Hoppa till huvudinnehåll

Papporna får över ett halvt år "egen" ledighet med sitt barn – i dag presenteras ny familjeledighetsreform

Lek
Familjeledighetsreformen leder knappast till någon snabb förändring i hemmen, men lagstiftaren tänker sig ändå att vanorna sakta förändras om man lockar tillräckligt effektivt. Lek Bild: Unsplah/Marisa Howenstine familj,barn (åldersgrupper)

Familjeledighetsreformen ska på tisdag ta ett steg framåt när social- och hälsovårdsministern presenterar ett färdigt förslag. Reformen ändrar knappast familjernas vanor snabbt, trots att syftet bland annat är att få papporna att stanna hemma längre.

Föräldraledigheterna förlängs, sammanlagt ska föräldrarna kunna sköta sitt barn med inkomstrelaterat stöd i cirka 14 månader.

Det är en dryg månad längre än vad som nu är fallet.

Det här förslaget väntas social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen presentera i dag.

Förslaget lär ska se ut ungefär som det gjorde för ett år sedan, häremellan har man förberett reformen ännu lite till, och så har coronaepidemin krävt uppmärksamhet med sina mer brådskande lagärenden.

Nya lockbeten till arbetande pappor

Vardera föräldern ska alltså få drygt sex och en halv månaders öronmärkt stöd för att sköta den nyfödda.

Innan födseln har modern cirka en månad ledigt. Förslaget kan alltså kallas för en 1+7+7-modell.

En del av den egna ledigheten ska man kunna avlåta till den andra föräldern vid behov. Hur stor den delen är klarnar i dag.

Ett av regeringens mål är att få pappor att stanna hemma längre. En ofta upprepad statistik är att endast en fjärdedel av papporna tar ut det fulla stöd de har rätt till (FPA 2020).

Till det kan man tillägga att en annan fjärdedel av papporna inte tar ut något stöd alls.

Reformen leder knappast till snabba förändringar i familjelivet

En viktig fråga när man reformerar familjeledigheterna är därmed varför inte alla pappor tar ledigt. Och det finns en del statistikunderlag.

En del av fallen är pappor som är utanför arbetslivet, de kanske sköter om barnet utan att bry sig om att anmäla det till myndigheterna.

I andra familjer räknar man med att ekonomin går för mycket back om pappan stannar hemma. Enligt Folkpensionsanstalten FPA har det visat sig att familjernas uträkningar inte alltid håller streck, "förlusten" skulle bli mindre än de tror, förutsatt att mamman jobbar.

Familjeledighetsreformen leder alltså knappast till någon snabb förändring i hemmen. De som nu använder hela sitt stöd tackar och tar emot, de som inte gör det hankar sig fram som hittills, åtminstone inom den nära framtiden.

Lagstiftaren tänker sig ändå att vanorna sakta förändras om man lockar tillräckligt effektivt.

Mamma vill inte att pappa roffar åt sig för mycket av ledigheten

I enkäter visar att familjerna helst tar emot flexibla stöd. Man vill kunna dela upp stödmånaderna så som man själv finner det bäst. Öronmärkta stöd som måste användas av den ena föräldern är impopulära.

I de familjer som består av en mamma och en pappa är det dessutom så att mammorna oftare än papporna motsätter sig öronmärkta stöd.

Antagligen beror detta på att de mammorna är vana att kunna ta pappans stöd åt sig själva.

När Institutet för hälsa och välfärd THL senast frågade familjerna om man borde införa mer öronmärkt pappaledighet, var mammorna märkbart mer negativa än papporna själva.

Den enkäten börjar visserligen redan vara närapå tio år gammal, men nu under våren ska FPA:s familjeforskare komma med en uppdaterad version.

Läs också