Hoppa till huvudinnehåll

Syskonvåld den troligen vanligaste formen av våld i nära relationer: "Våld är ett brott oavsett om det begås av ett syskon"

pojat tappelevat, lavastettu kuva.
Syskonvåld är en nedtystad form av våld i nära relationer. Ändå är syskonvåld den vanligaste formen av våld i nära relationer och kan skada en person på samma sätt som all annan form av våld. pojat tappelevat, lavastettu kuva. Bild: Isto Janhunen /Yle våld,mobbning

Tillgänglig forskning visar att syskonvåld är den vanligaste formen av våld i nära relationer. Nathalie Wingren på Brottsofferjouren säger att syskonvåld är så normaliserat att vi tror att det inte räknas som våld.

"Ångestfyllt men välbekant tema. En slags känsla av otrygghet och att fara lurar har blivit kvar sedan barndomen. Det var en av orsakerna till att jag valde att själv bara få ett barn. Ett syskon kan vara ett annat syskons värsta mardröm. Önskar att jag hade förstått att söka hjälp, men jag skämdes så."

Citatet är taget och översatt från Elina Eevas pro gradu-avhandling från 2018 om syskonvåld.

Idag är Eeva doktorand vid Helsingfors universitet och håller som bäst på med sin avhandling om syskonvåld, den första i sitt slag i Finland.

Om man summerar den befintliga forskningen och olika undersökningar på temat, visar de på att syskonvåld är den vanligaste formen av våld i nära relationer.

Paradoxalt nog har det forskats väldigt lite om just syskonvåld. I Finland och övriga Norden finns det nästan ingen forskning alls kring detta, och inte särskilt mycket internationellt heller.

Det vi vet har ofta framkommit i samband med att man frågat eller undersökt andra former av familjevåld eller i brottsstatistik.

- En av orsakerna till att det forskats så lite om syskonvåld är att det är en så normaliserad form av våld. Vi anser att "det hör till" att syskon kivas och därför räknar vi inte detta som "riktigt" våld, säger Eeva.

I USA, där man studerat syskonvåld i något större utsträckning, har man sedan länge kunnat fastslå att syskonvåld är den vanligaste formen av våld i nära relationer.

Syskonvåldets olika uttryck

Precis som med andra former av våld i nära relationer kan syskonvåld se ut hur som helst: psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt.

- Det kan handla om vad som helst från glåpord, plågeri av ett älskat husdjur, att man slår med olika tillhyggen. I Finland har vi också exempel på där man orsakat ett syskons död.

"Min tre år äldre bror ströp, slog, sparkade och kastade mig i väggen. Orsaken kunde exempelvis vara att jag hade läst Kalle Anka före honom. Pappa konstaterade bara att jag skulle slå tillbaka, mamma försöka säga att han skulle sluta men vågade inte ingripa. Det fanns våld i familjen och idag har jag ingen kontakt med min bror."

Våldet kan ändra karaktär med åldern, bland mindre barn handlar det ofta om fysiskt våld och då man växer upp ändras detta ofta och blir mera psykiskt.

Exempelvis det ekonomiska våldet kan vara tydligt förekommande i vuxen ålder.

De som Eeva intervjuat för sin doktorsavhandling har bland annat fört fram att våldet har fortsatt även efter att föräldrarna gått bort i form av ekonomisk utpressning i arvssituationer.

Elina Eeva
Elina Eeva är den första i Finland att doktorera på temat syskonvåld. Hon hoppas få fortsatt finansiering för sin forskning för att kunna slutföra avhandlingen. Elina Eeva Bild: Pertti Salminen doktorand,syskon,våld i närrelationen,familjevåld

Syskonbråk inte samma som syskonvåld

Det är omöjligt att dra en gräns för när bråk och tjafs syskon emellan övergår i våld. Det som den ena upplever som våld upplevs inte på samma sätt av en annan.

- Det som är betydande och avgörande då det kommer till syskonvåld är hur syskonet som är i underläge och som utsätts för våldet, uppfattar situationen, säger Eeva.

Syskonvåld är alltså inte en situation där den ena drar den andra i håret och nästa dag gör den andra likadant.

- Det handlar om fall där i allmänhet ett av syskonen upplever att hen utsätts för någon form av våld av ett annat syskon. Våldet är konsekvent pågående eller pågår under en längre tidsperiod.

Flera av de som Eeva intervjuat anser att detta är den värsta formen av våld som de upplevt eftersom det skett framför ögonen på föräldrarna som istället för att hjälpa dem gett sitt godkännande genom att inte ingripa.

- På så sätt är föräldrarna med i våldet som riktas mot barnet, då de underlåter att reagera.

"Ett ämne som gör ont. Väldigt nedtystat. Och som offer vill man också tiga. Jag vet nog. Jag har lidit av fysiska och psykiska symtom, depression, av det som hände på grund av syskonvåld."

Ett annat vanligt scenario är att barnet inte berättar för föräldrarna vad som pågår, och våldet sker då föräldrarna inte är närvarande.

Man vågar heller inte berätta för någon om det som sker eftersom den som utsätts för våld skräms till tystnad.

Brottsofferjourens erfarenheter av syskonvåld

De teorier och upptäckter som Eeva för fram stämmer väl överens med det man möter i praktiken på Brottsofferjouren.

