Hoppa till huvudinnehåll

"Säg Navalnyjs namn, pikar är inte omöjliga" – så här försöker Finland förhindra att Pekka Haavisto läxas upp under Rysslandsmötet

Pekka Haavisto.
Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) träffar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i S:t Petersburg nästa vecka. Besöket har väckt internationellt intresse. Pekka Haavisto. Bild: AFP / Lehtikuva Pekka Haavisto

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) träffar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i S:t Petersburg nästa vecka. Besöket har väckt intresse i andra länder, eftersom Lavrov för en vecka sedan träffade EU:s utrikesrepresentant i vad som har kallats ett förödmjukande möte.

På mötet misslyckades EU:s utrikeschef Josep Borrell med att tydligt kräva att den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj skulle frisläppas. I stället stämplade Lavrov EU som en opålitlig partner. Vissa EU-parlamentsledamöter krävde till och med att Borrell skulle avgå på grund av sitt misslyckande.

Enligt Maimo Henriksson, som är avdelningschef för Utrikesministeriets östavdelning, ämnar Finlands utrikesminister hantera fängslandet av den ryska oppositionsledaren på ett sakligt, klart och tydligt sätt.

Henriksson påpekar att oron över fängslandet grundar sig i att Ryssland bryter mot internationella avtal som landet har ingått.

Förberedelserna inför mötet med Ryssland görs därför extra noga.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och EU:s utrikeschef Josep Borrell.
Mötet mellan Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och EU:s utrikeschef Josep Borrell har setts som ett misslyckande från unionens sida. Lavrov stämplade EU som en opålitlig partner. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och EU:s utrikeschef Josep Borrell. Bild: AFP / Lehtikuva Sergej Lavrov,Josep Borrell Fontelles

Klarar tillmötesgående Haavisto av vältaliga Lavrov?

Utrikesminister Pekka Haavisto är känd för att han, i alla fall under offentliga tillställningar, är uppträder mycket försonande.

Den stora frågan är därför om Haavisto klarar av att ta sig an Lavrov i mötet i S:t Petersburg, eftersom medling kan tolkas som en svaghet.

– Det finns säkert en sådan risk. Hur vi än uppträder finns det alltid risker involverade. Vi vet inte vilken typ av grepp och attityd som värden tar vid mötet. Det här är inte något nytt – så här har det varit vid andra tidigare ministermöten, säger Henriksson.

Enligt Henriksson skulle ett bra resultat av mötet vara att Pekka Haavisto framför Finland och EU:s syn på Navalnyj, noterar den svaga situationen i relationerna mellan Ryssland och EU och vikten av god dialog också i framtiden.

Det här kan tolkas som att Aleksej Navalnyj måste nämnas vid namn vid mötet, fastän Ryssland inte vill göra det. Men det får inte finnas någon tvetydighet om Finlands ståndpunkt

Mötesagendan för mötet i S:t Petersburg är lång. Allt från krisen i Ukraina till stängd passagerartrafik vid landgränserna på grund av coronakrisen ska diskuteras. I gränssamarbetet har Finland inget att klaga över.

Maimo Henriksson.
Oavsett hur vi uppträder vid mötet finns det alltid risker involverade. Vi vet inte vilken typ av grepp och attityd som värden tar vi mötet. Det här är inte något nytt – så här har det varit vid andra tidigare ministermöten, säger Maimo Henriksson som är avdelningschef för Utrikesministeriets östavdelning. Maimo Henriksson. Bild: Utrikesministeriet utrikesministeriet,maimo henriksson

Forskare hjälper inför resan: Försök att jäklas och häckla

Jussi Lassila är äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland. Han uppmanar Haavisto att ge en direkt pik mot Ryssland.

– Det lönar sig att komma ihåg att medborgare i väst- eller EU-länder kan byta ut sina beslutsfattare om det finns ett utbrett missnöje i samhället. Och sedan framföra en retorisk fråga om det, att jag inte är helt säker på att det fungerar på samma sätt i Ryssland, säger Lassila.

