Hoppa till huvudinnehåll

"Allt hänger på sköra trådar" – akut brist på läkare inom psykiatrin i Vasa sjukvårdsdistrikt

Nuori nainen istuu pimeässä huoneessa missä verhot ovat kiinni.
Det råder brist på läkare inom psykiatrin i Vasa sjukvårdsdistrikt, värst är läget inom ungdomspsykiatrin. Arkivbild. Nuori nainen istuu pimeässä huoneessa missä verhot ovat kiinni. Bild: Jorge Gonzalez / Yle mental hälsa,psykiska problem,antidepressiva läkemedel,mediciner,mentala störningar,psykologi,psykiatri,affektiva störningar,depression

Det råder stor brist på läkare inom psykiatrin i Vasa sjukvårdsdistrikt. Läkare slutar och det är svårt att rekrytera nya, samtidigt går den personal som är kvar på knäna. Speciellt tufft är det inom ungdomspsykiatrin.

- Det är för mycket av allt, skriver Mirja Remes, som är ansvarsområdeschef för psykiatrin i Vasa sjukvårdsdistrikt, i ett textmeddelande till Yle Österbotten.

Remes väljer att inte ställa upp på intervju den här gången och hänvisar till att hon har ett fullspäckat schema.

Politiker har inte varit med om lika tuff situation tidigare

När Vasa sjukvårdsdistrikts psykiatriska delegation sammanträdde på onsdagsförmiddagen var en av punkterna på föredragningslistan Psykiatrins belastande situation.

Delegationens ordförande Per Hellman (SDP) har suttit med i delegationen i över tjugo år.

- Så här svårt har det inte varit på jättelänge inom psykiatrin. Det har varit jobbigt under många perioder men nu har det nog blivit en mycket svår situation, säger Hellman.

Samtidigt ger Hellman en stor eloge till alla de som arbetar inom psykiatrin i sjukvårdsdistriktet.

- Personalen arbetar under en stor press och det är som att allt hänger på sköra trådar på något sätt. Man gör så gott man kan och de gör ett bra jobb, ett strongt arbete.

Hellman vågar ändå tro att det ska ge sig så småningom. Att rekryteringen som ständigt pågår till sist ska lyckas.

Per Hellman, ordförande för psykiatriska delegationen vid Vasa sjukvårdsdistrikt.
Per Hellman (SDP) kan inte eninra sig om att läget varit så här tufft inom psykiatrin under den tid han suttit med i psykiatriska delegationen. Per Hellman, ordförande för psykiatriska delegationen vid Vasa sjukvårdsdistrikt. Bild: YLE/Marcus Lillkvist per hellman

Värst inom ungdomspsykiatrin

För det är läkare som det råder brist på, och så har det varit i flera år. Just nu är det många som slutar eller som jobbar deltid.

Det som skulle behövas är kontinuitet för patienterna, så att de inte måste byta läkare hela tiden.

Exakt hur många läkare man skulle kunna anställa har Per Hellman som förtroendevald inte kunskap om. Men det han har är tillgång till statistik över hur stort underskottet är inom de olika delarna av psykiatrin.

- Man pratar om underskottsprocent, inom barnpsykiatrin 120 procent, inom ungdomspsykiatrin 320 procent, inom vuxenpsykiatrin är underskottet 140 procent. Det är bekymmersamt.

Det som avses med underskottsprocent är hur många specialläkare man borde ha anställda i tjänsteförhållande enligt befolkningsunderlag, det i enlighet med nationella rekommendationer.

På plussidan finns ändå fjolårets statistik under rubriken kundnöjdhet. Under 2020 låg genomsnittet på 4,4 på en skala från ett till fem.

Enligt vårdköerna är det inte heller många som behövt vänta på den första kontakten till vården.

Vad är det då som gör att läkare väljer att lämna Vasa och att få vill söka jobb inom Vasa sjukvårdsdistrikt, är det språkkravet?

- Nog är det väl kanske delvis det men vi ska inte överdramatisera det. Det finns rysktalande läkare, det finns svenska som inte kan finska och tvärtom. Det där har man nog överseende med. Sjukskötarna gör ett bra jobb med att hjälpa till och översätta inom vården. Jag vill inte tro att det är det som avskräcker, det har funnits hela tiden, säger Per Hellman.

Svårt pussel när många jobbar deltid

På torsdagseftermiddagen sänder Mirja Remes, som tidigare nämnt är ansvarsområdeschef för psykiatrin, ett mejl där hon förtydligar hur många läkartjänster som är obesatta för tillfället inom psykiatrin.

Remes berättar att de totalt har 20 läkartjänster inom psykiatrin, av dem är 18 specialläkartjänster, en tjänst för en specialiserande läkare och en tjänst för ansvarsområdeschefen.

Just nu är 14,3 av de 20 tjänsterna fyllda, många av läkarna väljer att arbeta deltid. Av dem finns 3,3 inom barnpsykiatrin, 2,6 inom ungdomspsykiatrin och 8,4 inom vuxenpsykiatrin. Sex stycken av dem är specialläkare inom vuxen-, barn- eller ungdomspsykiatrin. De övriga är läkare som saknar psykiatrikompetens, det handlar om specialiserande läkare, legitimerade läkare och AT-läkare.

