Hoppa till huvudinnehåll

Två miljoner människor riskerar att svälta ihjäl inom loppet av några veckor i Tigray – samtidigt nekas biståndsarbetare fortfarande tillträde

Bild på människor i färgglada kläder som står på rad i ökenlandskap.
Tusentals människor har flytt från Tigray, de här människorna är på ett flyktingläger 80 kilometer från gränsen till Sudan. Bild på människor i färgglada kläder som står på rad i ökenlandskap. Bild: EPA-EFE/All Over Press Etiopien

Konflikten i Tigray i Etiopien har nu pågått i över hundra dagar, och trots regeringens lyckade kommunikationsblockad börjar vittnesmålen sippra ut, ett efter ett. De handlar om brutala massvåldtäkter, mord på civila och hungersnöd. Bland annat uppges mammor raka sina döttrars huvuden i försök att skona dem från att rövas bort och våldtas.

Humanitära biståndsarbetare nekas fortsättningsvis tillträde till regionen, där läget är akut för civilbefolkningen.

– Precis nu är det en och en halv till två miljoner människor som står på dödens rand. Om inte de får bistånd in i landet inom de närmaste tre-fyra veckorna kommer de att dö av svält, säger Kjetil Tronvoll som är professor i fred och konfliktstudier vid Bjørknes Høyskole i Oslo. Han har forskat om Etiopien i över 30 år.

Den etiopiska regeringen med premiärminister och fredspristagaren Abiy Ahmed i spetsen har gett internationella biståndsorganisationer kalla handen - trots att regeringen själv hävdar att det inte förekommer några hinder för biståndsarbete på fältet.

Enligt Tronvoll är det här dubbelspelet bara ytterligare ett verktyg i regeringens propagandaback, i vilken det ingått att måla upp ett helt annat narrativ för den egna befolkningen.

Tigray

  • Tigray är en av Etiopiens nio regioner som alla åtnjuter stort självstyre.
  • Regionen har en befolkningsmängd på omkring fem miljoner människor.
  • Hela Etiopien har en befolkningsmängd på 110 miljoner människor.
  • Tigreanerna har haft en stor makt i Etiopien i tiotals år trots att de utgör en ganska liten del av befolkningen.
  • Sedan Abiy Ahmed tillträdde som premiärminister 2018 har tigreanerna förlorat en stor del av makten.
  • Premiärministern har avskedat många tigreaner från myndighetsposter med hänvisning till kampen mot korruption.
  • Det här har väckt stor ilska hos TPLF-partiet som lämnade Etiopiens koalitionsstyre under förra året och drog sig tillbaks till Tigray.
  • Abiy tillhör själv oromofolkgruppen som är Etiopiens största folkgrupp men som länge har varit förtryckt.
Karta av Etiopien med regionen Tigray utmärkt.
Tigray gränsar till Eritrea. Karta av Etiopien med regionen Tigray utmärkt. Etiopien,Karta,Tigray
En karta.
Etiopien är en del av Afrikas horn. En karta. Karta,Etiopien

''Pics or it didn't happen''

Också utländska journalister nekas tillträde, och det talas rentav om att kriget i Tigray är en av de minst dokumenterade konflikterna i modern historia.

På grund av regeringens kommunikationsblockad, som pågått allt sedan kriget bröt ut i november, finns det mycket litet videomaterial eller bilder från regionen.

– Regeringen införde en total informationsblockad där de kopplade bort internet och bröt av telesignalerna ut från krigsområdet. Också strömmen kopplades ned, vilket ledde till att mobiltelefoner och kamerors batterier tog slut efter ett par dagar, säger Tronvoll.

Det är helt enkelt därför invånarna inte haft möjlighet att filma när kriget kom till deras stad, förklarar Tronvoll.

Tronvoll påminner om att vi lätt har en tendens att glömma bort sådant vi inte ser på bild eller video, men att det ju ingalunda betyder att det inte händer.

Folkmord, förhindrande av vittnen eller byråkrati?

Att regeringen inte släpper in biståndsarbetare kan bero på tre saker, enligt Tronvoll.

