Hoppa till huvudinnehåll

Vietnamesiska Vinh talar som en äkta Närpesbo - dialekten gjorde att han lättare accepterades

Duong The Vinh känner sig till hälften som Närpesbo och till hälften som vietnames. Med hunden Lumi i famnen beskriver han sina första intryck av Finland, då han anlände hit en vinterkväll 1988.

- Vi förundrades över snön och tyckte det var jättehäftigt att leka i kölden.

Vinh acklimatiserade sig snabbt både till årstiderna och den nya hemkommunen. Det var först i vuxen ålder som han började känna längtan efter en större stad.

- Vi bodde ett tag i Tammerfors men kom hem igen. Storstadslivet passade oss ändå inte, säger Vinh och skrattar.

Enligt arbetskompisarna är Vinh som en äkta närpesbo. Men Vinh själv känner starkt för sitt hemland.

- Det blir så att vi umgås rätt så mycket med andra vietnameser. Jag tror att det är ganska naturligt. Man har mycket gemensamt och kan dela utmaningarna tillsammans.

Språkinlärningen ska komma igång så snabbt som möjligt

Hustrun Thuy Luu arbetar som samhälls- och hälsokommunikatör för Närpes stad och hjälper den nyinflyttade med både praktiska arrangemang men också med umgänge.

- Jag anser att språkinlärningen ska komma igång så snabbt som möjligt. Det underlättar allt. Och man behöver ju inte lära sig dialekt direkt. Det kommer med tiden.

Thuy själv lärde sig dialekt när hon jobbade på bensinstation.

- På mitt nya jobb får jag påminna mig själv om att inte använda dialektala uttryck men när jag träffar mina gamla arbetskompisar så kommer dialekten fram igen.

"Arbetsinvandrare har inte samma möjligheter"

Kiên Pham har jobbat i växthus de senaste sex åren och det här veckoslutet tillbringar han med Duong The Vinh och Thuy Luu.

- Jag tycker att vi gör lite mat och så sjunger vi karaoke, säger Pham, som erbjuder sig att grilla.

Kiên Pham och Duong The- Vinh dricker iskaffe på café.
Kiên Pham och Duong The Vinh funderar kring veckoslutsplanerna. Kiên Pham och Duong The- Vinh dricker iskaffe på café. Bild: Yle/Kati Enkvist. Närbild,Kiên Pham

De sociala kontakterna är viktiga för att hitta sin plats i samhället.

- Den invandrade arbetskraften har inte samma möjligheter som vi flyktingarna. De hinner inte skapa några kontakter med Närpesborna och det försvårar förstås språkinlärningen, påpekar Vinh.

Misstagen för "äkta" Närpesbo

Vänner och kontakter är väldigt viktiga för Vinh. Och han tackar språket för sin egen integration.

- Jag har det mycket enklare i och med att jag behärskar både standardsvenska och dialekt. Det har varit mycket lättare för mig att bli accepterad, säger Vinh och berättar om då han blev misstagen för en infödd finlandssvensk.

- Vi hade aldrig träffats och endast talat med varandra via telefon. När vi sedan träffades blev hon förvånad över att jag var vietnames.

Läs också