Förutom de 14,3 läkare som är anställda i tjänsteförhållande finns det sju läkare som är konsultanställda. En del av dem arbetar 100 procent medan en del arbetar en eller två dagar per månad. Sex av dem är specialläkare inom psykiatri och en är legitimerad läkare med lång erfarenhet av arbete inom psykiatri.

- Det som utgör en stor utmaning är det att vi saknar psykiatriker i tjänsteförhållande samt det pussel som uppstår när många väljer att arbeta deltid och de flesta konsultanställda arbetar med varierande frekvens och olika arbetstidsprocenter, skriver Mirja Remes i ett mejl till Yle Österbotten.

- Sätts detta i proportion till befolkningsunderlaget så borde vi ha flera psykiatriker i tjänsteförhållande för att kunna erbjuda befolkningen psykiatriska specialsjukvårdstjänster i enlighet med nationella rekommendationer, fortsätter Remes.

Svårt rekrytera när läkarna vet hur stor arbetsbördan är

Enligt direktör Marina Kinnunen vid Vasa sjukvårdsdistrikt är något fel i grunden då det gäller läkarbristen. Hon kräver att något görs på nationell nivå åt läkarbristen.

- Vi har redan en längre tid haft stor brist på tjänsteläkare inom vissa specialiteter. Vi har gjort allt för att rekrytera nya men verkar inte få läkare till tjänster. Vi får nog läkare med olika konsultavtal, men inte tjänsteläkare. Inom psykiatrin behöver man tjänsteläkare för de är de enda som kan fatta vissa beslut.

Problemet enligt Kinnunen är att det är så få läkare som är anställda att det gör det ännu svårare att rekrytera, när många vet om att de är få och att det är mycket arbete.

Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Marina Kinnunen vid ingången till Vasa centralsjukhus.
Läkarbristen är ett nationellt problem och det måste göras något åt det på nationell nivå, anser Marina Kinnunen. Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Marina Kinnunen vid ingången till Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Kjell Lindroos Vasa sjukvårdsdistrikt,Direktör,marina kinnunen

Kräver åtgärd på nationell nivå

Den första februari publicerades en intervju i branschtidningen Läkartidningen med Marina Kinnunen där hon berättar om läkarbristen i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Efter det har hon kontaktats av flera personer runtom i landet som vittnar om samma problematik med läkarbrist. Inte nödvändigtvis inom samma specialiteter men det visar att något måste göras, anser Kinnunen.

- Det är inte bara vårt problem, men vi har en jättesvår situation och någon ändring måste vi få i den här saken.

Marina Kinnunen berättar att det inte bara är psykiatrer de har brist på inom Vasa sjukvårdsdistrikt, man skulle också behöva fler radiologer.

Situationen har stundvis varit så illa att patientsäkerheten varit hotad.

- Psykiatrin är en sådan specialitet som måste vara närservice och vi måste och vill ha det i alla fall i Vasa. Jag skulle förstå om det skulle vara en sådan specialitet som man tänker att man centraliserar men vi måste ha läkare för att sköta våra psykiatriska patienter som närservice.

Välfärdsområde och konsult ska hjälpa situationen

Marina Kinnunen säger att de försökt med mycket men inte lyckats. Hon är jättetacksam för det arbete som görs inom psykiatrin - men de är för få som gör det.

Nu finns två saker i horisonten som man hoppas ska ge lösning, dels det nya välfärdsområdet i Österbotten och dels konsulthjälp.

- Det är jätteviktigt att vi får ihop primärhälsovård och socialservice i samma organisation. Jag tror att det kommer att göra att grunden är bättre och då behöver man mindre specialsjukvård.

Samtidigt kommer man inom sjukvårdsdistriktet att anlita en konsult som dels ska hjälpa till med rekrytering och dels att skola personalen. Konsulten ska också vara med i övergången till Österbottens välfärdsområde.

Läkarförbundet kräver fler specialiseringsplatser

Det finns områden inom Vasa sjukvårdsdistrikt där läkartillgången är god. I olika specialiteter inom kirurgi och inre medicin är läkarsituationen bra, uppger Kinnunen.

Enligt Läkartidningen har Läkarförbundet länge varit av den åsikten att mer tyngd måste läggas på att utbilda specialläkare.

Från politiskt håll har man svarat med att öka antalet personer som tas in till medicinska utbildningar.

Problemet kvarstår dock att antalet specialiseringsplatser är för få, säger verksamhetsledare Kati Myllymäki till Läkartidningen.

Det ligger på Social- och hälsovårdsministeriets bord att koordinera specialläkarutbildningarna så att den typ av läkare som behövs utbildas.

Artikeln uppdaterad 11.2.2021 klockan 16.01 med uppgifter från Mirja Remes om antalet läkartjänster.

Artikeln uppdaterad 12.1.2021 klockan 10.33 med förtydligande om vad som avses med underskottsprocent.

Läs också