Hoppa till huvudinnehåll

Tusen elever delar på en skolpsykolog – stora skillnader i tillgången till elevvård i Svenskfinland

Tyttö kulkee käytävällä
Alla elever ska få tala med en psykolog eller kurator inom en vecka. Men tillgången till elevvårdstjänster varierar mellan olika kommuner. Bildsättningsbild. Tyttö kulkee käytävällä Bild: Henrietta Hassinen / Yle ensamhet,ungdomar,ungdom (skede),Barn och ungdom,högstadiet,mobbning,nätmobbning,skolmobbning,depression,nedstämdhet,framtid,fruktan,skolan (fenomen),skolor (läroinrättningar),skolelever

Kommunernas hantering av elevhälsan varierar stort, visar Svenska Yles kartläggning. Behovet av fler psykologer och kuratorer har varit stort redan innan coronapandemin, och nu ökar trycket på elevvården ytterligare.

Det finns stora skillnader i tillgången till elevvård i Svenskfinland.

År 2019 var antalet elever per skolpsykolog i grundskolorna i Pargas, Sibbo och Larsmo över 800, medan det i Sjundeå, Hangö och i Kyrkslätt var under 300. Värst var läget i Pedersöre, där psykologen måste ta hand om över 1400 elever.

Karta som visar tillgången till skolpsykolog per kommun.
Karta som visar tillgången till skolpsykolog per kommun. Bild: Petter West / Yle skolpsykologer
Karta som visar tillgången till skolkuratorer per kommun.
Karta som visar tillgången till skolkuratorer per kommun. Bild: Petter West / Yle skolkuratorer

Uppgifterna gäller läget kalenderåret 2019 och samlades in från kommunerna i år. På många håll har skolpsykologerna också ansvar för elever på andra stadiet.

Så har vi samlat in uppgifterna

Enkäten skickades till alla bildningsdirektörer i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna i Finland.

Vi frågade
- Hur många skolpsykologer räknat i årsverken arbetade inom den svenskspråkiga grundskolan (åk 1-9) i er kommun år 2019?.
- Hur många skolkuratorer räknat i årsverken arbetade inom den svenskspråkiga grundskolan (åk 1-9) i er kommun år 2019?.
- Beskriv hur ni fördelar psykolog- och kuratorsresurserna mellan skolorna i er kommun.

Kommunernas svar räknades sedan ut på antalet elever i åk 1-9. I många kommuner jobbar skolpsykologerna dessutom med elever på andra stadiet.

I Larsmo har kommunens skolpsykolog och kurator det här läsåret över tusen barn och unga på sitt ansvar.

- Det är klart att det inte är tillräckligt, men vi har försökt göra vad vi kan, säger Carola Holm-Palonen, chef för utbildningstjänster.

En ny kurator kommer att rekryteras nästa år, men just nu måste man prioritera de elever med akuta behov.

- Vår personal är väldigt flexibel. Där det finns ett behov av att få hjälp så stuvar de om i sina listor och ser till att de med störst behov får komma först. Då kan det hända att någon som inte bedöms ha lika stort behov får vänta om det inte är riktigt akut, säger Carola Holm-Palonen.

“Trycket kommer att öka”

Enligt lagen om elev- och studerandevård ska en studerande ges möjlighet att tala med elevhälsans psykolog eller kurator den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att den studerande har bett om det. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag.

I Pedersöre har man i år ökat antalet kuratorer till tre och köpt in psykologtjänster från den privata sidan. Men utbildningsdirektör Rolf Sundqvist säger att behovet att anställa mer personal är stort.

- Jag ser med oro på framtiden. Det handlar inte bara om den här kommunen, utan i många skolor och kommuner börjar vi se effekter av coronaepidemin. Trycket kommer att öka både i vår och under hösten, även om vi skulle få epidemin under kontroll. Det kommer att krävas en massiv insats, säger Sundqvist.

Psykologförbundets ordförande Annarilla Ahtola säger att köptjänster är en nödlösning.

- Köptjänster släcker bränder, men med dem lyckas man inte förebygga dem.

