Hoppa till huvudinnehåll

Stora poängsänkningar i svenskspråkiga studenters fysikprov – en censor sänkte mer än andra, visar Svenska Yles granskning

Grafik med studentmössa och formler i fysik.
Grafik med studentmössa och formler i fysik. Bild: Clas Christiansen, Derrick Frilund / Yle Studentmössa,matematiska formler,molekyl,fysik

Svenska Yles analys visar att censorer och lärare bedömde fysikproven olika på svenska och finska våren 2019. På lärarhåll anser man att censorbedömningen är ojämn, medan Studentexamensnämnden ser möjliga problem i den preliminära bedömning som lärarna gör.

Efter studentskrivningarna följer spännande tider för abiturienterna. Hur många poäng ger provsvaren och vilket vitsord räcker det till?

Höga studentvitsord öppnar numera dörrarna till många högskoleutbildningar och det är viktigt att kunna lita på en rättvis bedömning.

Efter studentskrivningarna rättas studentproven först av den egna ämnesläraren. Sedan skickas de vidare till Studentexamensnämndens censorer.

I det här skedet är poänggränserna för olika vitsord ännu inte fastslagna, men lärare kan våga sig på gissningar om vad poängen ska räcka till; blir det ett "starkt C" eller ett "svagt M", till exempel.

Sedan följer en lång väntan: Håller poängen, och vad betyder det för vitsordet?

Många fick sänkta poäng i fysik i Kattan

Nästan alla som skrev fysik i Katedralskolan i Åbo våren 2019 fick tråkigt besked då censorerna var färdiga med sitt jobb. Bland fjorton examinander sjönk provpoängen för alla utom en.

Sänkningen var i medeltal hela 11,5 poäng och 80 procent av Kattans fysikskribenter fick också ett lägre vitsord än om lärarens preliminära bedömning hade hållit.

En som blev riktigt besviken den våren var Amanda Holm:

- Provet var svårt, men jag gjorde det bästa som jag kunde, och jag tyckte att jag gjorde riktigt bra ifrån mig. Jag fick respons från läraren också att jag hade skrivit väldigt bra, berättar hon.

Amanda Holm och Aare Kiviranta, två ungdomar med svarta munskydd står vid ett snöigt torg med Åbo Domkyrka och Katedralskolan i bakgrunden.
Amanda Holms lärare hade gett henne 73 poäng i fysikprovet, censorn sänkte till 54 poäng. Amanda Holm och Aare Kiviranta, två ungdomar med svarta munskydd står vid ett snöigt torg med Åbo Domkyrka och Katedralskolan i bakgrunden. Bild: Linus Hoffman/Yle åbobor,Aare Kiviranta

När den slutliga bedömningen var klar hade hon tappat 19 poäng och vitsordet sjönk från M till C.

- Det kändes tråkigt och jag kände mig väldigt besviken över det, säger Amanda Holm.

Poäng och vitsord i studentproven

  • Censorerna har sista ordet när det gäller poängsättningen. Censorerna i varje ämne möts för att dra upp gemensamma riktlinjer och granskar sedan lärarnas preliminära bedömningar.
  • Det är inget litet arbete, utan rör sig om hundratals provsvar - per censor. För det mesta bestäms poängen i varje prov av en censor, och flera censorer deltar i bedömningen endast i undantagsfall.
  • Poänggränserna för olika vitsord i olika ämnen varierar. Vitsorden bestäms med en matematisk metod som påverkas av ämnesfördelningen i alla studenters prestationer i ifrågavarande och föregående examenstillfälle.
  • Metoden gör vitsorden mera jämförbara mellan olika ämnen och över tid än tidigare, då vitsorden inom varje ämne följde en normalfördelning.
  • Studentvitsorden är (L) Laudatur, (E) Eximia cum laude approbatur, (M) Magna cum laude approbatur, (C) Cum laude approbatur, (B) Lubenter approbatur, (A) Approbatur och (I) Improbatur.

För Amandas fysiklärare Herman Norrgrann kom de slutliga poängen som en chock.

Han och fysikläraren Folke Rosenberg i Pargas gick ut med hård kritik mot Studentexamensnämnden i en intervju för Åbo Underrättelser (betalvägg). Norrgrann ansåg att bedömningen är olika sträng från år till år beroende på vem som är censor.

