Hoppa till huvudinnehåll

Fjolåret blev en berg-och-dalbana för Hangös ekonomi men bokslutet stannade överraskande på plus

foto över östra hamnen i Hangö.
Hangö har bland annat turismen att tacka för att de ekonomiska hjulen snurrade i fjol. foto över östra hamnen i Hangö. Bild: Hangö museum Hangö

Ingen hade kunnat se att kommunernas siffror skulle kastas om totalt i bokslutet för fjolåret. Hangö landade på 4,5 miljoner plus tack vare att staten var generös.

Det betyder ändå inte att grunderna för kommunernas ekonomi förbättrats.

Överraskade stort

Hangö stads preliminära bokslut för år 2020 blev en glad överraskning.

Trots dystra prognoser och en nyckfull epidemi så gjorde staden ett historiskt plus på 4,5 miljoner euro enligt de allra färskaste uppgifterna.

Det var i runda slängar 3,3 miljoner mer än i den senaste kvartalsprognosen.

Om inte balansräkningen påverkat resultatet hade skillnaden mellan den allra första prognosen och verksamhetsbidraget varit nästan åtta miljoner euro.

Man utomhus
Hangös controller Kim Adolfsson har haft ett styvt jobb att bolla med siffrorna i bokslutet 2020. Man utomhus Bild: Privat ekonomi,Hangö,budget,bokslut,controller,Controller Kim Adolfsson i Hangö

- Jag tycker nog det är väldigt mycket när det gäller kommuner, säger Hangös controller Kim Adolfsson.

Det betyder ändå inte att grunderna för kommunernas ekonomi förbättrats.

Lärorikt år

Staden presenterade sitt preliminära bokslut på fullmäktigemötet 9.2.

Stadsdirektör Denis Strandell inledde presentationen med att säga att fjolåret ekonomiskt sett gick till historien som en stor överraskning.

- Men framförallt var det otroligt lärorikt.

Länge klarade sig Hangö undan smittan, vilket bland annat gjorde att kostnaderna för intensivvård och specialsjukvården inte blev så stora som de hade kunnat bli.

Epidemin medförde nya fenomen som att staden tog ett digitalt skutt i fråga om arbetsrutiner, information och sätt att bemästra vardagens restriktioner.

Distansarbetet ökade explosionsartat vilket gjorde att en betydande del av stadens fritidsboende valde att jobba från Hangö.

Undsättning och utjämning

Den enskilt största orsaken till att resultatet landade på plus var dock att staten såg kommunernas nöd och kom till ekonomisk undsättning.

Statsandelarna för Hangös del var 15,9 miljoner, nästan tre miljoner mer än ursprungligen budgeterat.

Alternativet, menar controller Kim Adolfsson, hade varit förluster på flera miljoner.

Det som också inverkade på det goda resultatet var att sviterna kring coronaepidemin blev lindriga vilket direkt avspeglades i kostnaderna för specialsjukvården.

I slutet av året fick staden en utjämningsfaktura av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt vilket plötsligt gav ett välkommet tillskott på 1,8 miljoner euro.

Statsandelarna räddade ekvationen

Ett axplock ur bokslutet, som inkluderar staden och affärsverket Hangö Vatten, visar att utan statsandelarnas ökning med nästan tre miljoner från det budgeterade på 15,9 miljoner, hade ekvationen varit svår att få ihop.

Verksamhetsbidraget, alltså skillnaden mellan stadens utgifter (72,2 miljoner) och intäkter (23,4 miljoner) landade på 49,2 miljoner euro.

Skatteintäkterna var 40,2 miljoner och de finansiella posterna 1,3 miljoner.

Många bäckar små

Förutom de stora posterna bidrog även andra saker och sektorer till svarta siffror istället för röda.

Skatteintäkterna blev till exempel snäppet bättre än förväntat.

Inom bildningsväsendet och småbarnspedagogiken sparade man bland annat på slantarna som en följd av distansundervisning.

Många föräldrar höll också sina barn hemma från dagis under sommaren.

Hangö kyrka och vattentorn
Hangö har liksom andra kommuner ett omvälvande år bakom sig. Hangö kyrka och vattentorn Bild: YLE/Sofia Söderlund hangö vattentorn

Några 100 000 här och där har bidragit till resultatet.

Överlag berömmer Kim Adolfsson stadens anställda inom samtliga områden för att ha hushållit med pengarna i svåra tider.

- Budgetdisciplinen inom alla sektorer har varit god. Allt det här bidrar till vårt plusresultat.

En flygbild över Drottningberg i Hangö.
Platsen där Drottningberg sprängdes bort för att ge plats för bostäder har länge stått tom. Nu byggs där hus och markaffärerna har inbringat pengar åt staden. En flygbild över Drottningberg i Hangö. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Hangö,Östra hamnen, Hangö,berg,drottningberg i hangö

Dessutom inbringade tomtförsäljningen på Drottningberg 1,5 miljoner euro åt staden.

Lämnar inga pengar i kassan

Under fullmäktigemötet påpekade stadsdirektören ändå att situationen inte innebär att det finns mer pengar i kassan än tidigare.

Visserligen kunde staden i fjol korta av sin skuldbörda, men Denis Strandell sade att det ger mer än en liten, tillfällig strukturell andningspaus.

Han påminde också fullmäktigeledamöterna om att statens stöd är allas vår skuld som skall betalas tillbaka och den har under året ökat markant.

Kim Adolfsson i sin tur säger att om staden amorterar sina lån i samma takt som i fjol så tar det 20 år innan skulderna är avbetade.

Hangös skuldbörda är i dag 61,4 miljoner euro vilket placerar Hangöborna i ligan för de mest per person skuldsatta i landet.

Kim Adolfsson säger också att vi står inför stora förändringar med vårdreformen som gör att en väsentlig del av stadens skatteinkomster flyttas från kommunen till vårdlandskapet.

Dessutom lever vi fortfarande i ovissa tider vad epidemin beträffar.

Sommaren räddade Hangö

Under våren då restriktionerna infördes stannade hela samhället.

Hangö drabbades hårt då bilimporten gick i väggen och många människor från olika arbetsplatser var permitterade.

Lyckligtvis ökade i stället den inhemska turismen vilket hämtade pengar till Hangö, sysselsatte folk och företag och i slutändan innebar skatteintäkter för staden.

- Visst har det betydelse att kön till glasskiosken ringlade lång, exemplifierar Kim Adolfsson.

Dimbankarna hänger kvar

Då staden i fjol presenterade budgeten för år 2021 sade stadsdirektören att det var som att segla i dimma att försöka kryssa rätt med prognoserna.

Båt i tjock dimma vid Rungoströmmen i Kimito.
Det är inte lätt att navigera i kompakt dimma. Båt i tjock dimma vid Rungoströmmen i Kimito. Bild: Linus Hoffman / Yle dimma,Sagu,båt i dimma

Controller Kim Adolfsson håller med och säger att dimman inte lättat, trots att fjolåret föll väl ut.

- Fortfarande är alla bitar osäkra och läget kan ändra snabbt. Mycket hänger samman med epidemin.

Men trots en oro för folks hälsa och samhället i stort, säger Kim Adolfsson att det varit ett av de mest spännande och lärorika år han haft under sin karriär.

- Det kommer så många nya element, så mycket att fundera på, att ta hänsyn till och det har varit intressant att se hur staten hjälper till när det verkligen kniper, sammanfattar han.