Den första teorin är att det är ett medvetet val där målet helt enkelt är att låta befolkningen svälta ihjäl.

– Man kan tolka det som ett folkmord, att man önskar livet av en stor del av den tigreanska befolkningen. I det fallet är svält det mest effektiva vapnet.

Den tigreanska motståndsrörelsen lever bland befolkningen, och genom att döda befolkningen dör också motståndsrörelsen, förklarar Tronvoll.

Det handlar om att ''drain the sea to catch the fish'', alltså fritt översatt att tömma havet på vatten för att fånga fiskarna, säger han.

Strategin har används förr i Etiopien, under mitten av 80-talet då militärjuntan styrde landet.

Den andra teorin är att man inte vill ha internationella biståndsarbetare in i området eftersom de i sådant fall blir vittnen till de massiva övergrepp, massakrer och våldtäkter som sker där.

Som tredje teori lägger Tronvoll fram möjligheten att det bara handlar om byråkrati. Att processerna trampar vatten på grund av pappersarbete.

– Det är svårt att se att det handlar om det eftersom man ser hur systematiserad den här blockaden är.

Våldtäkt används som vapen

Förra veckan bekräftade en minister i den etiopiska regeringen det både ögonvittnen och FN tidigare vittnat om: våldtäkt används som krigsföringsmetod, och offren är många.

Minister i kvinnofrågor Filsan Abdullahi Ahmed bekräftar att våldtäkter förekommit vidsträckt under konflikten.

– Det har utan tvekan förekommit våldtäkter, tyvärr, sa Filsan i ett inlägg på Twitter.

Filsan uttalade sig ändå inte om vilka styrkor som gjort sig skyldiga till brotten, men enligt vittnesmål är det främst eritreanska styrkor som utför de grymmaste övergreppen.

Men enligt Tronvoll gör också till exempel regeringens styrkor sig skyldiga till krigsförbrytelser och människorättsbrott.

Etiopian pääministeri Abiy Ahmed vastaanotti vuoden 2019 rauhanpalkinnon Oslossa 10. joulukuuta 2019.
Premiärminister Abiy Ahmed – Nobelpristagaren 2019. Etiopian pääministeri Abiy Ahmed vastaanotti vuoden 2019 rauhanpalkinnon Oslossa 10. joulukuuta 2019. Bild: Hakon Mosvold Larsen / Epa Abiy Ahmed

De regeringsstyrkor som nu alltså mördar och våldtar det tigreanska folket leds av premiärminister Abiy Ahmed.

År 2019 fick Ahmed Nobels fredspris för ”sitt arbete för att uppnå fred och internationellt samarbete, och särskilt för sitt avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea”.

Ironiskt nog har Eritrea varit högst involverat i kriget allt sedan det bröt ut. Premiärminister Abiy Ahmed har länge förnekat Eritreas inblandning, trots att det finns omfattande bevis på det.

– Eritrea har både hjälpt de federala styrkorna med soldater, men också med artilleribombardering av byar i norra Tigray. Det förvånade nog motståndsrörelsen att de eritreanska styrkorna var så krigsglada, de har helt systematiskt krigat på regeringens sida, förklarar Tronvoll.

Kriget har gått in i en ny fas

Den över hundra dagar långa konflikten mellan premiärminister Abiy Ahmeds regering och TPLF (Tigreanska folkets befrielsefront) ser inte ut att svalna, trots att Abiy utropade sig till segrare då regeringsstyrkorna tog sig in i den tigreanska huvudstaden Mekele i slutet av november.

– Kriget har bara gått in i en ny fas. Vi ser utvecklingen under de senaste två veckorna där motståndsrörelsen trappat upp sin offensiva krigsföring, medan regeringsstyrkorna gått in i en mer defensiv fas.

Enligt Tronvoll är regeringsstyrkorna mycket pressade av motståndsrörelsen, och enligt uppgifter han fick i tisdags har man nu gått in för att bygga skyttegravar runt Mekele.

Hur konflikten ska lösas vet ingen, och premiärminister Abiy Ahmed har hittills inte varit intresserad av att förhandla.

– Men den här konflikten löses åtminstone inte med vapen, det har jag sagt sedan dag ett, säger Tronvoll.