– Det behövs ett visst slags jäklande från Finlands sida, om jag får säga så. Och samtidigt ska vi visa att vi är redo att samarbeta. Vi får hoppas på samarbete från Rysslands sida också, säger Lassila.

Jussi Lassila uppmanar Haavisto att spela samma spel som den ryska utrikesministern. Lavrov sa att EU inte är en pålitlig partner, så Lassila skulle ställa frågan om hur pålitligt Ryssland då är.

Lassila tycker också att det är en bra prestation ifall Finland uttrycker sin kritik mot Navalnyj tillräckligt skarpt.

Venäjän ulkoministeri Sergei Lavrov ja Pekka Haavisto , Säätytalolla Helsingissä
Besöket i St Petersburg är inte lätt för Pekka Haavisto. Men resan är ett måste. Venäjän ulkoministeri Sergei Lavrov ja Pekka Haavisto , Säätytalolla Helsingissä Bild: Pekka Tynell / Yle Sergej Lavrov,Pekka Haavisto,Finlands utrikesminister

Om Haavisto någon gång blir president kommer Ryssland att minnas

Kari Liuhto, professor i internationell handel vid Åbo universitet, betonar också att Haavistos budskap i S:t Petersburg måste vara enkelt och mycket tydligt: Finland fördömer Rysslands kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Besöket i S:t Petersburg är inte lätt för Pekka Haavisto. Enligt Liuhto är resan ändå ett måste.

Liuhto förutspår att spänningarna mellan EU och Ryssland kommer att intensifieras ytterligare. Ryssland kommer inte att släppa Aleksej Navalnyj. Det är en fråga om prestige.

Finland borde också överväga sitt beroende av Ryssland. Vad händer om importen av el eller trä skulle ta slut?

Utrikesministern borde också ha den framtida politiska situationen i Finland i bakhuvudet.

Enligt Liuhto har president Sauli Niinistö kunnat etablera en fungerande dialog med Kreml. Niinistö har inte kommunicerat via pressen. Ryssarna vill inte tappa ansiktet.

– Det är inte helt uteslutet att Haavisto skulle bli Finlands president år 2024. Ryssarna har ett mycket bra långtidsminne. Om Haavisto nu anslöt sig till Baltikums linje skulle det vara mycket svårt att etablera ett förhållande med Ryssland under hans eventuella presidentskap, säger Liuhto.

Med den baltiska linjen hänvisar Kari Liuhto till Estland, Lettland och Litauen, som har uppmanat andra länder i EU att vidta hårdare åtgärder mot Ryssland.

Under Rysslandsbesöket kommer Pekka Haavisto att träffa företrädare för medborgarorganisationer. Liuhto uppmanar Haavisto att vara försiktig gällande organisatoriska relationer.

– Finland borde fortsätta stödja ryska medborgarorganisationer. Men det kan vara dåligt om Haavisto blir för ivrig med att belysa sitt stöd för organisationer. Det är värt att fundera på vilket sätt man adresserar stöd till organisationer.

Försämrade relationer mellan EU och Ryssland skulle tjäna det ryska säkerhetsmaskineriets intressen.

Pekka Haavisto.
Pekka Haavistos budskap i S:t Petersburg måste vara enkelt och mycket tydligt: Finland fördömer Rysslands kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Pekka Haavisto. Bild: Silja Viitala / Yle Helsingfors,juni,2020,Ständerhuset,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,undantagstillstånd,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,pandemier,smittsamma sjukdomar,beredskapslag,epidemier,koronaviruspandemi,Pekka Haavisto,De Gröna

Inte bara en fråga om Navalnyj, utan ett avtalsbrott

Chefen för Utrikesministeriets östavdelning Maimo Henriksson utesluter inte Jussi Lassilas råd om att jäklas lite.

– Man kan ge pikar och använda ironi och humor på en presskonferens. Det beror på talaren och hens personlighet, så det är inte uteslutet, säger Henriksson.

