Hoppa till huvudinnehåll

"Seuraavana: Seinäjoki. Nästa: Östermyra" – föreningsaktiva stärker det svenska i Seinäjoki

Seinäjoki, med sina 0,2 procent svenskspråkiga har inget officiellt svenskt namn, men en lång och betydelsefull svensk historia. Svenska föreningen i Östermyra värnar om den traditionen och hoppas också på en mera levande svenskspråkighet i framtiden.

Centrum av Seinäjoki skvallrar inte mycket om någon svensk historia. Trots det, har många av stadens företag och inflytelserika personer genom historien varit svenskspråkiga. En svensk oas mitt i finskheten, är ändå femte våningen på Kalevankatu 10.

Hela våningen inrymmer Svenska föreningen i Östermyra, som förutom stora klubb- och festlokaler också inrymmer en daglig språkbadsklubb för dagisbarn.

– Det är en klubb och inte ett dagis, så det är olika barn som kommer hit en gång i veckan. De kommer hit, vi leker och sjunger och allting går på svenska, berättar Sandra Hautala, som är språkbadslärare.

På golvet sitter tre av de omkring 20 barn i dagisåldern som totalt deltar i klubbverksamheten. Dessutom ordnas en gång i veckan en språkklubb för skolbarn som vill fördjupa sina svenskakunskaper.

Merparten av barnen lever annars helt på finska, i finsk skola och med finska som hemspråk. Några har en svenskspråkig förälder, eller i alla fall en vårdnadshavare som värdesätter svenskan. Och skolorna har gett respons att barnen som språkbadat har presterat väldigt bra i skolsvenskan.

Stadens äldsta förening

Svenska föreningen i Östermyra (Sfö) har 122 år på nacken, vilket gör den till den äldsta föreningen som ännu är i gång i staden. Även om den svenska influensen i Seinäjoki såg annorlunda ut ännu för några decennier sedan, har svenskan fortfarande en plats i staden.

– Vi vill hålla igång svenska språket och den finlandssvenska kulturen i Seinäjokinejden. Och jag tycker vi lyckas rätt så bra. Förra året fick vi åtta nya medlemmar, säger Antti Lammi som är ordförande för Svenska föreningen i Östermyra.


Trots enbart 0,2 procent med svenska som modersmål, har föreningen kring 60 medlemmar som samlas varje onsdag för att prata svenska och lyssna på föredrag kring något svenskrelaterat ämne. Det blir också utfärder och besök till olika svenska evenemang, och så firas högtider som svenska dagen och Lucia, vilket ger verksamheten synlighet också ute i samhället.

Service och vård på svenska

Enligt Antti Lammi är svenskan inte så marginaliserad i Seinäjoki.

– Det går bra att få svensk service i Seinäjoki. Det är många av affärerna som har betjäning på svenska och även på Centralsjukhuset får man svensk vård. Våra föreningsmedlemmar har också varit låtsassjuka till läkarna som lärt sig svenska med hjälp av våra medlemmar, säger Antti Lammi.

Hans mål med föreningens verksamhet är att de ska få allt flera att intressera sig för språket och att de också ska locka svenskspråkiga inflyttade att aktivera sig inom organisationen.

– Vårt mål är att få 150 medlemmar på sikt, säger Lammi.

Men i historien har finlandssvenskar och det svenska språket haft en starkare roll i Seinäjoki. Eller Östermyra, som den kraftigaste svenska punkten varit i staden. För några kilometer utanför stadens kärncentrum, finns den plats där staden på 1790-talet fick sin början.

Huvudbyggnaden i vinterskrud.
Östermyra gård är också känt under namnet Törnävä gård. Huvudbyggnaden i vinterskrud. Bild: Yle / Mårten Wallendahl Östermyra bruk,Törnävä gård

Kring Östermyra gård utvecklades ett järn- och krutbruk. Och på bruket var svenskans ställning stark, då både ägare och stor del av arbetarna var svenskspråkiga, berättar Helena Koivisto, som är guide på Östermyra gård.

– Östermyra herrgård har en historia ända sedan slutet av 1700-talet då Abraham Falander kom hit från Vasa för att grunda två smedjor; ylä- och alahamari. Och här var många svensktalande smeder, sedan de börjat med smidesverkstäder. De kom från Kimo bruk och också från Sverige, för det fanns inga skickliga och utbildade lokalt här på den tiden.

Svenska skolan “vilar”

Under mitten av 1800-talet fanns en svensk privatskola på gården, avsedd för de bruksanställdas barn. Och ända in på sent 50-tal fanns en svensk folkskola i staden. Nu säger man inom Sfö att skolan är “vilande”, i väntan på att man ska få ett tillräckligt underlag för en ny svensk utbildning.

En äldre kvinna står i ett musem vid en vägg fullt av gamla fotografier.
Helena Koivisto är välinsatt i Östermyra gårds historia. En äldre kvinna står i ett musem vid en vägg fullt av gamla fotografier. Bild: Mårten Wallendahl / Yle Närbild,Seinäjoki,Östermyra bruk,Törnävä gård,helena koivisto

För historiskt har de svenskspråkiga fört mycket gott med sig till staden, vet Helena Koivisto.

– Nå allt. Många affärer som vi hade i Seinäjoki då jag kom hit 1966. I alla fall innehavarna hade svenskspråkiga namn. Den svenskspråkiga befolkningen som kom har överhuvudtaget varit väldigt innovativa och grundat en massa företag.

Även när järnvägen drogs till staden har de svenskspråkiga en stark ställning lokalt. Den första stationen fanns vid bruket och stoppet hette länge Östermyra. På järnvägen fanns bara svensk och rysk text, så det finska har kommit till under ett senare datum, medan det svenska fallit allt mer i skymundan.

Seinäjoki = Östermyra?

Men kommer Seinäjoki någonsin att återfå ett svenskt officiellt namn?

– Om jag ringer till bekanta i Helsingfors, så säger jag att det är Antti från Östermyra. Så det håller jag fram, namnet, väldigt väldigt mycket. Oftast vet folk var jag ringer ifrån. För det är ett namn som hört till Seinäjoki, säger Antti Lammi.

Helena Koivisto är inte lika bestämd med det svenska i sin Seinäjokivardag. Annat var det under ungdomen.

– Då jag gick i folkskolan stod det i geografiboken Östermyra och inte Seinäjoki alls. Och stationen hette ju från början Östermyra station. Men det har fallit bort. Kanske det är lite svårt för finnarna att säga Östermyra, säger Helena Koivisto och skrattar.