Bild på militära styrkor från Etiopien på rad.
Regeringsstyrkorna har bytt strategi efter att de pressats allt hårdare av motståndsrörelsen. Bild på militära styrkor från Etiopien på rad. Bild: EPA-EFE/All Over Press Etiopien

''Ett krig som handlar om att överleva''

Motståndsrörelsen har å sin sida sagt sig vara villig att diskutera, men i brist på gensvar har man gått ut med att man nu är kommer att strida till sista man och kvinna.

Unga män och kvinnor flyr undan konflikten till lugnare områden där de sedan rekryteras av motståndsrörelsens styrkor, och just nu är det fler som vill bli soldater än det finns kapacitet till, förklarar Tronvoll.

Men det handlar inte om att man är blodtörstig, det handlar om att överleva och gå emot den regering som enligt folket förrått dem.

– Det är uppenbart att folket i Tigray ser på kriget som ett krig mot dem, inte bara som ett krig mot partiet. När man ser på den enorma lidande kriget ger upphov till för civilbefolkningen, förstår man att det är ett krig som handlar om att överleva, säger Tronvoll.

Människor tvingas våldta familjemedlemmar

FN varnade i januari om att man mottagit rapporter om sexuellt våld i Tigray, där bland annat personer tvingats våldta sina egna familjemedlemmar.

En etiopisk skolflicka berättar i en intervju för BBC om hur hon förlorade sin högra hand då hon försvarade sig mot en soldat iklädd den etiopiska militärens uniform som försökte våldta henne.

Soldaten försökte innan det tvinga hennes morfar att våldta henne. Då morfadern blev arg och vägrade drog soldaten ut honom på gården och sköt honom i låret och skuldrorna.

– Ingen kan rädda dig nu. Klä av dig, sa soldaten sedan medan han upprepade gånger slog flickan.

Efter att de slagits i flera minuter och mannen skjutit henne i handen och benet försvann han då han hörde skott utifrån.

Det visade sig att morfadern fortfarande levde, trots att han var medvetslös.

I två dagar uppges de ha gömt sig hemma trots de allvarliga skadorna, eftersom de var för rädda att försöka få hjälp. Flickan har vårdats på sjukhus i Tigray i två månader sedan dess.

Bild på kvinna som står vid stora grytor utomhus.
Särskilt kvinnor drabbas hårt av grymma krigsföringsmetoder. Bild på kvinna som står vid stora grytor utomhus. Bild: EPA-EFE/All Over Press Etiopien

Mammor rakar sina döttrars huvuden

Att regeringen nu erkänner att våldtäkt används som krigsföringsmetod är ett stort steg i rätt riktning, enligt grundaren av den etiopiska feministiska organisationen Setaweet Movement, Sehin Teferra.

– Det är mycket, mycket svårt att tala om några siffror och att bekräfta våldtäkter någonstans. Allt vi vet är att det sker i stor utsträckning och att vi fått det bekräftat av förstahandskällor, säger hon i en intervju för nyhetsbyrån AFP.

Enligt Teferra rakar en del mammor sina döttrars huvuden och klär dem i pojkkläder i försök att rädda dem från att bli våldtagna. Det här är något som Tronvoll bekräftar.

– Man försöker klä ut dem till pojkar för att skydda dem. Människor är också mycket rädda för att skicka sina barn till skolan eftersom risken finns att de blir bortförda och sedan våldtagna. Det finns flera exempel på det, säger Tronvoll.

Seferra påminner också om att det inte bara gäller konflikten i Tigray, det finns fler konfliktområden i Etiopien - som i den västra zonen i Metekel där våldet mellan etniska grupper hela tiden trappas upp.

– Vi ska inte glömma bort andra aktiva konflikter. Jag är medveten om att resurserna är begränsade, men det är väldigt viktigt att komma ihåg att våldtäkter och övergrepp sker överallt, säger hon.

De flera konflikterna är också något som Tronvoll lyfter fram, men just den i Tigray är den allvarligaste och mest komplicerade, säger han.

Källor: AFP, Reuters, AP, BBC

Läs också