Hoppa till huvudinnehåll

Elevvården efterlyser mera resurser – i Pargas har frågan inte nått politikerna

Skolelev i grön huvtröja sitter vid en dator.
Restriktionerna och distansundervisningen har gjort att många unga mår sämre. Belastningen på elevvården har alltid varit hög, men nu är behovet av tilläggsresurser ännu större. Skolelev i grön huvtröja sitter vid en dator. Bild: Petteri Juuti / Yle distansundervisning,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland

Med tanke på att många unga mår dåligt under coronapandemin efterlyses extra resurser inom bland annat elevvården i kommunerna.

Skolpsykologen Nina Forsten-Lindman i Pargas medger att illamåendet hos unga har ökat och att extra resurser är välkommet. Bland annat efterlyser hon psykiatriska sjukskötare till skolorna i Pargas.

Miia Lindström, social- och hälsovårdschef vid Pargas stad, säger att resurserna inom bland annat elevvården är en fråga som staden funderar på hela tiden.

- Vi ser att ett illamående finns hos barn och unga på flera enheter. Det är samma barn och samma familjer vi jobbar med från olika synvinklar och i framtiden måste vi samarbeta mera över gränser och vi behöver säkert också mera resurser, säger Lindström.

"Vi ser positivt på psykiatriska sjukskötare i skolorna"

Lindström påpekar att staden också gjort en del för att förbättra resurserna. För två år sedan anställde staden en socialhandledare. Staden har även budgeterat för att anställa en psykiatrisk sjukskötare till hälsocentralen, men på grund av coronapandemin har ingen ännu anställts eftersom det varit svårt att träffas under pandemin.

Det har även diskuterats att få psykiatriska sjukskötare till skolorna, men något beslut har inte fattats ännu.

- Det finns goda resultat i bland annat Åbo där man har anställt psykiatriska sjukskötare i skolorna. Det är möjligt att vi gör det här i Pargas också, säger Lindström.

Frågan om en psykiatrisk sjukskötare till skolorna kommer att tas upp under budgetförhandlingarna till hösten. Men att det förslaget finns med i själva budgetförslaget kan Lindström inte garantera.

- Vi kommer att tillsammans över sektorgränsen fundera på vad vi ska satsa på, om det är de psykiatriska sjukskötarna eller om det är något annat. Vi måste se på helheten helt enkelt.

Miia Lindström står i trapphuset i Pargas stadshus.
Miia Lindström säger att staden regelbundet diskuterar olika sätt att förbättra stödåtgärderna för barn och unga. Miia Lindström står i trapphuset i Pargas stadshus. Bild: Annika Holmbom / Yle Pargas,social- och hälsovårdstjänster,miia lindström

Viktigt med snabba åtgärder

Lindström påpekar att de som behöver hjälp naturligtvis också får den nu och att det är viktigt att ta kontakt med staden om det finns problem.

Med tanke på att illamåendet ökat ännu mer under pandemin är det viktigt att lägga in extra åtgärder nu, påpekar Vänsterförbundets Nina Söderlund.

- Det här är ett behov som har funnits länge, men nu har ju coronakrisen lett till ännu mera problem. Jag tycker att alla kommuner borde reagera på något sätt på det illamående som finns bland många unga efter det år som gått. Man kan till exempel anställa en person till. Det är ju svårt i hela landet att få hjälp och det är oftast långa köer till mentalvården också i vanliga fall, säger Söderlund.

Nina Söderlund
Nina Söderlund tycker att det är viktigt att få in snabba förebyggande åtgärder för unga som mår dåligt under coronapandemin. Nina Söderlund Bild: Yle/Nina Bergman valdebatt i pargas 2017

"Det här har inte kommit till min vetskap"

Önskemålet om tilläggsresurser inom elevvården är inget som Söderlund känt till och det har inte heller tagits upp i stadsstyrelsen.

- Den här saken har inte varit på styrelsens lista. Det är viktigt att också vi får information om hur läget är. Kanske någon tror att det går bra ändå, men det gör det ju inte. Jag tror att det kan gå snabbt undan bara saken tas upp. Men det är ju social- och hälsovårdsnämnden och bildningsnämnden som ska driva de här sakerna, säger Söderlund.

Även för social- och hälsovårdsnämndens ordförande Merja Fredriksson (SFP) kommer behoven om tilläggsresurser som en överraskning.

- Det här måste förstås diskuteras och åtgärdas, säkert kan man flytta resurser inom personalen dit det behövs. Vi måste helt enkelt diskutera eftersom det här inte kommit till min vetskap tidigare, säger Fredriksson.

Merja Fredriksson poserar utomhus i höstväder. I bakgrunden syns ett gult hus.
Merja Fredriksson påpekar att det i längden kan bli dyrare för staden om de som mår dåligt inte får hjälp i tid. Merja Fredriksson poserar utomhus i höstväder. I bakgrunden syns ett gult hus. Bild: Annika Holmbom / Yle barnskydd,Pargas,kommunalpolitik,kommunal ekonomi,merja fredriksson

Möjligt att omfördela pengar i balanseringsprogrammet

För tillfället förbereder Pargas stadsfullmäktige balanseringsprogrammet som ska godkännas i maj. Eftersom det nya fullmäktige börjar arbeta den första juni görs det här arbetet av nuvarande fullmäktige.

Även om det är möjligt att få tilläggsresurser i balanseringsprogrammet betyder det ändå att man i första hand borde spara på något annat om man vill rikta in mer resurser till elevvården.

- Man måste alltid överväga vad som är viktigast. Ungdomarnas välmående är väldigt viktigt med tanke på att det kan kosta massor med pengar om de inte får hjälp. Säkert är det möjligt att omfördela pengar, säger Fredriksson.

Söderlund ser det också som viktigt att få in extra resurser så fort som möjligt.

- Vi måste ta upp det här på följande möte. Det finns alltid en punkt med aktuella frågor och där har vi beslutsfattare en skyldighet att ta upp den här saken, säger Söderlund.

Läs också