) har nåtts av kritiken av antagningsystemet. Han medger att studerandes upplevda orättvisa har negativa följder i sig, men vill inte ta ställning förrän utvärderingen av reformen publiceras 2022. Manlig minister i mörkblå kostym i sitt arbetsrum Bild: Alexander Uggla / Yle Jussi Saramo,gymnasier

Reformen har också lett till ett ökat utbud av privata abikurser. Det rimmar illa med principen om gratis utbildning, säger forskare.

Se Spotlights granskning av antagningsreformens effekter på gymnasierna. Programmet "Laudatur till varje pris" hittar du på Arenan.