Hoppa till huvudinnehåll

Finländarna missnöjda över trög information – STUK tog störningen i Olkiluoto som en viktig lärdom

Kärnkraftverket i Olkiluoto.
I december inträffade en ovanlig störning i Olkiluoto 2. Kärnkraftverket i Olkiluoto. Bild: Yle/Peter Petrelius Olkiluoto kärnkraftverk

I december inträffade en exceptionell störning vid kärnkraftverket Olkiluoto. Två månader senare ger Strålsäkerhetscentralen betyg för hur situationen hanterades: kommunikationen till oroade ortsbor i Euraåminne och till medierna borde ha skötts snabbare.

Den 10 december 2020 inträffade något väldigt ovanligt: ett anläggningsnödläge uppstod vid kärnkraftverket Olkiluoto. Reaktor 2 stängdes automatiskt av när störningen inträffade och varken människor eller miljön var i fara.

Medierna skrev snabbt att det var frågan om en exceptionell och mycket allvarlig olycka. Lika snabbt konstaterades ändå att incidenten inte orsakar fara för vare sig människor eller miljön.

Nyhetsrapporteringen släpade efter, eftersom informationen till medierna och till de lokala myndigheterna inte löpte smidigt. En del ordval i kommunikationen, såsom "olycka", gav också en snedvriden bild av läget.

Situationen uppfyllde inte kriterierna för allmänt varningsmeddelande.

– Varningsmeddelanden är endast till för situationer som orsakar fara. I den här situationen ansåg man att medierna bättre når ut till folket, säger Jukka Kupila, överinspektör vid Strålsäkerhetscentralen (STUK).

I avsaknad av varningsmeddelanden uppstod rädsla och osäkerhet kring hur stora säkerhetsriskerna är.

Räddningsbranschens Centralorganisation SPEK har frågat 3 500 finländare hur de ansåg att olyckan och rapporteringen kring den sköttes, och många svarade att de var missnöjda.

Finländarna ansåg att informationen var för långsam

Forskningschef Tuula Kekki från SPEK säger att ungefär en tredjedel av de som svarat på undersökningen ansåg att incidenten försvagat förtroendet för myndigheternas kommunikation.

– Ortsbor oroade sig för vad de ska vidta för säkerhetsåtgärder, då de var på jobb och barnen var i skolan. Många hade önskat sig ett textmeddelande med uppdatering om vad som skett, hur farlig situationen är och vad människor förväntas göra, säger Kekki under en presskonferens.

Olkiluotokraftverken 1 och 2 ligger i Euraåminne i Satakunta. Euraåminne kommun har uttryckt sitt missnöje över den långsamma informationsgången.

En karta över en del av västra Finland, med Euraåminne och Björneborg inprickade.
Olkiluotokraftverken ligger i västra Finland. En karta över en del av västra Finland, med Euraåminne och Björneborg inprickade. Bild: Yle / Google kartor

Över hälften av de tillfrågade fick information om läget vid Olkiluoto via medierna. Sex av tio uppgav att medier är deras viktigaste informationskälla.

Bland de 3 500 tillfrågade fanns både Euraåminnebor och människor från hela resten av Finland.

Mänskligt misstag under servicearbete var orsaken

Störningen uppstod under ett servicearbete, säger Strålsäkerhetscentralens biträdande direktör Tomi Routamo under presskonferensen.

– På grund av servicearbete måste en pump stängas av. Arbetet tog längre tid än beräknat, och då kom hett vatten – på grund av trycket – åt att rinna i fel riktning. När pumparna startades fanns det varma vattnet i filtret och filtermaterial hamnade i reaktorn, förklarar han.

Mänskligt misstag vid servicearbete var alltså en orsak, eller delorsak, till störningen.

– Skyddet som i vanliga fall fungerar fungerade inte, eftersom vattnet rann åt fel håll.

Routamo säger att alla säkerhetsåtgärder som fanns för situationen fungerade enligt planerat. De hade även fungerat i en mer allvarlig situation, säger han.

Industrins kraft har gjort en slutlig rapport om störningen i december, men den finns ännu inte till allmänt påseende. Tomi Routamo säger att man går igenom rapporten å det snaraste.

Situationen togs emot som en "gåva"

STUK säger under presskonferensen att man tog situationen som en bra övning i hur kommunikationen till medierna och allmänheten borde ske.

– Vi lär oss att vara ännu mer och bättre i dialog med andra aktörer, också lokala. I en verklig situation ska kontakten till medierna vara snabb och korrekt. Vi ser det här som en ”gåva”, en möjlighet att verkligen lära oss att bli bättre, säger Jukka Kupila vid STUK.

Mikrofoni ja taustalla on kuulokkeet nojaamassa ajolistaan.
En stor del av de tillfrågade hade fått information om Olkiluotosituationen via medier. Mikrofoni ja taustalla on kuulokkeet nojaamassa ajolistaan. Bild: Juuso Stoor / Yle rundradioverksamhet,mikrofoner,radio,media,Yle Kemi

– Om det varit en situation där människor ska skyddas så hade räddningsverket, polisen och kommunens hälsomyndigheter varit mer aktiva med kommunikationen. Men då situationen inte var farlig betonas STUK:s kommunikationsansvar. Vi måste se oss i spegeln när det gäller hur väl vi syns på ett lokalt plan, säger Risto Isaksson, kommunikationsansvarig vid STUK.

STUK använde bland annat Twitter som en snabb informationskanal. Totalt 32 uppdateringar lades ut om ämnet.

Undersökningen visar ändå att många människor får informationen via redaktionella medier.

Tomi Routamo fick rollen som ansiktet utåt, den som svarar på journalisternas frågor. I avsaknad av verklig fara gick det bra.

– Situationen utvecklades inte efter den första fasen. Skulle den ha förändrats mycket under dagens lopp så hade jag behövt följa med kraftverket mer aktivt, och hade då haft mindre tid att kommunicera utåt, säger Routamo.

Strålsäkerhetscentralens direktör Kirsi Alm-Lytz understryker att situationen var ovanlig, men ändå inte farlig.

– Det var en exceptionell situation. Liknande har inte skett i Finland. I Lovisa uppstod en beredskapssituation år 2005 och man följde med situationen. Men nödsituationer i kraftverken har inte inträffat.

Alm-Lytz ger också perspektiv på varför störningen inte kan jämföras med allvarliga olyckor, såsom den i Tjernobyl år 1986:

– Även om det varit en akut bränslestörning så skulle situationen inte ha lett till utsläpp i miljön.

Läs också