Hoppa till huvudinnehåll

Företagarna ser ljus i tunneln - men problemen är inte ännu över

Heinon tukun elintarvikekäytävä Vantaalla.
Heinon tukun elintarvikekäytävä Vantaalla. Bild: Eleni Paspatis / Yle Vanda,livsmedelsbutik,produkter,företag,Konkurrens- och konsumentverket,undantagstillstånd,undantagstillstånd,COVID-19,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,partihandel,partihandel,livsmedel,förpackningar,kundvagnar

De finländska små- och medelstora företagen är nu mera optimistiska när det gäller framtiden än i början av hösten. Men utmaningarna är fortfarande stora. Nu är frågan hur bra de klarar sig fram till pandemins slut.

Vaccinerna mot covid-19 har också givit ekonomin en liten vitamininjektion. Nu syns det ljus i ändan av tunneln. Men många företag måste kämpa för att klara sig ända dit.

Företagarna i Finland publicerade i dag sin senaste barometer. Den bygger på 5 553 svar från små- och medelstora företag om hur de ser på framtiden.

När man jämför med läget för ett år sedan är situationen dyster.

Fyra av tio säger att läget nu sämre än under motsvarande tid i fjol.

Men under hösten har läget ändå förbättrats en del. Nu väntar sig 26 procent av företagen att konjunkturerna ska bli bättre medan 23 procent väntar sig att de ska försämras under det kommande året.

Mika Kuismanen Mediatalon aulassa.
Mika Kuismanen på Företagarna i Finland ser minskande investeringar som ett problem. Mika Kuismanen Mediatalon aulassa. Bild: Mårten Lampén / Yle Mika Kuismanen

Mika Kuismanen som är chefsekonom på företagarna i Finland jämför de mera optimistiska svaren i enkäten med de dystrare förändringarna av bnp.

- Om barometern är en så bra prognos som den har varit tidigare, kommer vi att se att också realekonomin svänger uppåt. Men förbättringen kommer inte att vara dramatisk.

- Nu när ekonomin har fått upp farten lite är frågan om det fortsätter också i framtiden. Det beror till stor del på hur restriktionerna förändras i framtiden.

Också den här barometern visar att krisen har slagit olika hårt mot olika branscher.

Värst är läget inom servicesektorn och industrin.

Sysselsättningen kan svänga uppåt

Barometern visar att 70 procent av de bolag som svarat på enkäten strävar efter att inte behöva skära ner sin personal.

- Under det kommande året kommer förhoppningsvis sysselsättningsgraden inte mera att försämras, och eventuellt kan vi till och med se en liten förbättring. En förutsättning för att företagen ska kunna sysselsätta är att deras ekonomi är i skick, säger Mika Kuismanen.

Under de kommande 18 månaderna kommer ändå läget att försämras inom byggbranschen.

- Det ser vi också på att det har sökts färre bygglov. Det handlar också om en bransch med ganska långvariga produktionskedjor. Därför kommer vi att se en kumulativ försämring, säger Mika Kuismanen.

Inom industrin ser han mera positiva förväntningar, liksom inom en del av handeln.

- De specialiserade butikerna kämpar med stora problem ännu länge. Den positiva utvecklingen har främst skett inom dagligvaruhandeln.

Totalt planerar vart fjärde företag nedskärningar. Det är ungefär tio procent mera än för ett år sedan.

- De mest optimistiska företagen är typiskt sådana som riktar in sig på snabb tillväxt. De större företagen är också i regel mera optimistiska än de mindre, säger Mika Kuismanen.

Situationen varierar också i olika delar av landet.

- Läget i norra Finland, särskilt Lappland, är svårt på grund av att turismbranschen är så viktig där. Lappland är i ett instabilt konjunkturläge, och alla beslut som stöder regionen är mer än välkomna, säger Mika Kuismanen.

Över lag har pandemin ändå också fått bolagen att förbättra sin verksamhet. 37 procent av bolagen har utvecklat nya produkter och tjänster. Var tredje bolag har ändrat sina rutiner, och digitaliseringen har tagit ett stort steg framåt.

Tillväxtföretagen satsar inte tillräckligt

Ett stort problem som också syns i dagens resultat är oviljan att investera i Finland. Inom alla branscher finns det fler företag som planerar att minska sina investeringar än sådana som tänker öka dem.

Det finns många offentliga program som strävar efter att öka investeringarna. Mika Kuismanen påpekar att det ändå är företagen som fattar de slutgiltiga besluten.

- Den låga viljan att investera förklaras till en del av den dåliga utvecklingen inom realekonomin. Men läget påverkas också av att diskussionen i samhället inte väcker förtroende. Då investeringar alltid innebär en risk för företagaren påverkas viljan att investera av ekonomiska och politiska uttalanden som ökar den risken. De leder till färre investeringar, och den vägen till en långsammare tillväxt, som i sin tur minskar skatteintäkterna och till slut försämrar vår förmåga att tackla den offentliga ekonomins utmaningar.

Här hänvisar Mika Kuismanen till Vänsterförbundets vice ordförande Jussi Saramo som för en vecka sedan föreslog strängare beskattning av olistade företags utdelning.

Exporten vilar inte enbart på stora företags axlar

Små- och medelstora företag riktar allt mera in sig på export. Under de senaste tolv till tretton åren har deras andel av Finlands export vuxit. Det har lett till att vår export inte är så koncentrerad till enskilda bolag som tidigare.

- Det finns all orsak att fortsätta med det goda arbete som Team Finland, Business Finland och Finnvera har gjort för att främja företagens internationalisering, säger Mika Kuismanen.

Ett problem är att andelen tillväxtorienterade bolag verkar sjunka lite.

- Vi vet att ett tillväxtorienterat bolag investerar och sysselsätter mera än andra. De är också lönsammare. De har en stor positiv effekt på nationalekonomin. Vi borde göra allt för att underlätta sådana bolags utveckling.

Trots att realekonomin är dålig och sysselsättningen har minskat är tillgången på arbetskraft fortfarande ett problem.

15 procent av bolagen uppger att det är deras största hinder för att anställa mera persona.

- Företagen har fortfarande svårigheter att hitta kompetent arbetskraft.

Mika Kuismanen tycker att politikerna borde fästa uppmärksamhet vid att flödet av arbetskraft på arbetsmarknaden fungerar oberoende av konjunkturer.

Läs också