Hoppa till huvudinnehåll

Med svenska Samhall som modell - Arbetsministeriet vill ge delaktighet och nya jobb åt partiellt arbetsföra

Partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet till "riktiga jobb". Arbetsminister Tuula Haatainen tog i dag emot en utredning om ett nytt system med jobb och stöd inom “övergångsarbetsmarknaden”.

Modellen kommer från Sverige. Där har det statligt ägda aktiebolaget Samhall uppdraget att skapa meningsfulla arbeten för personer med funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga.

Sett till antalet anställda är Samhall den svenska statens största bolag, med 25 000 anställda och en budget på 600 miljoner euro.

Det är Tullens generaldirektör Hannu Mäkinen som har utarbetat ett förslag för att komma till rätta med den sämre sysselsättningen bland partiellt arbetsföra.

Lättare övergång till arbetsmarknaden

En ny aktör på övergångsarbetsmarknaden skulle grundas, enligt förslaget. Därmed stärks de partiellt arbetsföras övergång till den öppna arbetsmarknaden. Det nya statliga företaget skulle skapa och förmedla arbetstillfällen för dem som annars inte gör denna övergång.

Förslaget presenterades för en mycket positivt inställd arbetsminister Tuula Haatainen (SDP).

- Utöver stärkandet av sysselsättningen är det fråga om delaktighet, rättvisa och jämlikhet.

Förslaget går i linje med regeringsprogrammet och borde kunna sättas igång senast år 2022.

Beslut om att grunda det nya finländska sysselsättningsföretaget ska fattas vid ramförhandlingarna nu på våren 2021, säger minister Tuula Haatainen.

Ministern ville vid presskonferensen inte uttala sig om hur mycket pengar som kan reserveras för ändamålet. Enligt utredningen skulle 25 miljoner euro kunna ge 1 000 nya jobb.

"Inriktning på dem som har svårast få jobb"

När Hannu Mäkinen presenterade förslaget talade han om tre uppgiftsområden:
1. Säkerställande av och nödvändig komplettering av tjänsterna för de partiellt arbetsföra personer som har den svåraste ställningen
2. Sysselsättning av de partiellt arbetsföra som har det svårast ställt
3. Ordnande av annan sysselsättning för grupper med hög sysselsättningströskel.

Avsikten är inte att hjälpa dem som skulle sysselsättas med andra redan existerande åtgärder. Den nya aktören och det offentliga stöd som erbjuds får inte snedvrida konkurrensen på marknaden.

Cirka 60 000 partiellt arbetsföra finländare är registrerade hos den offentliga arbets- och näringstjänsten. Av dem är hälften nu arbetslösa.

Men totalt finns det mer än en halv miljon finländare i arbetsför ålder, som inte klarar av att jobb heltid, sa Haatainen. De har någon form av långtidssjukdom, hinder eller funktionsnedsättning som försvårar arbetet.

Samhall - också kritiserat

Fyra av tio svenskar i åldern 16-64 år har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och därmed ofta arbetslöshet. Majoriteten av dem anser att de hade kunnat utföra ett arbete om de fick stöd och anpassning. Samhall talar om en outnyttjad resurs, där man ser möjligheter snarare än hinder.

Samhall i Sverige marknadsför sig som ett bolag som erbjuder konkurrenskraftiga tjänster. De finns inom bland annat städ, tvätt, tillverkning och logistik. Samhall sägs ge ett mervärde eftersom det bidrar till en mer inkluderande och hållbarare värld.

På senare år har man övergått från traditionell "skyddad verkstad" med industrijobb, till tjänsteuppdrag ute i samhället. Det har blivit alltmer städning av offentliga miljöer.

Samhalls mål är att 1500 medarbetare varje år ska lämna bolaget för att bli fast anställda av andra arbetsgivare.

Den svenska regeringen har också ställt nya lönsamhets- och vinstkrav. Därmed anses arbetet också ha blivit hårdare och kraven större på Samhalls personal. Samhall har fått kritik för lönedumpning och snedvridning av konkurrensen, men det svenska Konkurrensverket har inte funnit belägg för kritiken.

Läs också