Hoppa till huvudinnehåll

Trots kritik väger den långa gymnasiematematiken lika tungt i nästa läroplan – "viktigt för samhällsutvecklingen"

En studerande skriver matematiska formler i ett häfte.
Lång matematik är populärare än någonsin, då toppbetyg i ämnet ger flest poäng i den betygsbaserade högskoleantagningen. En studerande skriver matematiska formler i ett häfte. Bild: Sami Takkinen / Yle Kuopion Lyseon lukio,Kuopio,Norra Savolax,matematik,gymnasiet,gymnasister,studier,studiekamrater,ekvationer

Högskolornas nya antagningssystem har lett till att lång matematik är populärare än någonsin. En del menar att gymnasiets allmänbildande roll är hotad. Men inte heller i den nya läroplanen minskar den långa matematikens betydelse.

Svenska Yles granskning av högskoleantagningens inverkan på gymnasierna visar att många tvingar sig läsa lång matematik i hopp om en gyllene biljett till fortsatta studier.

Helsingfors universitets rektor Sari Lindblom, som ledde den arbetsgrupp som utformade poängen för universitetens del, säger att det enda entydiga och rättvisa sättet att poängsätta studentbetygen var att utgå från antal kurser i olika ämnen i gymnasiets läroplan.

Laudatur i lång matematik med sina tio obligatoriska och tre riksomfattande fördjupade kurser ger överlag de högsta poängen i antagningen.

Men Sari Lindblom är kritisk mot att gymnasiets läroplan ger så olika tyngd till olika ämnen.

- Vi som universitet kan inte rå för att skillnaderna är så stora, för vi har ingen makt att påverka hur många kurser som erbjuds i olika ämnen. Vi skulle gärna se en jämnare fördelning, säger Lindblom i det undersökande programmet Spotlight.

Lindblom säger att man i högskoleantagningen skulle beakta alla ämnen likvärdigt om kursfördelningen var jämn.

Kvinnlig rektor ler mot kameran
Helsingfors universitets rektor Sari Lindblom är kritisk mot att gymnasiets läroplan ger så olika tyngd åt olika ämnen. Kvinnlig rektor ler mot kameran Bild: Taisto Lapila / Yle Helsingfors universitet,antagning av studerande,Sari Lindblom

“Timfördelningen är ett politiskt beslut”

Grunderna för gymnasiets läroplan skapas av Utbildningsstyrelsen, men timfördelningen den bygger på fastställs av statsrådet.

- I grunden handlar det om en helhetsbedömning om vilka kunskaper våra barn och ungdomar behöver i framtiden. Men timfördelningen är ett politiskt beslut, säger Pamela Granskog, som är ansvarig för gymnasiefrågor vid Utbildningsstyrelsens enhet för svenskspråkig utbildning.

Undervisnings- och kulturministeriet har utrett timfördelningsfrågan i olika omgångar, men man har aldrig gått in för några större förändringar.

Den nuvarande timfördelningen är från 2014, men den har varit i stort sett densamma sedan 1993, då man minskade på antalet obligatoriska kurser och ökade valfriheten.

Samma ämnesfördelning gäller i nästa läroplan

Någon jämnade timfördelning är inte att vänta.

En ny läroplan träder i kraft hösten 2021, men i den är timfördelningen densamma som tidigare. I fortsättningen räknar man studiernas omfattning i studiepoäng i stället för i kurser. Matematiken väger lika tungt som förut.

Enligt Tiina Silander, direktör på undervisnings- och kulturministeriet, är matematik ett av de ämnen som anses centrala för samhällsutvecklingen.

- Traditionellt har man ansett att modersmål och matematik har en stor betydelse i samhället och det reflekteras i gymnasiets timfördelning, säger Silander.

Hon tycker inte man ska värdesätta olika ämnen enligt undervisningstimmar. Timfördelningen är alltid en kompromiss.

Antagning kan ha negativ effekt på allmänbildningen

I den nya läroplanen strävar man efter att stärka gymnasiets allmänbildande roll genom att möjliggöra ämnesöverskridande helheter. Samma målsättning gäller då studentexamen förnyas 2022 och man måste avlägga minst fem studentprov.

Om examen påbörjas senast vid examenstillfället hösten 2021 krävs minst fyra prov varav ett, modersmål och litteratur, är obligatoriska för alla.

Examinanden ska välja tre andra obligatoriska prov bland följande fyra: prov i andra inhemska språket, i ett främmande språk, i matematik och i ett realämne. Examinanden kan också inkludera ett eller flera extra prov i examen. Prov på olika nivå i samma läroämne får inte ingå i examen.

Silander medger att om studerande på bred skala bara fokuserar på lång matematik framför andra ämnen kan antagningsreformen ha en negativ effekt på allmänbildningen.

- Jag hoppas att de studerande får en mångsidig gymnasieutbildning, gör sina studieval utifrån sina egna intressen och utvecklar sina egna kunskaper inte bara med tanke på fortsatta studier, säger hon.

Läs också