Hoppa till huvudinnehåll

En del abiturienter i karantän får delta i studentskrivningarna, andra inte – FSS-ordförande: “De studerande är i en ojämlik situation”

Handdesinficeringsmedel och munskydd på ett bord i ett klassrum.
Vårens studentskrivningar börjar den 16 mars. Abiturienterna rekommenderas frivillig karantän två veckor innan skrivningarna börjar. Handdesinficeringsmedel och munskydd på ett bord i ett klassrum. Bild: Silja Viitala / Yle februari,2021,Kulosaari Secondary School,Helsingfors,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,coronavirusutbrottet i Europa 2020,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,andningsskydd,Munskydd under coronaviruspandemin 2019−2020,ansiktsmasker,Grundskolor och gymnasier,gymnasiet,gymnasister,abiturienter,studentskrivningar,studentprov,studier,studerande,gemensam ansökan,Realprov (Studentexamen)

Det är upp till gymnasierna och de lokala smittskyddsmyndigheterna att bestämma om studerande som satts i karantän kan delta i studentskrivningarna. Men specialarrangemang för studerande som försatts i karantän är i många skolor i praktiken en omöjlighet.

Enligt Studentexamensnämnden kan man inte förutsätta att gymnasierna har möjlighet att ordna sådana förhållanden att en studerande som är försatt i karantän kan delta i provet.

– Utgångspunkten är att eftersom det kräver så stora specialarrangemang kan vi inte kräva att gymnasierna ska ha resurser eller möjlighet att genomföra detta, säger Robin Lundell, specialsakkunnig på Studentexamensnämnden.

Enligt Lundell är det ändå möjligt om skolan i samarbete med hälsovårdsmyndigheterna kan genomföra det på ett sätt som är tryggt både för den karantänsatta, för de andra examinanderna och för skolans personal.

Enligt nya direktiv från Institutet för hälsa och välfärd och Studentexamensnämnden kan karantänsatta studerande endast delta om de inte har några symtom på covid-19 och om de testat negativt just före provtillfället. Resten av de praktiska arrangemangen är upp till skolan och de lokala smittskyddsansvariga.

Redan i höstas lyckades några gymnasier arrangera provet för examinander i karantän. Enligt Helsingin Sanomat fick en studerande i Jyväskylän yliopiston normaalikoulu skriva provet i en squashsal, och i Mikkelin lukio fick abiturienter som utsatts för coronaviruset skriva studentprovet i en tom skolbyggnad som snart skulle rivas.

Kulosaaren yhteiskoulun abit tekivät preliminäärikoetta 19. helmikuuta.
Abiturienter i Kulosaaren yhteiskoulu i Helsingfors förbereder sig inför studentskrivningarna, som inleds den 16 mars. Kulosaaren yhteiskoulun abit tekivät preliminäärikoetta 19. helmikuuta. Bild: Silja Viitala / Yle februari,2021,Kulosaari Secondary School,Helsingfors,COVID-19,coronavirus,Wuhan-coronavirus,coronavirusutbrottet i Europa 2020,koronaviruspandemi,coronavirusutbrottet 2020–2021 i Finland,andningsskydd,Munskydd under coronaviruspandemin 2019−2020,ansiktsmasker,Grundskolor och gymnasier,gymnasiet,gymnasister,abiturienter,studentskrivningar,studentprov,studier,studerande,gemensam ansökan,Realprov (Studentexamen)

Svårt att genomföra i många skolor

I Borgå gymnasium utreder man fortfarande situationen, men rektor Monica Johansson tror att det kan gå att ordna, åtminstone för en del prov.

– De flesta dagar tror jag inte det blir något problem hos oss. Men så har vi modersmålsprovsdagarna då vi redan nu har tre fulla salar, utrymmena är knappa, och övervakningsresursen är nu redan till bristningsgränsen planerad. Där har vi ett problem vi måste försöka lösa, säger Johansson.

I andra skolor ser situationen knepigare ut.

– För tillfället ser det ut som att det inte är möjligt, men Raseborgs beredskapsgrupp håller på och utreder situationen, ifall man genom något slags samarbete mellan enheter skulle kunna ordna någon karantänssal. Men för tillfället har vi ingen lösning, säger Petra Blomqvist, rektor i Ekenäs gymnasium.

