Hoppa till huvudinnehåll

I finskspråkiga Lahtis har den svenska skolan över 130 elever: "Språköarna är en resurs för Svenskfinland"

Ett slumpmässigt möte i en mataffär ledde till att den svenskspråkiga gemenskapen i genomfinska Lahtis blomstrar 3 år senare. Karin Ihalainen, rektor för Svenska skolan i Lahtis, tror att Svenskfinland kunde bättre utnyttja den resurs som landets språköar är.

Karin Ihalainen flyttade till Finland från Luleå i Sverige i slutet av 1980-talet. Hennes man var från Finland och här fanns det bättre möjligheter att få jobb med hennes utbildning som klasslärare.

- Först bodde vi i Helsingfors och jag jobbade som lärare på svenska. Flytten till Lahtis kom sen när jag skulle bli mammaledig och vi insåg att vi inte hade råd att köpa bostad i huvudstadsregionen. Samtidigt blev min man erbjuden ett jobb som passade hans utbildning här i Lahtis, som var hans hemstad. I det skedet tänkte jag inte alls att jag skulle jobba på svenska i Lahtis, säger Ihalainen.

Samtalsträffar och sagostunder

Invånarna i Lahtis är mer än 93 procent finskspråkiga och på den tiden fanns det inte mycket verksamhet på svenska i staden. Startskotten till förändring kom när Ihalainen besökte en mataffär med sina barn.

- Jag pratade med mina små barn och en kvinna kom fram till mig och förundrades över att vi talade svenska. Hon var själv finlandssvensk och bodde nära oss med sina barn. Tillsammans började vi fundera på om vi skulle ordna något på svenska i staden.

Kävelijöitä Lahden Aleksanterinkadulla
Mindre än en halv procent av Lahtisborna är registrerade som svenskspråkiga. Kävelijöitä Lahden Aleksanterinkadulla Bild: Petri Niemi / Yle Lahtis,stadskärnor

Det fick sin början med små samtalsträffar, sagostunder och annat som gick att ordna i offentliga utrymmen där de kunde vara gratis. Sakta men säkert växte verksamheten när de svenskspråkiga familjernas barn blev större grundades ett svenskspråkigt familjedaghem.

Ytterligare en vändpunkt kom när en broschyr från Folktinget ramlade ner i brevlådan hos alla som var registrerade som svenskspråkiga i Lahtis.

- I broschyren förklarades vilka rättigheter man har till svensk skola. Då insåg vi att det inte behövdes 200 barn och utan det räckte med att en önskade undervisning på svenska för att kommunen skulle ha skyldighet att ordna det.

Från en handfull elever till över hundra

Gruppen hade redan innan uppvaktat politiker och utbildningsnämnden i Lahtis hade fattat beslut att grunda en svenskspråkig skola år 2006. Men en handfull elever skulle börja första klass redan året innan.

Vi hade modiga pionjärer. Det var väldigt viktigt.

Så man tog saken i egna händer. Föreningen hyrde en lägenhet och anställde Karin Ihalainen som klasslärare.

Idag har Svenska skolan i Lahtis omkring 130 elever, och Ihalainen jobbar som rektor för en skola i en egen byggnad.

- De första som kom med, de var väldigt modiga. De satte sina barn i svensk skola fast de inte hade någon aning om hur det skulle se ut längre än ett år i framtiden. Men vi hade modiga pionjärer. Det var väldigt viktigt.

Hon tror att det är viktigt att på svenskspråkiga orter.

Känner ni er någonsin isolerade från resten av Svenskfinland?

- Språköarna har tagits in mer och mer i den finlandssvenska gemenskapen. På många sätt är språköarna en outnyttjad resurs för det svenska i Finland. Om man satsar på dem så ökar chansen att det bildas nya språköar, som producerar tvåspråkiga individer för Finland, säger Ihalainen.

Läs också