Hoppa till huvudinnehåll

"Varje teckenspråk har sin rytm" – Elin talar finlandssvenskt teckenspråk

Visste du att det finns många olika teckenspråk i världen, också ett finlandssvenskt? Det talas av under hundra döva personer och klassas som ett hotat språk. För Elin Westerlund är teckenspråket en del av hennes identitet.

- När jag berättar om finlandssvenskt teckenspråk är mångas reaktion: Oj, finns det ett sådant språk? Hur skiljer sig olika teckenspråk?

Det säger Elin Westerlund, som inspirerades att göra en video om och på sitt modersmål, finlandssvenskt teckenspråk.

Elin Westerlund föddes döv. Av en slump råkade hennes mamma vara teckenspråkstolk, som själv kunde lära sin dotter finlandssvenskt teckenspråk från första början.

I tvåårsåldern fick Elin Westerlund sitt första cochleaimplantat och efter det lärde hon sig lyssna och tala. Hon har talat teckenspråk med sina vänner och lågstadielärare.

– För mig har det finlandssvenska teckenspråket stor betydelse. Det är ett vackert språk och på något vis är jag stolt över att kunna det.

Teckenspråk är olika – finns också lokala dialekter

Det finns uppskattningsvis 200 olika teckenspråk som är kopplade till olika språk och kulturer. Teckenspråken skiljer sig från varandra bland annat genom olika teckenförråd, olik grammatik och skillnader i mimik och munrörelser.

- Varje teckenspråk har lite sin egen rytm. Jag förstår både finskt och svenskt teckenspråk, men skulle inte säga att jag kan teckna dem.

Finlandssvenska och rikssvenska må likna varandra, men så är det inte riktigt med teckenspråken, berättar Elin Westerlund. De två språken har bland annat olika tecken och handalfabet.

Elin Westerlund talar finlandssvenskt teckenspråkElin Westerlund talar finlandssvenskt teckenspråk
Elin Westerlund tecknar "Blomma". Dra för att se hela tecknet! Bild: Johan Hedrén

De finska och finlandssvenska teckenspråken är i sin tur nära besläktade och delar många tecken. Men där det finlandssvenska teckenspråket har influerats av skriven svenska, har det finska influerats av finskan, vilket gör att språken skiljer sig från varandra.

Också i teckenspråken finns regionala dialekter, som beror på kontakt med andra teckenspråk. I Nyland påverkas det finlandssvenska teckenspråket mycket av det finska, som är i majoritet, medan teckenspråket i Österbotten formas av det sverigesvenska teckenspråket.

Till och med ålder och kön kan påverka teckenspråket, påpekar Elin Westerlund.

- Det är lite svårt att sätta fingret på hur, men beroende på ålder och om man är man eller kvinna kan man uttrycka sig på olika sätt och använda olika tecken.

Min mamma gav mig mitt persontecken när jag var en liten bebis. Mitt persontecken är ett helt eget tecken som mamma skapade för mig― Elin Westerlund berättar om sitt persontecken

Persontecknet är ett beskrivande namn

Teckenspråket har också ett eget system för att teckna namn. Det görs med persontecken, som är ett beskrivande namn eller ett slags egennamn på teckenspråk.

I stället för att bokstavera en persons namn, används ett tecken som ofta är helt frikopplat från det skrivna namnet. Det här tecknet kan härledas till en personlig egenskap eller en persons utseende.

- Min mamma gav mig mitt persontecken när jag var en liten bebis. Hon tyckte jag var pigg och hade pigga ögon. Mitt persontecken är ett helt eget tecken som mamma skapade för mig, säger Elin Westerlund.

Persontecknet är en stark del av kulturen och ett officiellt namn bland döva. Bokstavering, där man "stavar" skrivna ord med hjälp av handformer, förekommer också i liten grad i teckenspråket.

Elin Westerlund talar finlandssvenskt teckenspråkElin Westerlund talar finlandssvenskt teckenspråk
Elin Westerlund tecknar sitt persontecken. Dra för att se hela tecknet! Bild: Johan Hedrén

Gör språket tillgängligt för barn och unga

Döva definierar sig själva ofta som en språklig och kulturell minoritet. Finlandssvenskt teckenspråk talas av under hundra döva personer och klassas som ett hotat språk.

Den finlandssvenska dövcommunityn är väldigt tajt, med sin egen kultur och sina egna traditioner, berättar Elin Westerlund. Många av traditionerna har sina rötter i den första finländska dövskolan, grundad år 1846 i Borgå.

- De traditionerna vill man förstås bevara, liksom att vi i samband med svenska veckan i november firar det finlandssvenska teckenspråket.

För att just det finlandssvenska teckenspråket ska bevaras måste språket göras mer tillgängligt för barn och unga, säger Elin Westerlund.

- Det skulle behövas medier på finlandssvenskt teckenspråk, för det finns inte. En språklig miljö behövs i daghem och skolor. Och så behövs möjligheter att träffas med äldre finlandssvenska döva, så att teckenspråket överförs till nästa generation.

Fem fakta om teckenspråk

  • Teckenspråk är naturliga språk, som har uppstått spontant genom dövas behov av kommunikation.
  • Teckenspråken är visuella och produceras med hjälp av händerna, ansiktet och kroppen.
  • Man kan uttrycka sig lika mångsidigt på teckenspråk som på andra språk.
  • Teckenspråkiga är en språklig och kulturell minoritet. Kärngruppen är döva eller hörselskadade personer som använder teckenspråk som modersmål.
  • Teckenspråk är inte ett enda internationellt språk. Varje språk är kopplat till den egna språkgemenskapen och kulturen.

Källa: Språkinstitutet