Utöver en lämplig, separat lokal måste gymnasierna bland annat klura ut hur examinanden tar sig till och från lokalen utan närkontakter, hur de som övervakar provet gör det tryggt, och vad man gör i eventuella problemsituationer.

I Pargas gymnasium säger rektor Annika Gustafsson att det blir väldigt krångligt att genomföra i praktiken.

– När man går igenom alla de punkter och allt vårt ansvar tycker jag att det är en omöjlighet att verkställa på riktigt.

“Orättvist med olika regler”

Alexandra Wegelius, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund, säger att det är bra att man utreder möjligheter för karantänsatta att delta, men att de studerande sätts i en ojämlik sits om specialarrangemang endast är möjliga i vissa skolor eller regioner.

– Vi hade hoppats att man redan efter förra vårens studentskrivningar, då man såg att det här kommer att räcka längre än ett examenstillfälle, hade tagit fram en modell som skulle gälla hela Finland. Så att det inte skulle bli så att en studerande på en ort inte kan delta i skrivningarna om specialarrangemang inte är möjliga, medan en annan på en annan ort kan göra det. Det sätter de studerande i en väldigt ojämlik situation, säger Wegelius.

Robin Lundell på Studentexamensnämnden säger att nämnden i dagens läge inte kan stipulera någon nationell, bindande linje.

– Coronapandemin är en stor och central sak för tillfället, men läget är alltid sådant att det på den enskilda examinandens nivå finns det en mängd olika faktorer som kan inverka på möjligheterna att ta studenten. Vi måste hitta den bästa möjliga lösningen, men det finns inte så hemskt många sätt att lösa det här så att det överlag skulle vara totalt rättvist för alla i alla lägen, säger Lundell.

Alexandra Wegelius
Alexandra Wegelius, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund, efterlyser lika regler för alla. Alexandra Wegelius Bild: Yle/Roger Källman Finlands svenska skolungdomsförbund,alexandra wegelius

Undervisningsminister: Ju fler som kan delta, desto bättre

Undervisningsminister Jussi Saramo (VF) medger att situationen är besvärlig, men säger att man nu strävar efter att så många kan delta i skrivningarna som möjligt.

– Våra skolor och kommuner är väldigt olika och på många håll har man inte sådana lokaler att studerande som sätts i karantän kan delta. Myndigheterna försöker nu samarbeta och hitta lösningar där det i vissa fall skulle vara möjligt.

Borde man införa samma regler för alla, det vill säga att antingen alla eller ingen som är försatt i karantän ska få delta?

– Utgångspunkten är den att man tyvärr knappast hittar en lösning för så hemskt många. Men de som inte kan delta gynnas inte av att någon annan inte heller kan det. Jag efterlyser att studerande som skriver under olika år ska behandlas så rättvist som möjligt. Ju fler vi kan garantera deltagandet för, desto rättvisare, säger Saramo.

Jussi Saramo i svart ytterrock.
Undervisningsminister Jussi Saramo säger att man ska sträva efter att så många som möjligt kan delta i skrivningarna. Jussi Saramo i svart ytterrock. Bild: Lehtikuva Jussi Saramo

“Svårt att säga att det direkt skulle vara diskriminerande”

Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman säger att ingen kontaktat diskrimineringsombudsmannens byrå om specifikt studentskrivningar och karantänsituationer, men Stenman säger allmänt att det under vissa förutsättningar kan vara befogat att personer sätts i olika ställning jämfört med andra i jämförbar ställning.

– Coronasituationen är olika på olika håll i landet. Det betyder att gymnasierstuderande är i ganska olika situation beroende på i vilken kommun de bor i och vilken smittsituationen är.

Stenman påminner om att kommunen både är smittskyddsmyndighet och den som upprätthåller gymnasieutbildningen. Kommunen som smittskyddsmyndighet kan alltså bli tvungen att ta sådana beslut som är emot kommunens uppgift som den som ska sköta studentexamen.

Att skydda hela befolkningen från epidemin är allmänt taget en godtagbar orsak till olika typer av samhälleliga restriktioner.

– En del kommuner väljer att ordna specialarrangemang, och då kan man säga att de studerande är i en bättre situation än i andra, men det är svårt att säga att det direkt skulle vara diskriminerande, säger Stenman.

Enligt Stenman måste man ändå på sikt se på hur tillämpningen av reglerna av studentskrivningarna blir, så att det inte leder till orimliga situationer för en del studerande.

Läs också