Hoppa till huvudinnehåll

Professor ser ny föräldraledighetsmodell som steg i rätt riktning, men den "svänger inte den stora trenden med att mammor oftare stannar hemma"

Vanhempi laittaa vaippaa lapsen päälle.
Värderingarna om mammors och pappors roll är mer traditionella i Finland är i övriga Norden. Vanhempi laittaa vaippaa lapsen päälle. Bild: Tiina Jutila / Yle barnfamiljer,barndom,barn i småbarnsåldern,dagvård,föräldraskap,föräldrar-barn-förhållande,far,lek (barnlek),föräldraledighet,vårdledighet,föräldraledighet,småbarn,Blöja,barnbidrag

Den föreslagna nya föräldraledighetsmodellen är ambitiös och en tydlig förbättring jämfört med nuläget, säger Mikael Nygård, professor i socialpolitik vid Åbo Akademi.

- Förslaget, tycker jag, är väldigt ambitiöst. Om man tänker på hur vi har haft det hittills så innebär det ju en avsevärd förbättring av familjeledigheterna, både till längden och till möjligheterna att ta ut ledigheten mera flexibelt, säger Nygård till Svenska Yle.

- På det sättet är det ett stort steg framåt och en seger för barnen och föräldrarna som kan använda sig av ledigheten, tillägger professorn.

Uttryckligen för barnens och föräldrarnas välmående

Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen presenterade tidigare i dag regeringens förslag till ny familjeledighetsmodell, enligt vilken den inkomstrelaterade perioden förlängs i sin helhet och bägge föräldrarna får en kvot på 160 dagar av inkomstrelaterat stöd.

Kvoten är inte bindande utan den ena föräldern kan överlåta maximalt 64 dagar av sin kvot till den andra föräldern.

Enligt Nygård följer förslaget i stort det som redan aviserats och var inte en stor överraskning.

- Det är klart att vi inte kan säga så mycket om sysselsättningseffekter, det återstår att se, och det säger ju också regeringen, att det inte är ett sysselsättningsmål. Här är man uttryckligen ute efter att främja barnens välbefinnande och barnens rätt till bägge föräldrar oavsett könet, säger Nygård.

- Det återstår att se vad det har för konsekvenser för jämställdheten ute i arbetslivet, men också för jämställdheten i hemmet, och sen också sysselsättningen. Det är ju högst oklart i det här skedet, säger Nygård.

mikael nygård fotad i en kontorsmiljö.
Mikael Nygård ser den nya modellen som en vinst för barnen och föräldrarna. mikael nygård fotad i en kontorsmiljö. Bild: Yle/Kjell Lindroos porträtt,socialpolitik

Var ligger största utmaningen?

- Det är väl nog finansieringen av modellen som kommer att vara det stora problemet. Det här kommer ju att kosta en del, även om det totala antalet inkomstförsäkrade dagar inte ökar så hemskt mycket. Man säger väl inte det högt ut, men man har varit lite av olika åsikt hur det här ska göras för det har ju ett ekonomiskt pris, säger Nygård.

- Det här är också kopplat till familjevärderingar och där tror jag också vi har en hel del jobb i Finland att göra, oavsett reformen, alltså hur man faktiskt ska få flera pappor att ta ansvar för sina små barn.

Ifall inte pappor tar ut sin del av ledigheten så brinner den delen upp. Det är ett ekonomiskt incitament som enligt forskning biter ganska bra på pappor, åtminstone i nordiska länder

Det är ett steg i rätt riktning, men räcker enligt Nygård inte för att svänga trenden i Finland. Här är det mamma som i högre grad tar ut ledigheter och pappor inte lika mycket.

- Det handlar mycket om värderingar och hur man ser mammors och pappors roll. Finland skiljer sig kanske lite från de övriga nordiska länderna så till vida att vi i viss mån har lite mera traditionella familjevärderingar i frågor om hemsysslor och barnavård, säger Nygård.

Så handlar det också om hur man på arbetsmarknaden ser på pappors rätt att ta ut familjeledigheter, och där spelar attityder också in, noterar professorn.

Ekonomiskt incitament att ta ut ledighet

Nygård ser det ändå som ett stort steg att man i Finland vill gå in för att ge pappor och mammor precis samma rätt till en reserverad kvot.

- Ifall inte pappor tar ut sin del av ledigheten så brinner den delen upp. Det är ett ekonomiskt incitament som enligt forskning biter ganska bra på pappor, åtminstone i nordiska länder, säger Nygård.

Han noterar ändå att man i den föreslagna modellen på ett sätt ställer två olika instrument mot varandra. Det kan vara att slutresultatet - mer jämställdhet i hemmen - inte förverkligas.

- Det som ju är lite intressant är att flexibilitetsmöjligheten ställs mot den reserverade kvoten. De är som två olika instrument som ställs mot varandra. Man får möjlighet att flexa och bestämma själv, samtidigt ställer man upp regler för vad som händer om man inte tar ut ledigheten. Det kan ju vara att de här principerna eventuellt går emot varandra, säger Nygård.

Läs också