Hoppa till huvudinnehåll

Vem ska få pengar från EU:s krisfond? Matti Vanhanen: Miljösatsningar och projekt som lockar privata pengar prioriteras

Matti Vanhanen håller presskonferens.
Matti Vanhanen håller presskonferens. Bild: Arttu Timonen / Yle Regeringen Marin,Matti Vanhanen,Finlands finansminister,Centern i Finland,Statsrådsborgen

Regeringen har fått in betydligt mer ansökningar än Finlands andel av pengarna räcker till. Planerna på hur regeringen sållar fram de projekt som kan få pengar i slutändan håller på att klarna.

De finländska reaktionerna på EU:s återhämtningsfond som också har kallats stödpaket eller krisfond har inte låtit vänta på sig.

Runt om i Finland sträckte lokala beslutsfattare ner handen i skrivbordslådan och drog fram buntar med färdiga planer som ingen hade velat stöda ännu.

Sådana planer finns det gott om inom näringslivet, forskningsenheter, högskolor, kommuner, institutioner som arbetar med social- och hälsovårdsreformen, vården och så vidare.

Det finns enskilda regioner som har sökt om mera pengar än de ca två miljarder euro som Finland totalt för tillfället beräknas få från återhämtningsfonden.

Målet med fonden är att ge mest stöd till de regioner som lidit mest av coronapandemin.

Finland har klarat sig betydligt bättre än väntat och främst mycket bättre än de flesta andra europeiska länder. Därför krympte den summa som Finland kan räkna med att få från 3,2 miljarder till ungefär två miljarder.

Finland tampas ändå med flera långsiktiga ekonomiska utmaningar. Arbetets produktivitet stampar på stället, konkurrenskraften är dålig och befolkningen åldras hela tiden.

Nu faller det på regeringens axlar att använda de pengar Finland får från EU så effektivt som möjligt.

Stödet ska förbättra Finlands konkurrenskraft

Tidigare talade regeringen om sex olika typer av projekt som kunde räkna med stöd.

Nu har planerna klarnat lite. Kvar finns bara fyra typer av projekt. Men de två övriga har inte försvunnit. I stället ska de genomsyra precis alla projekt som får pengar.

Det betyder att alla projekt måste främja forskning och utveckling som förbättrar Finlands konkurrenskraft.

Finansminister Matti Vanhanen (C) betonar att pengarna ska användas på ett sätt som verkligen skapar något nytt.

– Under senaste åren har vi upprätthållit en ekonomisk tillväxt främst genom en inhemsk efterfrågan som har finansierats genom att staten har skuldsatt sig.

– Nu borde stödpaketets pengar inte strömma till vanlig verksamhet, utan till sådana projekt som på riktigt skapar nya förutsättningar för bättre produktivitet och ekonomisk tillväxt.

Dessutom måste de främja något av de övriga fyra målen för stödet:

1) Stöden borde främja en mer miljövänlig ekonomi som leder framåt mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle.

2) Stöden borde främja en digitalisering som förbättrar Finlands konkurrenskraft och ger alla tillgång till digitala tjänster.

3) Stöden borde höja sysselsättningsgraden.

4) Stöden borde förbättra tillgången till social- och hälsovårdstjänster och förbättra kostnadseffektiviteten inom vården.

Eftersom stödpengarna är begränsade prioriterar regeringen projekt som också lockar privat finansiering.

– Ju bättre vårt program får igång privata investeringar desto bättre är det, säger Matti Vanhanen.

Målet är att statens satsningar ska kunna fungera som en hävstång som drar igång projekt som får privata pengar att strömma till.

Då kan stöden få en mycket större effekt än de ca två miljarder som Finland kan dela ut.

Stödets effekt skall gå att mäta

Finansminister Matti Vanhanen noterar att många har varit oroliga för att stödet ska splittras på för många små projekt.

– Regeringen prioriterar och koncentrerar sig på stora helheter. Ministerarbetsgruppen söker helheter som minskar utsläppen av växthusgaser, förbättrad produktivitet, forsknings- och innovationsverksamhet, bättre sysselsättning och en snabbare tillgång till vård.

Regeringen vill också beakta regional, social och könsmässig jämställdhet.

För att hålla koll på att projekten faktiskt får den effekt som önskas prioriterar regeringen sådana där resultatet är lätt att mäta.

– En analys av kostnaderna och nyttan ska vara en central faktor när vi väljer enskilda projekt.

– Vi får och kan inte nöja oss med den tillväxt på ca en procent per år som för tillfället förutspås för det här årtiondet. Den borde enligt mig fördubblas. Samtidigt måste vi se till att samhället håller ihop och att alla hänger med i utvecklingen, säger Matti Vanhanen.

EU vill inte bli mer efter USA och Kina

Matti Vanhanen väntar sig att Finland får tillgång till stödpaketets pengar till sommaren.

I början av januari började en ministergrupp för hållbar tillväxt sålla fram de projekt som har den största effekten.

Matti Vanhanen säger att gruppen möts en gång i veckan.

– Vi ansvarar förstås också för att de projekt som väljs motsvarar EU:s mål och rekommendationer.

För EU är det inte tillräckligt att stödet hjälper de länder som har lidit mest under coronakrisen.

Både Kina och USA satsar stort på miljövänlighet och digital utveckling.

Ett centralt mål för EU är därför att stöden förbättrar konkurrenskraften, produktiviteten och möjligheterna att dra nytta av digitaliseringen och marknadens förändring mot bättre miljövänlighet.

EU vill på detta sätt hänga med i kampen mot klimatförändringen och den digitala utvecklingen.

Alla medlemsländer borde dessutom klara av att tackla sina egna nationalekonomiska utmaningar som EU har lyft fram senast för ett halvt år sedan.

När det gäller Finland innebär EU:s anmärkningar inget nytt:

Befolkningen åldras och det ökar vårdutgifterna. Arbetets produktivitet har utvecklats dåligt, sysselsättningsgraden är fortfarande låg och tillgången på social- och hälsovårdstjänster är ojämn.

Läs också