Stora poängsänkningar på svenskt håll överlag

Svenska Yles granskning visar nu att Amanda och hennes kurskamrater i Katedralskolan inte var ensamma i Svenskfinland om att få en kalldusch då de slutliga poängen för fysikprovet kom den våren.

Bland de som skrev realprovet i fysik på svenska drabbades över 70 procent av poängsänkningar i censorernas bedömning, motsvarande siffra på finskt håll var drygt 50 procent. Stora poängsänkningar på 10 poäng eller mer var nästan tre gånger vanligare bland de svenska proven.

Svenska Yle analyserade unikt material

För att undersöka variation mellan olika censorer bad Svenska Yle Studentexamensnämnden om data om de preliminära och slutliga bedömningarna av alla studentprov våren 2019. Det rör sig om ett omfattande unikt datamaterial som inte tidigare har varit tillgängligt för journalistisk granskning.

Vi jämförde sedan de preliminära lärarpoängen med de slutliga censorpoängen. Poängskillnaden beskriver hur mycket censorernas bedömning avviker från lärarnas bedömning.

Grafik över skillnader mellan lärarnas och censorernas bedömingar i realämnen och matematik
Grafiken jämför skillnaden i preliminära och slutliga poäng mellan olika ämnen. Varje punkt är de prov som en censor har rättat på ett språk i ett ämne. Ju längre punkten är från 0-linjen, desto mera avviker censorns bedömning från lärarnas bedömningar i medeltal. De tre svenskspråkiga fysikcensorerna är markerade med streck. Grafik över skillnader mellan lärarnas och censorernas bedömingar i realämnen och matematik Bild: Yle/Linus Lång

Viktigt att komma ihåg är att poängskillnaden inte i sig ger svar på frågan vad avvikelsen beror på, och att lärarna i sin preliminära bedömning inte har tillgång till de slutliga poängkriterierna.

Inte stora skillnader före censorsgranskning

Analysen visar att lärarna preliminärt i genomsnitt ansåg att de svenska prestationerna i fysikprovet var drygt en poäng sämre än de finska: 41,9 mot 40,7 poäng. Men i censorernas slutliga bedömning ökade den här skillnaden till mer än fyra poäng så att de svenska examinanderna fick 36,6 poäng av censorerna medan deras finska kamrater fick 40,8 poäng.

En del av uppgifterna i realprovet bedöms automatiskt, utan att varken lärare eller censor är involverad. I de automatiskt bedömda uppgifterna finns ingen nämnvärd skillnad mellan finska och svenska skolor.

Herman Norrgrann, en man med svart dunjacka, står framför en orangebrun byggnad.
Fysikläraren Herman Norrgrann Herman Norrgrann, en man med svart dunjacka, står framför en orangebrun byggnad. Bild: Linus Hoffman/Yle åbobor,Herman Norrgrann

Fysikläraren Herman Norrgrann i Åbo reagerar kraftigt på uppgifterna om poängskillnaderna som är i linje med hans teori att svenska fysikprov bedöms strängt.

- Det får ju inte vara så här ojämlikt. Om studentexamen ska ha den vikt som den har nu så måste det vara rättvist, säger Norrgrann.

En enda censors bedömningar av stor betydelse

Våren 2019 var det tre censorer som bedömde svenskspråkiga fysikprov. Den censor som bedömde Katedralskolans prov - och av läraren Norrgrann beskrivs som särskilt sträng - kan identifieras i den statistik vi har fått.

De prov som granskades av den här censorn fick i medeltal 36,9 poäng då medeltalet för alla fysikprov var 40,5. Bland de övriga 20 censorerna varierade poängen mellan 35,3 och 44,9.

Grafik över poängskillnader i fysik våren 2019
De tre censorer som granskade svenskspråkiga fysikprov våren 2019 gjorde stora poängsänkningar i relation till de preliminära poängen. Grafik över poängskillnader i fysik våren 2019 Bild: YLE/Linus Lång

Det fanns tre fysikcensorer som i medeltal gav lägre poäng. De censor som bedömde Katedralskolans prov gav alltså inte de lägsta poängen, men utmärker sig då vi jämför de preliminära poängen med de slutliga poängen.

Resultatet blev att de svenskspråkiga fysikproven sjönk med i medeltal 4,1 poäng där de finskspråkiga tappade drygt 1 poäng.

Hen var den som sänkte lärarbedömningarna allra mest, med 4,7 poäng i medeltal. Men också de två andra svenskspråkiga censorerna sänkte i medeltal sina svenskspråkiga prov.

