Hoppa till huvudinnehåll

Den livliga debatten kring Ekenäs konstmuseum hör till saken: "Byggnader på central plats väcker känslor"

Skiss på nya museet Kronan i Ekenäs.
Det nya konstmuseet ska byggas på museigården i centrum av Ekenäs. Skiss på nya museet Kronan i Ekenäs. Bild: JKMM museer,Ekenäs,Raseborg,Västnyland,ekenäs museicentrum ekta

De livliga diskussionerna kring det nya konstmuseet i Ekenäs är inte överraskande. Folk har åsikter om estetik, plats och ekonomi när det gäller kommunala byggnader, säger Robin Lybeck som forskat om deltagande i stadsplanering.

Om allt går enligt planerna kommer det sommaren 2022 att finnas ett nytt konstmuseum i Ekenäs centrum. Byggnaden är donerad av Albert de la Chapelles stiftelse och ska placeras på museigården.

Diskussionen kring planerna har varit livlig, speciellt när det gäller byggnadens utseende. Många upplever att den är ful och inte alls passar in i miljön. Andra tycker att byggnaden är snygg och ett konstverk i sig.

Så här tycker folk i Ekenäs om det nya konstmuseet

Texten fortsätter efter videon

Stilmässigt annorlunda byggnad känns ovant

Robin Lybeck är doktorand i sociologi vid Åbo Akademi och har forskat i delaktighet i stadsplanering. För honom är det ingen överraskning att konstmuseet delar åsikterna.

Det hör till att byggnader som placeras på en central plats och som ska användas av invånarna väcker debatt, säger han.

- I det här fallet har det mycket att göra med estetik och uppfattningen om vad som är vackert. Det är stilmässigt en annorlunda byggnad, som inte har funnits i stadsbilden tidigare.

Ekta museum i Ekenäs.
Intill de här byggnaderna ska det nya konstmuseet byggas. Ekta museum i Ekenäs. Bild: Yle/Minna Almark Raseborg,Västnyland,EKTA,museer,Ekenäs,raseborgs museum

Eftersom byggnaden kommer att finnas i centrum av staden är det svårt att undgå den, även om man inte besöker museet. Det gör också att planerna kan väcka extra mycket känslor, säger Robin Lybeck.

Kan kännas som om andras preferenser prioriteras

Också den ekonomiska aspekten har debatterats en hel del, även om staden i det här fallet inte finansierar själva bygget.

Albert de la Chapelles stiftelse kommer också att ge ett årligt verksamhetsbidrag på 250 000 euro.

Raseborgs stad har beräknat att konstmuseet innebär en årlig tilläggskostnad på 165 000 euro. Samtidigt räknar man med att inkomsterna kommer att täcka utgifterna.

Om det ändå blir ett underskott kommer staden och stiftelsen att dela på det.

För det första är det ju för medborgarna som man utvecklar staden. Den andra aspekten är att medborgarna har sådan information som beslutsfattarna ofta inte känner till. De är en resurs som det lönar sig att lyssna på― Robin Lybeck, Åbo Akademi

Men för många invånare kan det handla om en uppfattning om att ens intressen och behov inte tas i beaktande, säger Robin Lybeck.

- För någon som inte själv är intresserad av att besöka museer så kan det kännas som att någon annans preferenser prioriteras, även om museet indirekt gynnar alla i kommunen, fortsätter han.

"Det blir nog bra"

Raseborgs stad har stora förhoppningar på museet. Man räknar med att det ska locka 50 000 människor årligen och innebära ett ekonomiskt uppsving för hela regionen.

- Det är en fräsch byggnad som i sig själv är ett konstverk och som väcker uppmärksamhet och lockar människor hit till Raseborg, säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist.

Porträttbild av stadsdirektör Ragnar Lundqvist.
Stadsdirektör Ragnar Lundqvist tycker att Raseborg behöver nytänk, också sådant som det nya konstmuseet representerar. Porträttbild av stadsdirektör Ragnar Lundqvist. Bild: Yle/Minna Almark Raseborg,Västnyland,stadsdirektörer,ragnar lundqvist

Han har delvis följt med debatten kring museet på de sociala medierna och har en viss förståelse för den kritik som förs fram där.

- Smak och tycke är ju alltid olika och jag förstår att man i det här skedet kan tycka att det ser skrämmande och skrymmande ut. Men jag tror att det nog blir bra, plus att höjden på byggnaden inte kommer att vara högre än omliggande byggnader, säger Lundqvist.

Varför tror du att det här skapar så mycket debatt?

- Det stämmer ju att nya saker diskuteras och kanske vi borde ha diskuterat mera med invånarna. Men det här är ju en helt ny grej, ett nytänk som vi behöver i Raseborg. Så det tycker jag är bra.

Opinionen vänder ofta när bygget är färdigt

Robin Lybeck deltog för några år sedan i ett projekt där man bland annat undersökte tjänstemännens förhållande till delaktighet i stadsplanering.

Där kom det fram att stadsplanerarna hade en viss förbehållning gentemot åsikterna som kom fram i medborgardeltagande.

- Det berodde på erfarenheterna av att opinionen ofta ändrar efter att bygget är färdigt. Det kan hända att man först motsätter sig byggprojektet, men att det sedan blir ett av de mest älskade landmärkena i staden, säger han.

Samtidigt påminner Robin Lybeck om att det finns gott om exempel på motsatsen, projekt där budgeten har spruckit och bygget blivit mycket annorlunda än man planerat.

Varför är det viktigt att medborgarna blir hörda?

- För det första är det ju för medborgarna som man utvecklar staden. Det finns också forskning som tyder på att det viktigt för medborgarnas lycka att bli hörda i beslutsfattande som angår den egna miljön. Den andra aspekten är att medborgarna har sådan information som beslutsfattarna ofta inte känner till. De är en resurs som det lönar sig att lyssna på.

Porträttbild av Robin Lybeck.
Kommunen behöver visa att den har en plan för när och hur åsikter och kommentarer samlas in av invånarna. Det är också viktigt att berätta på vilket sätt invånaråsikterna sedan tas i beaktande under olika skeden av planeringen, säger Robin Lybeck, doktorand vid Åbo Akademi. Porträttbild av Robin Lybeck. Bild: Yle/Stefan Granholm Åbo,lybeck

Enligt Lybeck har Raseborgs stad ändå lyckats ta medborgarnas åsikter i beaktande rätt bra.

Man har kommunicerat tydligt om projektet och gått tillväga i enlighet med en ganska allmän praxis när det gäller sådana här projekt, säger han.

- Samtidigt anser jag att man med ett omsorgsfullt planerat deltagande kunde möjliggöra ännu mera. Det är bra att ha en strategi för deltagande som man kommunicerar från början.

Här handlar det om att visa att man har en plan för när och hur man tänker samla in åsikter och kommentarer av invånarna och på vilket sätt de kommer att tas i beaktande under olika skeden av planeringen.

- Det här är något som jag anser vara bristfälligt i de flesta byggprojekt, säger Robin Lybeck.

Han lyfter i alla fall på hatten för att staden har öppnat upp kanalerna och bland annat ordnade ett webbinarium där invånarna kunde ställa frågor till stadsdirektören, en representant för Albert de la Chapelles stiftelse och till tf museichefen.

- Det viktiga är att få kommunikationen att flöda åt båda hållen.

Läs också