En elev sitter med huvan uppdragen på sin mörkblå munkjacka, långt borta från den övriga klassen.
Regeringen har lovat satsa mer på elevvården och förebyggandet av mobbning och skolvåld. Bildsättningsbild. En elev sitter med huvan uppdragen på sin mörkblå munkjacka, långt borta från den övriga klassen. Bild: Linus Hoffman/Yle ensamhet,skolmobbning,mobbning,Offer av skolmobbning,skolklass,ångest,mental hälsa,ungdomspsykiatri

Regeringen satsar på elevvården

Under senaste tiden har flera fall av mobbning och skolvåld uppmärksammats bland annat i Helsingfors, Sibbo och i Vanda.

Experter larmar om att en del barn och unga mår allt sämre.

Regeringen har lovat ta i med hårdhandskarna mot skolvåldet. I januari lanserades ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga mobbning, våld och trakasserier.

Åtgärder är bland annat fortbildning av skolpersonal, förstärkt ankarverksamhet och lagändringar som förpliktar lärare eller rektorer att meddela om trakasserier, mobbning eller våld som skett i skolan.

Regeringen har också budgeterat 10 miljoner för elev- och studerandevården. En bindande dimensionering för psykologer och kuratorer finns också i planerna.

Ahtola säger att det är glädjande att regeringen vill satsa på elevvården, men de utlovade satsningarna är inte tillräckliga för att höja nivån på psykolog- och kuratortjänsterna ens till den rekommenderade nivån.

Enligt Ahtola skulle ett bra mål vara 500 elever på två till tre enheter. Men att öka bara antalet psykologer till den här nivån skulle kräva två till tre gånger den utlovade finansieringen.

Hundratals kuratorer och psykologer behövs

Även om skillnaderna är stora, har majoriteten av kommunerna i Svenskfinland det rekommenderade antalet kuratorer och psykologer.

Rekommendationen är att en skolkurator får ha maximalt 600 elever och en skolpsykolog mellan 600 och 800 elever.

Nationellt finns dystrare siffror. Enligt THL:s och Utbildningsstyrelsens enkät från 2019 finns det kommuner med upp till tvåtusen elever per psykolog, som dessutom kan ha 12 enheter på sitt ansvar.

Enligt Psykologförbundets ordförande Annarilla Ahtola fattas det hundratals psykologer och kuratorer i Finland.

Ett problem är att det råder brist på svenskspråkiga skolpsykologer och kuratorer. Bland annat i Raseborg och i Borgå har kommunerna haft svårt att rekrytera.

Ahtola håller med om att en del kommuner har svårt med rekryteringen, särskilt på landsbygden, men hon anser att det finns skäl att se sig själv i spegeln. Ofta är lönen och arbetsförhållandena så besvärliga att det inte är ett lockande jobb.

- Kommunerna måste kunna tävla om psykologerna. Ibland kan man vara i den paradoxala situationen att en kommun behöver tre psykologer, men börjar med att rekrytera en. Då kan det lätt hända att man inte ens lyckas rekrytera den där ena psykologen eftersom arbetsmängden är så enorm att ingen vill ha det jobbet.

Bindande lagstiftning, men inga sanktioner

Enligt Ahtola har coronapandemin lett till att en del barn och unga mår allt sämre och trycket på elevvårdstjänsterna har ökat. Men behovet av skolpsykologer och kuratorer har varit ett problem länge.

- Vi har haft en bindande lagstiftning i flera år och trots den har flera kommuner låtit bli att ta itu med den här saken.

En orsak är enligt Ahtola att kommunerna kan bryta mot lagen utan att det medför några sanktioner.

- Det är klart det leder till många olika problem, kostnader och mänskligt lidande, men på längre sikt. Utgifterna som elevvårdstjänsterna orsakar är omedelbara, men nyttan märks först efter flera år eller årtionden, säger Ahtola.

Uppdatering klockan 10.30: En faktaruta om hur uppgifterna samlades in lades till, liksom ett tillägg och att kartläggningen gäller den grundläggande utbildningen.

Läs också