Hoppa till huvudinnehåll

Regeringsrapport: Mänskliga rättigheter och barnens bästa kom i kläm då utlänningslagen förnyades under regeringen Sipilä

Flyktingläger i Bosnien i nattbelysning
Många asylsökande lyckas inte ta sig till Finland och Europa utan fastnar i läger i till exempel Bosnien-Hercegovina. Flyktingläger i Bosnien i nattbelysning Bild: Jari Kärkkäinen/Yle asylsökande,flyktingar

Utlänningslagen har blivit svårare att greppa. Många ändringar som gjordes för att hjälpa asylsökande har gett motsatta resultat. Speciellt barnens rättigheter har blivit eftersatta. Det visar en utredning om de samlade effekterna av utlänningslagens ändringar under den förra regeringsperioden.

Regeringen Marin ville utreda hur de mänskliga rättigheterna förverkligades - och försämrades - i föregående regerings lagändringar. Ett forskningsprojekt under ledning av professor Elina Pirjatanniemi är nu klart. En rapport presenterades med åtgärdsrekommendationer på tisdagen.

Den visar på en splittrad lagstiftning där många har hållit i pennan. I fråga om internationellt skydd har de senaste årens ändringar i utlänningslagen beretts som flera separata projekt vid Inrikesministeriet och Justitieministeriet.

Inrikesminister Maria Ohisalo (de Gröna) tog emot rapporten och rekommendationerna, men ville inte ännu uttala sig om exakt vilka följder den kan få. Men arbetet är redan i gång, sa hon. Bland annat ska det bli lättare att återförena familjer i Finland.

- Vi måste värna om rättsstatsfrågorna - och barnen. Det gäller hur man tillgodoser rättigheterna för de människor som har det sämst ställt. Det handlar om rätten till liv, familjeliv och rättsskydd för de asylsökande. Människornas grundläggande fri- och rättigheter måste tillgodoses, sa minister Ohisalo.

Rättssäkerheten ifrågasatt

Under granskningsperioden skärptes förutsättningarna för familjeåterförening. Besvärstiderna förkortades och förutsättningarna för behandling av förnyade ansökningar preciserades. Finlands egen nationella tillståndskategori, humanitärt skydd, slopades.

Regeringen Marin ville ha en utredning om vilka de samlade effekterna har varit för dem som sökte och beviljades internationellt skydd.

Det visar sig att flera lagändringar som gjordes i utlänningslagen för att effektivisera asylprocessen samtidigt har försvagat de asylsökandes ställning. Nu betonas de som drabbas värst. Det finns upp till ett tusental "papperslösa" som har nekats asyl, men stannat i Finland.

Försvagad ställning, speciellt för barn

Lagändringarna har gjort det vanligare att en person inte beviljas asyl eller annat uppehållstillstånd, visar rapporten. Därmed har det uppstått olika grupper av förlorare, till exempel papperslösa, eftersom alla inte lämnar landet eller kan avlägsnas genom myndighetsåtgärder.

Vissa ändringar i asylförfarandet verkar också ha ökat behovet av ändringssökande och förnyade ansökningar.

Undersökningen fokuserade särskilt på barnens bästa, och hur de har tillgodosetts i lagändringarna. Barnens ställning förbättrades på många sätt under granskningsperioden. Men förbättringarna gällde i huvudsak ensamkommande barn.

De negativa konsekvenserna gäller barn som kommer med sina familjer, en fråga som har ägnats mindre uppmärksamhet.

Totalreform behövs?

Utredningens ledare professor Elina Pirjatanniemi från Åbo Akademi kritiserar de gradvisa försämringarnas "salamieffekt", som inte ser till helheten.

Forskarna presenterar ett antal förbättringsåtgärder som är av både juridisk och politisk art. De utmynnar i en uppmaning att bedöma behovet av en totalreform av utlänningslagen.

Man vill kartlägga möjligheten att få uppehållstillstånd på andra grunder än internationellt skydd och justera förutsättningarna för beviljande av främlingspass.

Stabiliteten och kontinuiteten i barnets livssituation bör tryggas när beslut fattas om barnets fortsatta uppehållstillstånd. Allas lika rätt till familjeåterförening för dem som beviljats internationellt skydd bör tryggas, med betoning på barnens bästa.

De centrala aktörernas, i synnerhet Migrationsverkets, rättshjälpsbyråernas och förvaltningsdomstolarnas, finansiering måste tryggas. Grundläggande och kompletterande utbildning på området måste ökas, betonade professor Elina Pirjatanniemi när hon presenterade rapporten. 

"FN-råd förpliktar"

Finland kungjorde på måndagen sin kandidatur till FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024. Frågan avgörs i FN:s säkerhetsråd i höst.

Då blir det extra viktigt att Finland föregår med gott exempel. Vikten av att försvara mänskliga rättigheter globalt ökar ytterligare.

- Det finns länder som vill frångå internationella konventioner eller bara ge en minimal nivå av mänskliga rättigheter. Finland måste visa att vi är bättre än att bara garantera en miniminivå i mänskliga rättigheter, säger minister Maria Ohisalo.

Sisäministeri Maria Ohisalo ministeriön tiloissa
Inrikesminister Maria Ohisalo. Sisäministeri Maria Ohisalo ministeriön tiloissa Bild: Pekka Tynell / YLE Maria Ohisalo,De Gröna,Finlands inrikesminister

Om vi är redo att minska rättigheterna för asylsökare, så är frågan vilken som är nästa grupp som drabbas, säger Maria Ohisalo. För henne räcker det inte med en miniminivå för ett land med FN-ambitioner.

Finlands beslut för ett år sedan att ta emot 175 asylsökare från Grekland och Medelhavet är ett sätt att visa att vi kan göra bättre, säger inrikesminister Maria Ohisalo.

Läs också