- De som tar kontakt är ofta osäkra på om det de utsatts för verkligen räknas eftersom det handlar om ett syskon, säger Nathalie Wingren som är handledare och ansvarig för den svenskspråkiga utvecklingen i Finland för Brottsofferjouren.

Brottsofferjouren statistikför inte syskonvåld, utan det faller under rubriken familjevåld, så några exakta uppgifter på hur stor del av klienterna som utsatts för just syskonvåld finns inte att tillgå.

- Vi vet att det är en dold brottslighet som förekommer betydligt mer än vad vi ser, säger Wingren.

Också på Brottsofferjouren ser man att syskonvåldet inbegriper alla former av våld, och dessutom även hedersrelaterat våld.

- Ibland kanske en klient söker hjälp för något helt annat, och så framkommer det senare att hen även utsatts för syskonvåld men aldrig reflekterat över det, säger Wingren.

Wingren säger att våldet ofta är väldigt systematiskt i syskonrelationer.

- Det är en obalans i relationen där den ena utsätter den andra.

Wingren påpekar att våld är våld, oavsett om det handlar om ett syskon.

Om man vågar berätta är det inte ovanligt att föräldrarna tar den beskylldas parti. På så sätt blir det utsatta syskonet dubbelt bestraffat, vilket givetvis kan kännas hemskt.

- Få anmäler ju syskonvåld. Vi ser att i de fall som anmäls går ärendet ofta till medling.

Medlingen kan vara ett passande alternativ då man har chans att diskutera och reda ut problemen, vilket kan kännas bra då det trots allt handlar om en familjemedlem.

- Många föredrar detta framom en rättsprocess där hela familjen dras in. Men ibland är det förstås nödvändigt att gå den rättsliga vägen, konstaterar Wingren.

Nathalie Wingren
Nathalie Wingren på Brottsofferjouren konstaterar att många av de som tar kontakt på grund av syskonvåld är osäkra på om det verkligen räknas som våld då det handlar om ett syskon. Nathalie Wingren Bild: Yle Brottsofferjour,Brottsofferjouren Finland

Våld är våld oavsett vem det handlar om

Eeva påpekar att eftersom våldet i syskonrelationer placeras inom ramen för en normaliserande våldsdiskurs är det svårt att identifiera de barn och ungdomar som utsätts för vad som i andra nära relationer skulle benämnas som misshandel, trakasserier eller grov fridskränkning.

Det här är ytterligare en orsak till varför det är så svårt att ge någon uppskattning om hur vanligt syskonvåld är.

De resultat som man funnit i barnofferundersökningar i Finland stöder dock synen på att detta är den vanligaste formen av våld i nära relationer.

Även i de statistikundersökningar som gjorts i samband med nationella brottsofferundersökningar framgår detta.

- Undersökningarna visar att barn oftare än vuxna utsätts för våld. Men hur vanligt det är och i hur många familjer detta sker går inte att säga, säger Eeva och hänvisar till ytterligare brotts- och våldsundersökningar där det framgår hur vanligt syskonvåld är.

"Jag är från en sexpersonersfamilj. Jag har blivit utnyttjad av min bror - jag kan fortfarande inte tala om det som hänt. Skulle hellre ha tagit några blåmärken på utsidan än att leva med de jag har på insidan."

mödra- och skyddshemmen i Finland uppger man att upp till trettio procent av de unga har upplevt våld syskon emellan.

På mödra- och skyddshemmen ser man syskonvåld som en ytterst allvarlig företeelse eftersom risken är stor för att våldet blir kroniskt och den utsatta inte har någon möjlighet att undkomma sitt syskon.

Ja, det finns riskfaktorer

Både Eeva och Wingren understryker hur svårt det är att tala om våld i nära relationer överlag.

På den punkten skiljer sig syskonvåld inte från annan typ av våld i nära relationer, snarare kan det vara ännu svårare att tala om syskonvåld eftersom vi har en uppfattning om att det hör till syskonskapet.

"Mina föräldrar skildes då jag var fem år. Min sex år äldre bror var sadistiskt våldsam. Det var lätt att ta ut sitt illamående över mig."

Det finns flera faktorer som ökar risken för syskonvåld. Det kan handla om att man tar modell från sina föräldrar, avsaknad av olika skyddande faktorer och exempelvis stark stress.

- I de familjer där det finns syskonvåld hittar vi ofta också andra former av närståendevåld exempelvis mellan föräldrarna. Eller så finns det problematik med psykisk ohälsa eller missbruk eller andra sociala utmaningar, säger Eeva och detta är även den erfarenhet man har på Brottsofferjouren.

Eeva hoppas på att hon genom sin forskning kan bidra till att temat lyfts och att samhället börjar våga ingripa.

- Vi måste sluta normalisera detta med kommentarer som exempelvis “pojkar är pojkar” för det kan påverka det utsatta barnet för resten av hens liv.

De som Eeva intervjuat till sin doktorsavhandling har systematiskt fört fram att de behövt långvarig terapi, hjälp och stöd för att bearbeta det de utsatts för.

- Vi talar om en allvarlig sak som inte ska likställas med vanligt bråk och tjafs som hör till alla syskonrelationer.

Läs också