Hoppa till huvudinnehåll

Nu finns vetenskaplig forskning om utdragen covid-19: "Hundratals finländare lider av långvariga symtom"

Asko Järvinen med ett munskydd tittar rakt in i kameran.
Asko Järvinen, infektionsöverläkare vid HUS, fortsätter att reda ut de senaste rönen kring utdragen covid19. Asko Järvinen med ett munskydd tittar rakt in i kameran. Bild: Lotta Laakso / Yle överläkare,Asko Järvinen,sjukhus,Hus

Det har nyligen kommit ut ny forskning kring personer som lider av utdragen covid-19. Även de som får en lindrig coronavirusinfektion kan ha symtom ganska länge, visar ny amerikansk undersökning. I dag beräknas flera hundra finländare lida av utdragen covid-19.

– Nu vet vi mera om de långtidssjuka i covid-19, bekräftar Asko Järvinen, infektionsöverläkare vid HUS.

En ny amerikansk studie visar att också de som har haft en lindrig form av coronavirussjukdom kan ha symtom länge.

– Tre veckor efter insjuknandet hade en tredjedel av de undersökta ännu symtom. Men 69 procent av männen och 61 procent av kvinnorna hade återtagit sina dagliga rutiner, säger Järvinen.

De som hade vårdats på sjukhus för coronavirusinfektion kunde ha symtom ännu längre tid.

– Tre månader efter sjukhusvistelsen uppvisade 40 procent symtom eller men efter en akut coronavirusinfektion, refererar Järvinen vidare.

Arbetshälsovården och hälsovårdscentralerna viktiga utkiksplatser

Det finns två centrala platser, där vården måste vara uppmärksam på utdragen covid-19-infektion.

– Arbetshälsovården behöver se de här patienterna för att kunna bedöma deras arbetsförmåga och lindra deras symtom.

Samma gäller hälsovårdscentralerna. En bra läkarrelation är viktig här.

Läkarna behöver se de här patienterna – och tro på dem.― Asko Järvinen

Nyligen rapporterade Sveriges radio om att många svenskar upplever sig misstrodda och att vården förringar deras fysiska symtom vid långvarig covid-19. Det här är bekant för Asko Järvinen.

– Fortfarande är läget inte enkelt för coronaviruspatienter med utdragna symtom. De blir inte alltid förstådda eller trodda. Vården måste jobba med den här biten.

I Sverige har covid-19-föreningar grundats för att synliggöra patienternas situation. Även i Finland finns det skilda covid-19-grupper i till exempel sociala medier.

Positivt coronatest kommer att behövas allt mer för att få vård.― Asko Järvinen

– Det finns många som inte har varit på coronatest eller har ett negativt testresultat men ändå lider av diffusa symtom. Sedan finns det patienter med symtom, som de själva kopplar ihop med en coronavirusinfektion.

– På sikt behöver vi positiva testresultat för att kunna ge rätt vård, säger Järvinen.

Bekymmersamt då yngre har långvariga symtom

I Sverige har det visat sig att fler personer i yngre medelåldern, mellan 30 och 40 år drabbas av utdragna symtom.

– Det här ser vi inte ännu i Finland, säger Järvinen. Yngre drabbas ofta av en lindrigare sjukdom. Behovet av sjukhusvård ökar när man blir äldre och insjuknar.

Han säger att det är bekymmersamt ifall yngre personer tvingas till sjukskrivningar på grund av utdragen covid-19-sjukdom.

– Vi behöver vårda dem väl och uppmuntra dem till ökad fysisk belastning stegvis, så att de småningom kan återvända till arbetslivet. Här är en god läkarkontakt viktig.

Mångprofessionella kliniker i Storbritannien

Nyligen handlade SVT:s Agenda om långtidssjuka i covid-19 i Sverige och hur vården ställer sig till dem.

I programmet berättade man också om de mångprofessionella kliniker som inrättats i Storbritannien, där epidemin är omfattande och antalet långtidssjuka i covid-19 följdaktigen fler.

– Vid HUS i Helsingfors har vi redan en poliklinik för funktionella sjukdomar, där man inte kan hitta en klar, medicinskt definierad sjukdom att vårda, kommenterar Asko Järvinen. Vid klinken kan vi inte bota symtomen men fundera över hur vi kunde stöda patienterna.

HUS har inte för tillfället några andra planer för långtidssjuka i covid-19.

Kommer då långtidssjuka i covid-19 att innebära en ny patientgrupp i framtiden?

– Det vet ingen i dag, säger Järvinen. Vi kan redan se att en del av de svårt insjuknade kan ha fysiska prestationsproblem länge, rentav resten av livet. De som haft en lindrigare sjukdom kan ha symtom som småningom blir bättre, men långsamt.

Det här bekräftar vetenskapen också. En del har symtom efter tre månader men de blir lindrigare med tiden.

– Ifall coronavirusinfektionen inte utlöser någon annan sjukdom, till exempel reuma, så brukar symtomen nog avta, förklarar han. Artikeln uppdaterad med morgonnyhet och flödesinslag från Yle Arenan kl. 17.20/AS

Läs också