Resultatet blev att de svenskspråkiga fysikproven sjönk med i medeltal 4,1 poäng där de finskspråkiga tappade drygt 1 poäng.

Studentexamensnämnden: Poängskillnader kan ha många orsaker

Studentexamensnämnden nåddes av respons på bedömningen av det svenskspråkiga fysikprovet redan våren 2019.

- Vi svarade att det viktigaste är att hålla den enhetliga linjen från censorsmötet och att det finns en mängd olika orsaker till den här variationen både inom den preliminära bedömningen och den slutliga, säger Robin Lundell, specialsakkunnig vid nämnden.

Det viktiga är att nämnden på ett allmänt plan hela tiden arbetar på att förbättra kvaliteten på bedömningen― Robin Lundell, Studentexamensnämnden

Han lyfter fram att det kan uppstå skillnader mellan språkgrupperna redan i de preliminära bedömningarna som görs av lärarna.

- Eftersom det kan finnas skillnader också i den preliminära bedömningen och hur den har gjorts så ser jag inte att det rakt av skulle finnas ett problem här.

Lundell betonar samtidigt att examinander har möjlighet att begära omprövning av censorns bedömning.

Robin Lundell, specialsakkunning vid Studentexamensnämndens kansli.
Robin Lundell, specialsakkunnig vid Studentexamensnämnden Robin Lundell, specialsakkunning vid Studentexamensnämndens kansli. Bild: YLE/Taisto Lapila Studentexamensnämnden,specialsakkunnig

Den preliminära bedömningen inom fysiken bygger i huvudsak på Studentexamensnämndens preliminära "beskrivningar av goda svar" och matematiklärarföreningen MAOL:s instruktioner, medan de slutliga bedömningsgrunderna avgörs av censorerna.

- Det viktiga är att nämnden på ett allmänt plan hela tiden arbetar på att förbättra kvaliteten på bedömningen. Arbetet inbegriper allt från att göra upp provuppgifter och beskrivningar av goda svar, bedömningskriterier och att skola censorerna till att åstadkomma en så enhetlig tolkning av de olika situationerna som möjligt.

Lundell går alltså inte med på beskrivningen att de svenskspråkiga fysikexaminanderna skulle ha bedömts striktare våren 2019. Däremot medger han att det nya digitala bedömningssystemet har vissa brister som har påtalats av lärarna.

Kommunikationen mellan lärarna och censorerna har försvårats eftersom lärarna inte längre får veta censors identitet. Samtidigt nås lärarna inte längre av censorernas kommenterar på poängsättningen eftersom det är trögare att skriva in den i det digitala systemet.

Censorn vill inte vara boven i dramat

Vi har också nått den censor som gjorde de största poängsänkningarna i fysikprovet våren 2019. Censorn ifråga granskade då närmare 500 prov, 95 av dem från sju svenskspråkiga skolor och 389 prov från 29 finskspråkiga skolor.

Censorn säger sig var irriterad av att "plockas ut ur datan, som boven" och ifrågasätter det vettiga i att jämföra skillnaden i lärarnas och censorernas bedömningar. En lika bra eller dålig tolkning är enligt censorn att svenskspråkiga lärare rättar sina skribenter sämre än finskspråkiga, skriver hen i ett mejl.

Censorn anser att det relevanta med tanke på rättviseaspekten är att jämföra censorerna med varandra enligt de slutliga medelpoängen.

- Jag förnekar inte att jag våren 2019 var bland de censorer som gav de lägsta medelpoängen.

Censorn tillägger att hen har rättat två fysikprov efter våren 2019, och då placerat sig "ungefär i mitten eller i övre halvan av gänget". Enligt censorn är våren 2019 inte representativ eftersom det var första gången fysikprovet skrevs digitalt i större skala.

Censorn påpekar också att lärarna inte har tillgång till de slutliga bedömningskriterierna och att MAOL:s preliminära kriterier inte översätts till svenska.

11.2.2021 kl 12.23: Artikeln kompletterad med information om Studentexamensnämndens preliminära "beskrivningar av goda svar".

Frågor och svar om Yles granskning av censorerna

Varför väljer Svenska Yle att granska det här?

Abiturienternas resultat i studentexamen har stor betydelse för hur deras framtid utformar sig. I och med högskolornas antagningsreform som genomfördes i fjol har poängen i studentexamen fått allt större betydelse. Att just svenskspråkiga studenter drabbas ger oss ännu större anledning att belysa problemen.