Pekka Haavisto använder knappast Lassilas exempel om ett byte av statsledning vid val, eftersom Sergej Lavrov omedelbart skulle svara att Finland blandar sig i Rysslands interna angelägenheter.

Å andra sidan är det inte att ingripa i Rysslands inre angelägenheter att ta upp fängslandet av Navalnyj och medborgarnas rätt att demonstrera. Fastän Lavrov skulle säga det.

Europadomstolen har bedömt Navalnyjs fängelsestraff som uppenbart ogrundat.

År 2014 fick Navalnyj en villkorlig dom för bedrägeri. Domstolen i Moskva ändrade för några veckor sedan domen till ovillkorlig, eftersom Navalnyj enligt dem inte infann sig för registrering på utsatt tid och därmed bröt mot sin dom.

Navalnyj blev förgiftad i augusti förra året och vårdades på sjukhus i Tyskland. Det godtogs inte som förklaring.

Europadomstolen är en av Europarådets institutioner.

– Som är medlem av Europarådet bryter Ryssland mot sitt eget avtal. Ryssland har också ingått avtal som garanterar rätten att yttra sig. De här avtalen skyddar inte bara medborgarnas rättigheter utan också internationell rätt. De finns för att systemet inte får vittra sönder.

– Vi har skäl att påpeka det här, säger Maimo Henriksson.

Det här är därför en bredare fråga än fängslandet av Aleksej Navalnyj och de enskilda demonstranterna. Det handlar om internationell rätt och ett regelbaserat system, ett ordpar som ofta har förekommit i finländska politikers tal.

En demonstrant i Ryssland grips.
I Ryssland har invånare demonstrerat mot fängslandet av Navalnyj och staten har arresterat tusentals demonstranter. Europadomstolen har dömt Navalnyjs fängelsestraff som uppenbart ogrundat. En demonstrant i Ryssland grips. Bild: Valery Sharifulin / AOP Ryssland,Moskva,protester,Aleksej Navalnyj,judgment

Det gäller att ha en hård linje, men Sputnikvaccinet kunde man ta

Enligt forskare Jussi Lassila hjälper det inte att vara mjuk med Ryssland.

– Om Finland eller EU är mjuka gentemot Ryssland kommer det inte att resultera i en bättre inställning till oppositionen eller det civila samhället i Ryssland. Det finns inga trovärdiga bevis på det, säger Lassila.

Enligt Lassila borde Haavisto också vara beredd på att Ryssland kan tala försonligt och försöka bryta EU-ländernas front. Så har det gått tidigare.

Professor Kari Liuhto betonar också vikten av att lyssna på Ryssland för fortsatta relationer.

– Det måste finnas en morot; samarbete. Det ska inte glömmas bort i tuffa tider.

Liuhto talar om coronasamarbete med Ryssland, så som onlineutbildning om bästa praxis inom hälso- och sjukvård mellan utbildningsinstitutioner och sjukhus.

– Jag var ganska skeptisk till Sputnikvaccinet i början. Om vaccinet visar sig fungera i alla europeiska tester bör det definitivt inte uteslutas på grund av situationen med Navalnyj, säger Liuhto.

EU:n liput liehuvat Euroopan unionin päärakennusten ulkopuolella.
EU ska diskutera sanktioner mot Ryssland. EU:n liput liehuvat Euroopan unionin päärakennusten ulkopuolella. Bild: Stephanie Lecocq / EPA EU,Europeiska unionen,flagga,flaggor,flaggning,Europadagen,Europa,Unionsmedborgarskapet,Europeiska flaggan,Bryssel,Belgien

EU förlänger sannolikt sanktionerna eller vidtar andra motåtgärder

En vecka efter Haavistos besök i S:t Petersburg kommer Europeiska unionens utrikesministrar att träffas. Då kommer frågan om förlängda sanktioner mot Ryssland diskuteras. EU införde sanktioner mot Ryssland och människor i dess ledarskap efter annekteringen av Krim år 2014.

Europeiska unionens utrikespolitiska ledare har redan offentligt antytt att unionen skulle förlänga sanktionerna eller vidta andra åtgärder mot Ryssland.

