Hoppa till huvudinnehåll

Salivbaserade coronatest i skolor och snabbtest vid resor kan fungera bra för att få bort onödiga restriktioner

Mänskor väntar på ett försenat tåg på en full perrong på tågstation i Tartu, Estland.
Med salivbaserade snabbtest går det att hitta nästan alla coronasmittade i en större grupp på ungefär en kvart. Mänskor väntar på ett försenat tåg på en full perrong på tågstation i Tartu, Estland. Bild: Gustaf Antell Estland,Tartu,smittsamma sjukdomar,tågtrafik,järnvägsstationer,järnvägstrafik,järnvägar

Med hjälp av salivbaserade coronatest kunde vi avdramatisera testandet och få fler personer att ge test när det behövs. Det tror Lili Milani, professor i farmakogenetik på Genomcentret i Tartu.

- Jag har hört om så många skolor där man har överreagerat när bara ett barn har varit i kontakt med någon som är smittad, säger Lili Milani när jag träffar henne på Estlands genomcenter vid Tartu universitet. Man skickar hem hela klassen eller årskursen bara för det.

Vad är farmakogenetik?

Enligt Nationalencyklopedin är farmakogenetik "läran om hur läkemedlens effekter påverkas av ärftliga faktorer".

Det betyder att våra gener styr hur vår kropp reagerar på olika mediciner. Det är till exempel ofta vår arvsmassa, våra gener, som gör att endel av oss får biverkningar av en medicin som de flesta andra kan ta utan problem. Ökad kunskap inom farmakogenetik anses vara en förutsättning för att vi i framtiden ska kunna få mer individuell medicinering och behandling när vi är sjuka.

Lili Milani, professor i farmakogenetik vid det estniska genomcentret vid Tartu universitet.
Lili Milani föddes i Sverige, men är idag en av Estlands mest kända forskare. Hon har bland mycket annat varit med och skapat en biobank på Genomcentret med över 200 000 esters DNA. Lili Milani, professor i farmakogenetik vid det estniska genomcentret vid Tartu universitet. Bild: Gustaf Antell Lili Milani,Tartu universitet,genomik,Tartu,farmakogenetik

- Det hela har varit lite kaotiskt, fortsätter hon. Vi har både problem för att folk inte testar sina barn när de borde bli testade och vi har ingen bra bild av hur många som blev smittade i slutändan om det var en positiv i klassen.

På Estlands genomcenter utreder de nu det bästa sättet att smidigt, snabbt och i stor skala testa barn. En utmaning är att många barn och föräldrar är rädda för det ibland obehagliga coronatestet som tas genom näsan.

Vi har själva små barn och vi ser att många runtom oss inte går och testar sina barn för att det går rykten om att provtagningen är obehaglig― Lili Milani

Genomcentrets idé är att enkla salivbaserade coronavirustest kan användas för att avdramatisera testandet i skolorna. Testen ger pålitliga svar på 24 timmar eller lite mer.

- Jo, testet är baserat på salivprov, men man detekterar virusets arvsmassa så det är väldigt känsligt, säger Milani.

Det är alltså helt samma PCR-test som används inom sjukvården.

- De tar från näsa och svalg, men vi tar från saliv. Man kopierar upp virusets arvsmassa och ser om det ger en signal eller inte.

Enligt Milani skulle vi genom att införa salivtest för skolbarn och -ungdomar kunna minska märkbart på distansundervisningen.

Testar en klasskamrat eller lärare positivt kan barnen snabbt testas i skolan eller hemma och sedan kanske i bästa fall redan nästa dag vara tillbaka i skolan.

Man kopierar upp virusets arvsmassa och ser om det ger en signal eller inte. Svalgtesten är lika känsliga som de andra― Lili Milani

Efter några dagar spottar de i koppen igen om man vill vara säkra på att de inte bär på covid-19.

En annan viktigt fördel med spottbaserade test är att det inte behövs en utbildad sjukskötare för att ta det. Det går att ta hemma i lugn och ro.

Det är enklare, lättare att hantera och därför billigare än stickor i näsan.

Varför inte snabbtesta de estniska arbetarna?

I Estland har Finlands beslut att stänga gränsen för estniska arbetspendlare väckt mycket uppmärksamhet.

Enligt Lili Milani kunde salivbaserade snabbtest vid gränsen vara ett sätt att kontrollera de som reser in i landet. Snabbtesten får fast de flesta som bär på coronaviruset - också de symtomfria.

Vid resor är snabbtester definitivt en bra lösning

- Snabbtester är definitivt en bra lösning. Vi organiserar randomiserade tester över hela Estland ungefär varannan vecka. Så ser vi hur stor spridning vi har över hela landet, i olika län.

I de testen ser de att upp till 40 procent av dem som testar positivt är helt symptomfria.

- Det är det som gör att testning är så viktigt och studier visar att mellan 20 och 40 procent av alla smittade är helt asymptomatiska, säger Milani.

Skillnaden mellan snabbtest och vanliga coronavirustest, alltså PCR-test, är att snabbtesten letar efter ett specifikt protein som sitter runt covid-19-viruset. Bär du på proteinet har du med säkerhet smittats.

Är falska negativa alltid ett problem?

Problemet är att du kan bära på covid-19 utan att proteinet finns, åtminstone i tillräckligt stora mängder för att ge utslag.

