Hoppa till huvudinnehåll

Jämställdheten har tagit ett steg bakåt under coronapandemin – samtidigt finns det hopp om att småbarnspappor börjar ta mera ansvar i hemmet

Två skjukskötare som diskuterar
Den kvinnodominerade hälsovårdsbranschen präglas av övertidsarbete, stress och hälsorisker under coronapandemin. Två skjukskötare som diskuterar Bild: Sami Takkinen / Yle sjukskötare,coronavirus,Coronatestning

Den ökade arbetslösheten under coronapandemin har drabbat oproportionerligt många kvinnor. FN:s generalsekreterare António Guterres noterade under förra året att covid-19 kommer att äta upp de små framsteg som gjorts inom jämställdhet och kvinnors rättigheter.

Men att krisen förstärkt strukturer av ojämlikhet mellan kvinnor och män behöver inte enbart vara en dålig sak.

Jämställdhetsforskare Mira Karjalainen vid Helsingfors universitet säger att den ojämna fördelningen av obetalt hushållsarbete, där kvinnor oftast sköter lejonparten, har fått mera uppmärksamhet under coronakrisen, vilket är bra.

– Allt distansarbete under coronakrisen gör att fler ser den här ojämna fördelningen vilket kan leda till en förändring.

Mira Karjalainen är en del av Helsingfors universitets CoWeAll-forskargrupp som deltar i ett projekt där man utreder effekten av covid-19 på jämställdheten i Finland.

Projektet leds av Institutet för hälsa och välfärd (THL) och är ett samarbete med Statistikcentralen, FPA och Tammerfors universitet.

Fler småbarnspappor kan börja ta mera ansvar hemma

Den ojämna fördelningen av obetalt arbete i hemmet är ett hinder för kvinnors delaktighet i arbetslivet och stärker könsskillnader mellan kvinnor och män.

Om barnen är sjuka är det oftare mamman som blir hemma från jobbet och tar hand om dem än pappan.

Generellt är det också småbarnspappor som jobbar flest övertidstimmar, säger Karjalainen.

Men eftersom många pappor nu arbetar på distans och övertidsarbetet görs hemma, kan det här komma att ändra.

– Allt vad det innebär att sköta barnen blir synligare, säger Karjalainen.

Hon tillägger att det ändå är för tidigt att säga om det kommer att ske några bestående förändringar i hur ansvaret i hemmet fördelas efter pandemin.

Forskare Mira Karjalainen
Karjalainen säger att jämställdhet i arbetslivet gynnar hela samhället. Forskare Mira Karjalainen Bild: Liisa Takala Mira Karjalainen

Mammor i USA lämnar sina jobb för att ta hand om barnen

I USA är det betydligt fler mammor än pappor som har lämnat sina jobb under coronapandemin för att kunna ta hand om barnen, då restriktioner hindrat barnen att vara i skolan eller på dagis.

En studie av konsultbolaget McKinsey visar att en av fyra kvinnor i Nordamerika övervägt att lämna sina jobb eller att trappa ner på antalet arbetstimmar på grund av pandemin.

Orsakerna som gavs var oflexibla arbetsgivare, det stora vårdansvaret hemma och stress.

Globalt gör kvinnor omkring 75 procent av allt oavlönat vårdarbete i hemmen.

Mindre segregation inom arbetslivet gör kriser mer jämlika

Till skillnad från tidigare kriser har coronakrisen gjort en oproportionerligt stor andel kvinnor arbetslösa i jämförelse med män.

Det här beror på att det främst är inom den kvinnodominerade servicebranschen som arbeten gått förlorade under pandemin.

– Servicebranschen har påverkats oerhört mycket, säger Karjalainen.

Hon påpekar att om olika branscher i Finland varit jämnare fördelade mellan kvinnor och män så skulle också kriser vara mer jämlika.

Just nu har Finland en väldigt segregerad arbetsmarknad― Mira Karjalainen

– Vård-, hälso- och servicesektorn domineras av kvinnor, medan män oftare jobbar inom teknik-, byggnads- och transportsektorn.

Både vård- och utbildningsbranschen har också drabbats hårt under pandemin, och de är båda kvinnodominerade.

Här är det inte i första hand arbetslöshet som är problemet.

Däremot är det övertidsarbete, stress och hälsoriskerna inom branscherna som skapar ojämlikheten.

– Människor har varit tvungna att utsätta sin egen hälsa för risker, säger Karjalainen.

2019 var kvinnornas andel inom utbildningssektorn i Finland 68 procent, och inom social- och hälsovården 86 procent.

En väggmålning i Manchester som föreställer sjukskötare Melanie Senior.
Den överarbetade sjukvårdspersonalen har hyllats på många håll i världen under pandemin. Bild: En väggmålning i brittiska Manchester som föreställer sjukskötaren Melanie Senior. En väggmålning i Manchester som föreställer sjukskötare Melanie Senior. Bild: EPA sjukskötare,COVID-19
Flygvärdinnor lämnar flygplatsen i Bryssel.
Under coronapandemin har det blivit tydligare att otrygga arbetskontrakt är vanligare bland kvinnor än män. Otrygga kontrakt påträffas ofta inom yrkesgrupper som till exempel flygpersonal, reseledare, försäljningsassistenter, hotellstädare och frisörer. Flygvärdinnor lämnar flygplatsen i Bryssel. Bild: EPA/OLIVIER HOSLET Bryssel,Belgien,flygvärdinnor

Pandemin avslöjar kvinnors otrygga arbetskontrakt

Ett stort problem som också uppmärksammats under coronapandemin är att kvinnor oftare än män har tillfälliga jobb och deltidsjobb.

Dessa arbeten har vanligtvis lägre löner och ger sämre rättsligt och socialt skydd.

Antalet otrygga jobb är särskilt högt bland unga kvinnor, kvinnor med låg utbildning och invandrarkvinnor.

En rapport från mars 2020 som European Institute for Gender Equality (EIGE) publicerat visar att omkring en fjärdedel av alla kvinnliga anställda inom EU har otrygga anställningar.

Nästan 27 procent kvinnor mellan 15 och 64 år har otrygga jobb. Motsvarande procentenhet för män är 15.

I rapporten tas låga löner, få arbetstimmar och osäkra eller tillfälliga arbetskontrakt i beaktande.

Därför behövs jämställdhet i arbetslivet

Det är ett faktum att ökad jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden är bra för landets ekonomi.

Det ökar den gemensamma ansvarskänslan för samhället och ger ett dubbelt större urval inom arbetskraften.

– Förutom att det handlar om rättvisa så innebär det att man hittar de personer som lämpar sig bäst för en arbetsuppgift, oberoende av kön.

Det här gynnar både arbetstagaren och arbetsgivaren menar Karjalainen.

Det är därför av största vikt att vi minskar på segregationen inom arbetslivet i Finland efter pandemin.

– Det skulle vara bra om vi genom att se på både det ojämnt fördelade arbetet i hemmen och segregationen i arbetslivet lyckas ändra på strukturerna.

Källor: THL, The Lancet, The McKinsey Institute

Läs också