Finland utesluter inget.

– I allmänhet är sanktioner ett användbart och värdefullt verktyg. Alternativet skulle vara att det inte skulle finnas någon vedergällning vid brott mot internationell lag och fördrag. Det skulle vara ett tecken på att man kan göra vad som helst utan vilka som helst följder, säger Utrikesministeriets Maimo Henriksson.

– Någon följd kommer det bli, tror jag. Toppdiplomaten Borrell har hänvisat till sanktioner, och det kan också handla om mera än en förlängning av sanktionerna, säger Henriksson.

Jussi Lassila från Finlands Utrikespolitiska institut kritiserar den nuvarande EU-sanktionspolitiken. Personliga sanktioner är otrevliga, men de kan kringgås.

– Det skulle finnas mycket mer att göra: Direkt övervakning av den ryska administrationens och den handelspolitiska elitens korrupta tillgångar i västländerna till exempel. EU har uppriktigt sagt gjort en halvdan insats, säger Lassila.

Jussi Lassila, forskardoktor vid Alexandersinstitutet vid HU.
Forskare Jussi Lassila tycker inte att energisanktioner skulle vara effektiva. – Jag tycker inte att det är realistiskt. Hur Ryssland upplever hotet och vilka konsekvenserna kan vara är helt oförutsägbart, säger han. Jussi Lassila, forskardoktor vid Alexandersinstitutet vid HU. Bild: Helsingfors universitet jussi lassila

Olika syn på sanktioner mot olja

Enligt forskare skulle den mest effektiva sanktionen vara att på något sätt begränsa Rysslands energiexport, såsom olja, naturgas och kol.

Men Jussi Lassila håller inte med:

– Jag tycker inte att det är realistiskt. Hur Ryssland upplever hotet och vilka konsekvenserna kan vara är helt oförutsägbart, säger han.

EU är beroende av energi från Ryssland. Lassila anser det inte troligt att Nord Stream 2-gasledningen, som byggs som bäst, skulle bli föremål för sanktioner. Gasledningen är särskilt viktig för Tyskland.

Kari Liuhto förespråkar fortfarande energisanktioner, om EU verkligen vill påverka Ryssland.

– Små sanktioner leder ingenstans. De orsakar bara irritation och arrogans från Rysslands sida i stil med: Återigen införde EU nya sanktioner, men de påverkar inte oss fruktansvärt mycket, säger Liuhto.

Schack och politik grundar sig på en gemensam princip: Om du hotar någon ska du också vara beredd på att genomföra det

"Demokratiunderskotts-skatt" på olja och naturgas år 2025?

Kari Liuhto skulle ge Ryssland mer tid, men nästa steg borde vara allvarligare. Han talar om en möjlig "demokratiunderskott-skatt" på rysk energi år 2025 – som ett sanktionshot.

Enligt Liuhto borde EU nu påskynda övergången till förnybara energikällor.

Situationen kan jämföras med ett spel. Schack och politik grundar sig på en gemensam princip: Om du hotar någon ska du också vara beredd på att genomföra det.

– EU inte tillräckligt enat just nu, så det kan vara svårt att genomföra något sådant. Men sanktioner borde införas på annat än individnivå. Det åstadkommer ingenting, säger Liuhto.

Vid energisanktioner mot Ryssland skulle energi bli dyrare för Europa. Enligt Kari Liuhto skulle energisanktionerna antagligen inte vara så dramatiska som man föreställer sig. Energiförsörjningen kan förflyttas någon annanstans, till exempel exporterar USA LNG-gas.

Liuhto skulle också överväga sanktioner mot Nord Stream 2-gasledningen. Men då ska EU-länderna vara beredda på konsekvenserna.

Artikeln är en översättning av Näin Suomi yrittää estää Pekka Haaviston ryöpytyksen Venäjä-tapaamisessa: Navalnyin nimi sanotaan ääneen, piikittelykään ei ole mahdotonta av Ari Hakahunta. Översättningen gjordes av Belén Weckström.

Läs också