Det finns alltså en risk för en liten andel så kallade "falska negativa" när man utför snabbtest, det vill säga testresultat som säger att en person inte är smittad när hen i verkligheten är det.

Om en resenär kommer från ett område med låg incidens (andelen smittade per hundratusen invånare under de senaste två veckorna) har det här ingen större betydelse.

Reser personen däremot från ett område där coronaviruset härjar fritt stiger det absoluta antalet "falska negativa" snabbt till oroväckande nivåer. De flesta ester lever inte på sådana platser.

- Själva logiken att förlita sig på snabbtest om resenärer kommer från ett ställe med lägre incidens är rätt, säger Milani, frågan är bara var man ska dra gränsen. Hur stor andel av befolkningen får vara smittad?

Snabbtest är som graviditetstest

- Vi behöver plocka upp de som är asymptomatiska med mer och mer testning, säger Milani.

Med andra ord kunde salivbaserad testning, i snabbversion eller PCR-form, introduceras på flera håll i samhället i betydligt större skala än idag.

- Ett snabbtest är som ett graviditetstest. Du spottar på det och efter en kvart ser du om det ger utslag.

Varför har vi inte infört salivtest som standard i samhället?

- Jag vet inte, säger Milani, men jag tror att det har att göra med att vi åtminstone i Estland tidigt byggde upp ett system för hur PCR-test tas genom näsan.

I Estland är det lätt att boka tid för ett test per telefon eller på webben. Sedan tar man bilen till en testplats och det blir nästan aldrig köer.

- En fördel är också att du alltid möter en sjukvårdsutbildad person med dagens system. Det behövs inte med salivtest, så systemet kanske inte vill ändra sig.

Hur kan Estland hjälpa till för att få gränsen till Finland öppnad?

Milani vill ändå poängtera att snabbtester vid gränsen eller till exempel på passagerarfärjorna inte löser alla problem.

- Finland har skött sig bra med pandemin, det är klart. Och estniska arbetare fick ju resa till Finland ända tills inte så länge sedan. Om jag har förstått problemet nu så har det att göra med mutationerna.

Felet Estland gör, säger hon, är att för få positiva coronaprov sekvenseras, det vill säga virusets arvsmassa analyseras inte tillräckligt för att få ett grepp om spridningen av de nya mutationerna.

Spottet i burken flyttas över till en platta med över 300 hålliknande fördjupningar. Plattan läggs sedan in i den PCR-maskin som analyserar om något av de coronaprov som har lagts på plattan har spår av coronaviruset.
Spottet i burken flyttas över till en platta med över 300 hålliknande fördjupningar. Plattan läggs sedan in i den PCR-maskin som analyserar om något av de coronaprov som har lagts på plattan har spår av coronaviruset. Spottet i burken flyttas över till en platta med över 300 hålliknande fördjupningar. Plattan läggs sedan in i den PCR-maskin som analyserar om något av de coronaprov som har lagts på plattan har spår av coronaviruset. Bild: Gustaf Antell Coronatestning,COVID-19,Covid-19-provtagning,genomik,Tartu universitet,polymeraskedjereaktion

Som sista fråga, eftersom du är expert på farmakogenetik, läran om hur läkemedel påverkar oss olika beroende på vår arvsmassa, hur påverkar min arvsmassa hur covid-19 drabbar mig?

- De studier vi hittills har gjort tyder inte på att det finns gener som gör dig immun. Det finns för hiv, man har hittat en mutation i den receptor som viruset använder för att komma in i cellerna.

Det betyder att endel mänskor är helt immuna mot hiv och därmed inte kan få aids. När det gäller coronaviruset verkar inte full immunitet finnas, men det finns genetiska skillnader i hur vi reagerar på viruset.

- Vi och många forskare i andra länder håller på med studier om varför vissa mänskor smittas lätt och andra inte. Vi tittar på arvsmassan för att se vilka gener som är kopplade till det här.

Ett laboratorium vid Estlands genomcenter där coronavirustester undersöks. En forskare sitter försjunken i arbete.
På Estlands genomcenter är forskarna med i kampen för att förstå det destruktiva covid-19-viruset bättre. Ett laboratorium vid Estlands genomcenter där coronavirustester undersöks. En forskare sitter försjunken i arbete. Bild: Gustaf Antell Coronatestning,COVID-19,Covid-19-provtagning,genomik,Tartu universitet,polymeraskedjereaktion

Än så länge är individens blodgrupp den mest avgörande faktorn som avgör hur stor risken för smitta är.

- Men det är inte hundra procent så att om du har en viss blodgrupp så är du helt skyddad utan det är färre som blir smittade med vissa blodgrupper. Det är statistiskt signifikant, men inte kliniskt.

Det går alltså inte att ge personer med en viss blodgrupp större friheter till exempel att resa.

Också på sjukhusen har genforskningen bidragit till bättre vård av coronasjuka.

- Det bästa vi har hittat hjälper att förstå vilka personer som måste tas in på intensivvård. Det finns väldigt starka genetiska faktorer som påverkar människans immunförsvar. Vi vet vilka mediciner som kan hjälpa personer med de här genetiska faktorerna.

Faktarutan "Vad är farmakogenetik?" lades in i efterhand. Den borde förstås ha varit med från börja.

Rubriken och ett par meningar i texten har omformulerats. I den ursprungliga texten gavs intrycket att Lili Milani kommer med konkreta förslag till myndigheterna. Mer korrekt är att hon kommenterade förslag som togs upp under intervjuns gång./GA