Hur har datamaterialet samlats in?

Datamaterialet härstammar från Studentexamensnämndens register. Nämnden har på begäran gett materialet åt Svenska Yle med beaktande av sekretessbestämmelserna.

Vad ingår i materialet?

Nämndens datafil omfattar nästan 145 000 provprestationer i 397 skolor våren 2019. Där ingår bland annat uppgifter om preliminära och slutliga poängsummor i studentproven. Datamaterialet gäller enbart våren 2019, det första examenstillfället som var helt digitalt. Det går med andra ord inte att hitta långtidsmönster i det.

Studentexamensnämnden har samma kriterier för all bedömning av ett visst ämne oberoende av språkgrupperna – hur menar ni att skillnaden syns?

Censorerna har gemensamma kriterier för bedömningen. Datamaterialet ger oss möjlighet att analysera flera aspekter av bedömningen, bland annat hur censorernas bedömning förhåller sig till lärarnas preliminära bedömningar. Analysen visar att det gjordes stora poängsänkningar i de svenskspråkiga fysikproven jämfört med de finskspråkiga. Det var alltså på svenskt håll ett betydligt större gap mellan de poäng som lärarna preliminärt gav och de slutliga poäng som censorerna fastställer. Exakt vad eller vilka faktorer skillnaden berodde på kan vi dock inte säga.

Det är väl bara de svenskspråkiga fysiklärarna som är snällare och därför blir hoppen till censorerna högre?

I medeltal klarade sig svenskspråkiga studenter bara en aning sämre än finskspråkiga i de automatiskt bedömda fysikuppgifterna. Samma förhållande gäller de manuellt bedömda uppgifterna då man ser till de poäng som ges av lärarna, medan de svenskspråkiga svaren enligt censorernas bedömning i medeltal var betydligt sämre än de finskspråkiga.
Det kan indikera att poängskillnaderna mellan språkgrupperna i fysikproven i första hand beror på censorerna, inte på lärarna eller studenterna.

Går det faktiskt att säga något allmänt om det här då datan bara är från 2019?

Uppgifterna gäller våren 2019, det finns inte motsvarande data för tidigare år eftersom examen då inte var helt digital. Det går att beskriva datan statistiskt och dra vissa slutsatser utgående från den. De saker som beskrivs i artikeln gäller i första hand våren 2019.

Varför har ni inte data för hösten 2019, våren 2020 och hösten 2020?

Våren 2019 var första gången som studentproven var helt digitala. Tack vare de digitala proven finns även lärarnas preliminära bedömningar tillgängliga från och med våren 2019. Uppgifter om censorns identitet blir offentliga ett år efter att bedömningen fastställts. 2020 års data är alltså inte offentliga ännu. Vi har bett om data från hösten 2019 som ännu inte har levererats.

Varför delar ni inte era data?

Datamaterialet är halvanonymiserat, men innehåller ändå identifierbara uppgifter om censorerna. För förfrågningar om datamaterial och på vilka grunder det kan lämnas ut, vänd er direkt till Studentexamensnämnden.

Hösten 2019 gjordes många praktiska förändringar i censorernas arbete, så är er analys faktiskt relevant idag?

För de studenter som skrev studenten våren 2019 är analysen i allra högsta grad relevant. Analysen är också relevant för de lärare som under en längre tid uttryckt missnöje med censorernas arbete. Analysen visar utöver detta på en bredare problematik, nämligen att det egentligen inte finns en yttre instans som granskar studentexamensnämnden, trots kritik.

Varför säger ni inte namnet på censorn, men citerar ändå hens åsikter?

Vi känner till censorernas identitet, men vill rikta fokus på Studentexamensnämnden, eftersom det i slutändan är deras ansvar att bedömningen av proven är rättvis och konsekvent. Vi har nått censorn i fråga och refererar hens syn på saken i artikeln.

Vem granskar censorernas arbete?

Det finns ingen instans utanför Studentexamensnämnden som granskar censorernas arbete, utan censorerna kommer gemensamt överens om en enhetlig bedömningsgrund för varje provsvar. I praktiken granskar censorerna själva sitt eget arbete.

Har studentexamensnämnden inte analyserat censorernas poängsättning?

Studentexamensnämnden gör egna analyser och uppföljningar av censorernas arbete och poängsättning. Vi har inte tagit del av de här analyserna.

Läs också