Hoppa till huvudinnehåll

Sekretess hindrar skolan från att veta om en barnskyddsanmälan behandlas: "Lärarna tvingas se på elevens illamående utan att kunna ingripa"

Rött stängsel i skolans korridor.
Långvarig mobbning, både fysisk och psykisk, kan leda till att någon i skolan gör en barnskyddsanmälan. Rött stängsel i skolans korridor. Bild: Matias Väänänen / Yle Tammerfors,skolmobbning,våld,skolor,skolelever,Hervanta

Läraren kan göra en eller fler barnskyddsanmälningar om en elev i skolan utan att något händer. Under tiden måste läraren se på eleven i klassen utan att veta om hen får hjälp på annat håll. Sekretessen hindrar skolan att samarbeta på bästa sätt med andra myndigheter.

Det här vittnar Inger Damlin om, med lång rektorserfarenhet i bagaget. I dag är hon ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL.

Statistiken är dyster. I Finland görs i medeltal 1,8 barnskyddsanmälningar per barn, enligt uppgifter från Institutet för hälsa och välfärd THL från 2019.

– Vi gör en handfull barnskyddsanmälningar årligen vid Lyceiparkens skola i Borgå, säger rektor Johannes Nygren. Antalet, kring fem, mindre än tio, har varit stabilt i flera år nu.

I Lyceiparken finns det drygt 340 elever indelade i årskurs 7-9.

– Det kan vara fråga om riktigt aggressivt beteende, svårigheter att hantera känslor, långvarig mobbning som inte tar slut eller aggressivitet, som är både verbal och fysisk, berättar Nygren.

Förtroendet mellan hemmet och skolan är centralt

Skolan kan genom en barnskyddsanmälan öppna för diskussioner och stödtjänster, på samma sätt som polisen eller socialmyndigheterna.

– I Borgå fungerar samarbetet bra, också med Ankarverksamheten för unga. Förtroendet mellan hemmet och skolan är centralt, mellan lärare, elev och föräldrar, betonar Nygren. Utan det går barnskyddsanmälan inte vidare och eleven får ingen hjälp.

Han tillägger att chanserna att eleven och familjen får hjälp ökar om alla är överens om behovet av stödåtgärder.

Kontakten till barnskyddet i staden är viktigt. Man kan konsultera barnskyddet också innan en barnskyddsanmälan lämnas in. Dessutom är samarbetet med polisen centralt.

Johannes Nygren är rektor i Lyceiparkens skola i Borgå.
Vi gör en handfull barnskyddsanmälningar per år om våra elever, säger rektor Johannes Nygren vid Lyceiparkens skola i Borgå. Johannes Nygren är rektor i Lyceiparkens skola i Borgå. Bild: Yle/Anna Savonius grundskolan,rektorer,johannes nygren

Myndigheter pratar inte med varandra

Problemet med barnskyddsanmälningar överlag och i skolan i synnerhet är bristen på samarbete mellan olika aktörer, särskilt i stora städer.

Orsaken till att Svenska Yle lyfter fram skolan som en viktig aktör är de tragiska händelserna i Forsby, där tre (då) 16-åriga pojkar mördade en jämnårig kompis efter åratal av mobbning och misshandel.

Hur detta kunde ske är frågan många ställer sig, efter att behandlingen i rätten fortsätter och detaljerna i fallet klarnar.

Läraren känner sig maktlös och tvingas se på elevens illamående utan att kunna ingripa och stödja annat än i skolan― Inger Damlin

– I den bästa av världar kallas den som gjort en barnskyddsanmälan i skolan till ett möte. Tyvärr sker den här återkopplingen inte alltid, förklarar Inger Damlin.

Istället fortsätter lärarens oro för eleven då skolan inte vet om vilka stödfunktioner som har satts in eller om eleven får hjälp över huvud taget.

– Du kan inget göra som lärare, sekretessen hindrar dig från att handla. Elevens illamående fortsätter och som lärare kan du bara se på och erbjuda stöd och elevvård i skolan, utan att veta vad som försiggår utanför.

Det leder till känslor av maktlöshet, då upprepade barnskyddsanmälningar inte hjälper eleven vidare.

Inger Damlin är ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
Inger Damlin arbetar i dag som ordförande för Finlands svenska lärarförbund, efter många år som rektor. Inger Damlin är ordförande för Finlands svenska lärarförbund. Bild: FSL/Frida Lönnroos ordförande,lärare,finlands svenska lärarförbund

Johannes Nygren bekräftar att vad som händer efter att barnskyddsanmälan är gjord drar ut på tiden.

– Vi vet inte när någon tar i ärendet och vad som görs. Informationskontakten brister och det tar för lång tid innan någon av parterna hör av sig till oss och frågar vad vi har gjort för eleven ifråga i skolan. Det här händer fast alla myndigheter försöker handla "för barnets bästa".

Inger Damlin kompletterar med hur det går när svåra fall får offentlighet.

– Senare, ifall tråkigheter uppdagas, kan skolan få frågan "varför man inte gjorde någonting". Jag påstår att skolan gör - men i och med det här systemfelet kommer vi inte vidare. Sekretessen och bristen på samarbete olika aktörer emellan står i vägen.

Damlin påtalar också resursbristen inom barnskyddet, det finns inte tillräckligt med skyddande, hjälpande händer runt familjerna i dag.

Barnskyddsanmälan i dag betyder utredning av stödbehov― Johannes Nygren

Ordet barnskyddsanmälan förknippades förr med skam. Stämmer det här ännu i dag?

– Föreställningen om att en anmälan är skamlig finns kvar, fast vi vill poängtera att det är fråga om en utredning om stödbehov.

Nygren säger att skolan gör vad den kan för sina elever men samhället behöver hjälpa till när det blir fråga om att hjälpa hela familjer.

– Gällande psykiskt välmående behöver vi ändå stöd utifrån. Andra experter är bättre på att stödja barnet och familjen i sådana frågor.

Läs också