Hoppa till huvudinnehåll

Följden av brittisk rapport: Strängare regler för företagen krävs för att rädda miljön också i Finland

Skogsmiljö i Vasa 2018.
Vi måste kunna sätta ett pris på att försämra naturen, anser Janne Kotiaho, professor i ekologi. Bildsättningsbild. Skogsmiljö i Vasa 2018. Bild: Handout naturen,Miljö och natur

Också Finland måste bli mycket bättre på att beakta miljön i ekonomiska beslut. Den brittiska Dasguptarapporten visar hur hela vår ekonomiska verksamhet är helt beroende av biologisk mångfald.

Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra arrangerade på fredagen ett seminarium om Dasguptarapportens betydelse för Finland.

Rapporten, som är skriven av ett forskarteam lett av emeritusprofessorn i ekonomi vid Cambridgeuniversitetet i Storbritannien Sir Partha Dasgupta, har fått mycket uppmärksamhet.

Den oberoende rapporten som har ett globalt perspektiv på samverkan mellan ekonomisk aktivitet och miljön beställdes ursprungligen av det brittiska finansministeriet.

Vi konsumerar som om vi skulle ha tillgång till 1,6 jordklot.

Det nya i rapporten är att den klarare än förr slår fast hur beroende det ekonomiska systemet är av en fungerande miljö, och hur lite vi beaktar miljön vid ekonomiska beslut.

Traditionellt har miljön haft två roller vid ekonomiska beslut. Dels har den erbjudit råvaror, dels har man kunnat dumpa avfall och utsläpp i den.

I dagens läge kan man klart se att det inte fungerar. Vi konsumerar som om vi skulle ha tillgång till 1,6 jordklot.

Kunder i köpcentret Iso Omena i Esbo i december 2020.
Vår konsumtion har negativa konsekvener för miljön. Bilden är tagen i köpcentret Iso Omena i Esbo. Bildsättningsbild. Kunder i köpcentret Iso Omena i Esbo i december 2020. Bild: Lehtikuva konsumtion

"Naturen borde behandlas som värdefullt kapital"

Thomas Viegas som är ekonomisk rådgivare vid det brittiska finansministeriet tycker att vi borde se minskad biodiversitet som ett kapitalförvaltningsproblem.

– Naturen är en tillgång på samma sätt som producerat kapital, vägar, byggnader eller mänskligt kapital som kunskap eller hälsa. Ekosystemen erbjuder också ett flöde av varor och tjänster så som mat, vatten, stabilt klimat, minskad smittspridning och syre som vi kan andas.

– Biodiversiteten är variationen inom dessa tillgångar. Mer omväxlande ekosystem är mer produktiva, tåligare och har större anpassningsförmåga.

Sedan 1990-talets början har vi nästan fördubblat mängden producerat kapital per person, det mänskliga kapitalet har ökat med en femtedel, men det naturliga kapitalet har minskat med 40 procent. På många håll är ekosystemen nära en kollaps.

Om vi vill bevara vår nuvarande biodiversitet måste vi agera kraftigt redan nu― Rebecca Nohl, vetenskaplig rådgivare vid det brittiska finansministeriet

Rebecca Nohl som är vetenskaplig rådgivare vid det brittiska finansministeriet lyfter fram Amazonas regnskog som ett exempel.

– Om den skulle förvandlas från skog till gräsmark, vilket en del forskare tror kan ske då skogsytan minskat med 20-25 procent från sin ursprungliga utbredning, kommer det att påverka den globala tillgången på vatten. För tillfället har ytan redan minskat med 17 procent.

Den typen av förändringar är svåra och ofta omöjliga att korrigera i efterhand. Därför säger Rebecca Nohl att det lönar sig att reagera snabbt.

– Om vi vill bevara vår nuvarande biodiversitet måste vi agera kraftigt redan nu. Att fördröja åtgärderna med tio år kommer att göra det mer än dubbelt så dyrt att undvika att ytterligare arter dör ut före år 2050.

– Skillnaden i kostnad mellan att agera nu och tio år in i framtiden motsvarar tre procent av hela jordens bruttonationalprodukt. Det är mera än hela Italiens ekonomi, tillägger Nohl.

