Hoppa till huvudinnehåll

Årets nior måste studera vidare i höst – ett år på folkhögskola är kravlöst och ger tid att hitta sig själv

personer i undervisningsklass
personer i undervisningsklass Bild: Yle / Monica Slotte folkakademier,språkundervisning,musik,folkhögskolor,Karis,Västnyland,lärkkulla folkakademi

Det finns verkligen många ungdomar som kommer att ha nytta av ett år på folkhögskola. Det tror rektor Anna Pensar-Kuivamäki vid Norrvalla folkhögskola i Vörå.

Skolan i Vörå är en av dem som i höst välkomnar ungdomar till ett skolår där mer än hälften av lektionerna utformas enligt vilken slags folkhögskola som ordnar utbildningen.

För Norrvallas del innebär det satsning på hälsa och välmående men också språk och kultur.

Målet med folkhögskoleåret är att ungdomarna får mogna i fråga om vad de vill göra i framtiden. Eller kanske förbättra sitt betyg från nian lite.

– Tanken är att det ska vara ett ganska kravlöst år där man får möjlighet att prova på, känna efter vad man är intresserad av och mogna till ett beslut om vad som blir följande steg, säger Pensar-Kuivamäki.

Den här flygeln ska byggas om och inhysa Vörå samgymnasium från hösten 2015
Norrvalla folkhögskola i Vörå är en av dem som i höst ordnar folkhögskoleår för läropliktiga. Den här flygeln ska byggas om och inhysa Vörå samgymnasium från hösten 2015 Bild: Yle/Joni Kyheröinen campus norrvalla

Från och med i år är finländska ungdomar inte klara med skolan eller läroplikten efter nian.

Klara är de först då de fyller 18 eller tar examen på andra stadiet – alltså gymnasium eller yrkesskola. Det här beslöt riksdagen i fjol.

Ska inte vara ett rör som alla pressas genom

Reformen innebär att de som i vår går ut nian och inte vill söka till gymnasium eller yrkesskola kan välja en folkhögskola som ordnar det som kallas ett folkhögskoleår för läropliktiga.

Redan tidigare har flera folkhögskolor erbjudit ett tionde skolår. Men hittills är det bara Norrvalla och Evangeliska folkhögskolan i Vasa bland de österbottniska folkhögskolorna som ordnar ett folkhögskoleår för läropliktiga redan i höst.

Det är så stor press överlag i samhället på alla fronter nuförtiden. Det finns behov av att ibland ta lite extra tid, inte stressa och ha för bråttom, utan hinna fundera och känna efter, hinna hitta sig själv.― Anna Pensar-Kuivamäki

Enligt Pensar-Kuivamäki kommer det nya alternativet att gynna många unga.

– Jag tycker verkligen det behövs. Det är så stor press överlag i samhället på alla fronter nuförtiden. Det finns behov av att ibland ta lite extra tid, inte stressa och ha för bråttom utan hinna fundera och känna efter, hinna hitta sig själv. Att det inte bara blir ett utbildningsrör där alla pressas igenom i samma form, utan att man har en möjlighet att mer kravlöst prova på.

Bättre förutsättningar att klara sig i livet

Målsättningen är att eleven efter ett år på folkhögskola ska ta sig vidare till gymnasie- eller yrkesutbildning. Det här är något som också verksamhetsledare Henrika Nordin på Bildningsalliansen betonar.

Hon hoppas att reformen inte längre ska diskuteras enbart utifrån ekonomi, utan att man sätter mer fokus på det man vill nå med reformen.

– Målet är att alla ska kunna få en andra stadiets utbildning. Men alla behöver inte gå samma väg, utan det är okej att gå ett folkhögskoleår.

En kvinna med glasögon och kort mörkt hår står framför en björk.
Bildningsalliansens verksamhetsledare Henrika Nordin hoppas att man ska kunna diskutera läropliktsreformen ur andra perspektiv än de ekonomiska. En kvinna med glasögon och kort mörkt hår står framför en björk. Bild: Yle/Juho Teir Kristinestad,medborgarinstitut,verksamhetsledare,kvinna,utbildning,bildningsalliansen

Enligt Nordin ger reformen de unga nya möjligheter att hitta den väg till utbildning och examen som passar bäst.

– Det är en möjlighet som gör att våra ungdomar har bättre förutsättningar att klara sig i livet.

Året på folkhögskolan är gratis för eleverna. Man kommer att ha lov precis som grundskolan och terminen börjar i augusti.

Elever som går ut nian i vår kan ännu inte söka till folkhögskolorna via gemensamma elevansökan, utan man söker direkt till den skola man är intresserad av.

Artikeln är uppdaterad den 16 februari 2021 klockan 10.10. Termen 'tionde skolåret' har bytts ut mot 'folkhögskoleår'.