Hoppa till huvudinnehåll

Får man böter om man inte hittar en studieplats? Vad händer om man vill byta skola? Åtta frågor och svar om den utvidgade läroplikten

Abiturienter sitter i ett klassrum och lyssnar på en lärare som pekar på något.
Från och med i höst behöver de som inleder andra stadiet inte längre köpa sina egna läroböcker, datorer eller annat studiematerial. Abiturienter sitter i ett klassrum och lyssnar på en lärare som pekar på något. Bild: Jari Hakkarainen / Yle Åbo,Grundskolor och gymnasier

Skolorna står inför en historisk reform då de nu ska verkställa den utvidgade läroplikten. Från och med i höst blir andra stadiet avgiftsfritt och obligatoriskt tills man fyller 18 år.

Läropliktsreformen innebär att ungdomar som nu går i nian måste söka sig till en vidare utbildning. När de väl inleder sina studier i höst ska alla läromedel och arbetsredskap som behövs i undervisningen vara gratis.

Här hittar du svar på åtta frågor om vad den nya lagen betyder i praktiken.

1. Varför har man ändrat läroplikten?

Regeringen vill öka jämlikheten och höja kompetensnivån i Finland. Även om det är väldigt få som aldrig inleder andra stadiet är andelen unga som inte får en examen efter grundskolan omkring 15 procent. Bland dem är sysselsättningsgraden låg.

Målet är alltså att alla ungdomar ska få en andra stadiets utbildning och således öka chanserna att få jobb.

2. När träder reformen i kraft och vem gäller den?

Lagen träder i kraft den 1 augusti 2021, men bestämmelserna om skyldigheten att söka till utbildning gäller redan nu. De som nu går i nian måste alltså fortsätta till andra stadiet.

Läroplikten upphör när man fyller 18 år eller får sin examen.

Två elever sitter vid en bord och gör läxor.
För att läropliktsreformen ska fungera i praktiken kommer man nu att satsa mer på handledningen. Åttonde- och niondeklassare ska få effektiverad elevhandledning som förbereder dem för fortsatta studier. Två elever sitter vid en bord och gör läxor. Bild: Antro Valo / Yle Kouvola,skolor

3. Vad har man för alternativ efter grundskolan?

Man kan välja en gymnasie- eller yrkesutbildning, men också vissa linjer vid Folkhögskolor.

Andra alternativ är den tionde klassen, eller utbildning som förbereder för endera gymnasie- eller yrkesutbildning.

Från och med hösten 2022 slås de här utbildningarna samman till en utbildning som förbereder för examensutbildning.

4. Vad händer om man låter bli att söka eller blir utan en studieplats?

Om man inte får en studieplats i den gemensamma ansökan kan man liksom tidigare söka studieplats i den kontinuerliga ansökan.

Om man ännu efter sommaren saknar studieplats är det kommunen som ska utreda situationen och se till att man hittar en lämplig studieplats.

Läroinrättningarna och kommunerna har en skyldighet att ge stöd och hjälp med att hitta en lämplig studieplats.

Den som är läropliktig får själv inga sanktioner om man inte studerar. Ansvaret för att man uppfyller läroplikten ligger också hos vårdnadshavaren. I värsta fall kan vårdnadshavaren få böter om hen försummar sin skyldighet.

En elev sågar på slöjdlektionen.
Läroplikten efter grundskolan fullgörs i regel inom gymnasieutbildning eller yrkesutbildning, men man kan också välja bland annat utbildning i det så kallade övergångsskedet, till exempel tionde klassen. En elev sågar på slöjdlektionen. Bild: Benjamin Suomela / Yle Helsingfors,skolor,grundskolan,skolelever,läroplikt,utbildning,undervisning,klassrumsundervisning,klassrum,Finland,COVID-19,coronavirus,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,smittsamma sjukdomar,epidemier,skolmat,skolbespisning,Vårtermin,lågstadiet,2021,Lillhoplax,högstadiet,ansiktsmasker

5. Vem ansvarar för att alla ungdomar studerar tills de är 18?

På det stora hela fungerar det ungefär som tidigare. Skolorna och kommunerna måste ge handledning och se till att läroplikten fullgörs.

Grundskolorna ska hjälpa eleverna hitta en studieplats på andra stadiet, men nu måste de också övervaka att man inleder sina studier. När man väl gjort det övergår ansvaret till gymnasiet eller yrkesutbildaren.

Om man avbryter sina studier på andra stadiet ska skolan göra en anmälan till kommunen som ska se till att man hittar en ny studieplats.

Här finns emellertid en hel del öppna frågor, till exempel när ansvaret för handledning och tillsyn övergår från skolan till kommunen.

6. Andra stadiet blir avgiftsfritt, vad betyder det?

Såsom tidigare är undervisningen och skolmaten avgiftsfri, men från och med i höst ska de studerande inte behöva betala för läroböcker och annat studiematerial, arbetsredskap, obligatoriska studentprov eller skolresor som är minst sju kilometer i ena riktningen.

Från och med i höst måste alltså skolorna och kommunerna skaffa förutom läroböcker och annat studiematerial också datorer och på yrkessidan också arbetsredskap såsom arbetsskor, verktygslådor, kockknivar och frisörsaxar.

Hur skolorna löser det är ännu inte klart. En del går till exempel in för digitala läromedel, i andra får man böcker till låns.

I kommunerna och skolorna pågår alltså just nu ett stort jobb med att skaffa allt det material som ska finnas när de studerande inleder sina studier i höst.

En frisörslärare och en studerande står på var sin sida av en kund och funderar på hennes frisyr.
Avgiftsfriheten gäller också alla arbetsredskap som används i yrkesutbildningen. Arkivbild från frisörslinjen i Stadin ammattiopisto. En frisörslärare och en studerande står på var sin sida av en kund och funderar på hennes frisyr. Bild: Mårten Lampén / Yle yrkesutbildning,frisör (grundexamen inom hårbranschen)

7. Hur mycket kostar reformen?

Planeringen och upphandlingen pågår just nu i kommunerna, och vad slutsumman blir vet ännu ingen.

För i år, då reformen endast gäller en årskurs, har regeringen budgeterat 27 miljoner euro. Summan ökar en årsklass i sänder till 129 miljoner euro.

Största delen av kostnaderna utgörs av läromedel för gymnasiestudier (60,2 miljoner), läromedel för yrkesutbildning (21 miljoner) och stöd för skolresor (27,5 miljoner).

Många anser ändå att regeringens kalkyl är bristfällig. Kommunförbundets uppskattning är att kostnaderna kommer att vara över 147 miljoner euro.

8. Varför har reformen fått kritik?

Åsikterna har gått isär om vilken effekt reformen kommer att ha. Bland annat studerandeorganisationer, forskare och ungdomsarbetare menar att det hade varit bättre att rikta resurserna till att stödja unga som är i risk för att marginaliseras och falla utanför utbildningen.

Trots att målet är att alla får en examen gäller den utvidgade läroplikten bara tills man är 18 år. De flesta får sin examen som 19-åring, reformen garanterar alltså inte att målet uppfylls.

En annan kritik gäller finansieringen. Regeringen har lovat stå för de kostnader som reformen medför men i många kommuner är man orolig för att reformen leder till nedskärningar någon annanstans.

Också tidtabellen är en stor utmaning för utbildningsanordnarna. Lagen trädde i kraft i årsskiftet, vilket betyder att kommunerna och skolorna måste göra alla anskaffningar och reda ut alla processer före augusti.

Läs också