En ensam noshörning på savannen
För att bevara vår biodiversitet måste vi reagera snabbt, säger Rebecca Nohl. Bildsättningsbild. En ensam noshörning på savannen Bild: Shripal Daphtary / Unsplash noshörningar,Afrika,utrotningshotade djur,djur,savanner

De forskare som skrivit Dasguptarapporten noterar att vi kan bli bättre på att utnyttja jordens resurser genom teknisk utveckling, men tror inte att det räcker.

Hittills har konsumtionen ökat flera gånger snabbare än den teknologiska utvecklingen.

Vi måste ändra på hur hela vår ekonomi fungerar

Dasguptarapporten introducerar termen miljökapital. Tanken är att vi borde börja satsa på naturen och bygga upp vår miljö på samma sätt som vi tar hand om övriga naturtillgångar.

Här betonar rapporten att alla har ett ansvar: Stater, företag, medborgarorganisationer och vanliga medborgare.

För att kunna börja satsa på miljön måste vi börja mäta ekonomisk framgång på nya sätt och ändra våra system och institutioner.

Samtidigt måste vi minska den globala konsumtionen och bli bättre på att använda jordens resurser effektivt. På sikt måste vi minska på jordens befolkning.

Finländarna borde minska sin konsumtion mer än många andra

Alla dessa krav gäller förstås också ett land som Finland. Vi konsumerar en större del av jordens resurser per person än många andra länder.

I genomsnitt borde alla på jorden minska sin konsumtion med 40 procent.

Janne Kotiaho är professor i ekologi vid Jyväskylä universitet och ordförande för Finlands naturpanel.

Han påpekar att vi i Finland borde minska vår konsumtion betydligt mer än det globala medeltalet.

– Vi borde i medeltal minska vår konsumtion med nästan 75 procent, för att uppnå en nivå som jordklotet klarar av.

Janne Kotiaho.
Janne Kotiaho är professor i ekologi vid Jyväskylä universitet och ordförande för Finlands naturpanel. Arkivbild. Janne Kotiaho. Bild: Jaana Polamo / Yle person

Enligt Janne Kotiaho borde vi sluta använda BNP som en mätare på ekonomisk framgång, eftersom den inte beaktar slitaget på miljön.

– Vi kommer att behöva begränsningar, förbud och strängare regler. Företagen tål nog strängare restriktioner bara utvecklingen är förutsägbar.

– Ett bra exempel på det är avvecklingen av stenkol under en övergångstid. Vi behöver också ett absolut slutdatum för användningen av torv.

Det borde finnas en avgift på att förändra hur mark används, och de som försämrar ekologin borde betala för det― Janne Kotiaho, professor i ekologi

Janne Kotiaho utgår från att stränga inhemska miljöregler ska ge inhemsk industri konkurrensfördelar på den internationella marknaden.

Han ser fem viktiga åtgärder som brådskar i Finland.

– Ekonomiska stöd till miljöskadlig verksamhet måste riktas om så att de stöder ekologisk hållbarhet.

– Vi måste kunna sätta ett pris på att försämra naturen. Till exempel borde det finnas en avgift på att förändra hur mark används, och de som försämrar ekologin borde betala för det.

– Vi borde investera i att förbättra försvagade biotoper.

– Vi borde bokföra de miljömässiga tillgångar vi har.

Torvutvinning i Seinäjoki i augusti 2019.
Enligt Kotiaho behöver Finland bland annat ett absolut slutdatum för användningen av torv. Bildsättningsbild. Torvutvinning i Seinäjoki i augusti 2019. Bild: Lehtikuva torv,miljö

För att klara av allt detta borde vi forska mycket mera i hur vår miljö faktiskt mår och vilka åtgärder som krävs. Annars kommer vi inte att kunna avgöra vilka åtgärder som faktiskt behövs.

Vi måste också klara av att skapa system som uppmuntrar företag och privatpersoner att satsa på miljön.

Dessutom borde Finland satsa på utbildning så att vi alla bättre ska förstå vad en hållbar förbrukning av resurser kräver av oss.

Läs också