Hoppa till huvudinnehåll

Helsingfors en förebild för ny 30-zon i Bryssel: "Den tiden är förbi då bilen var kung"

En bil passerar en 30-skylt på en mindre väg.
Från och med årsskiftet utgör största delen av Bryssel en 30-zon. En bil passerar en 30-skylt på en mindre väg. Bild: STELLA Pictures / ddp Bryssel

Genom sänkta hastigheter hoppas man få ned antalet allvarliga trafikolyckor i Brysselregionen. De goda erfarenheterna från städer som Helsingfors och Oslo fungerar som en förebild.

Bryssel

Numera gör fartdårarna klokt i att hålla sig på avstånd från den belgiska huvudstaden. Sedan årsskiftet utgör nämligen så gott som hela Bryssel en 30-zon.

Skillnaden märks redan konkret i Brysselbornas vardag.

– Medelhastigheten har minskat med tio kilometer i timmen, säger talespersonen Inge Paemen vid den ansvariga myndigheten Brussel Mobiliteit.

– Det gäller såväl gator där den högsta tillåtna hastigheten är 30, men också vägar där man får köra 50 eller 70.

Inför reformen befarade många att sänkta hastigheter skulle leda till längre pendlingstider. Färsk statistik pekar ändå på det motsatta.

– Det går fortfarande lika snabbt eller långsamt att ta sig från plats A till plats B, försäkrar Paemen.

Många dödsfall i trafiken

Av tradition har Bryssel varit en stad där bilismen varit den dominerande trafikformen. Livligt trafikerade infartsleder löper kors och tvärs genom staden.

Avigsidan av den livliga trafiken är de många olyckor som bilister, cyklister och fotgängare råkar ut för i Bryssel. År 2019 dog 20 människor i Brysseltrafiken medan 177 personer skadades allvarligt.

Nu hoppas myndigheterna att de nya hastighetsbegränsningarna ska bidra till en radikal minskning av antalet olyckor.

Inge Paemen
Erfarenheterna av sänkta hastighetsbegränsningar är lovande, säger Inge Paemen. Inge Paemen Bild: Rikhard Husu Bryssel

Erfarenheter från städer som Barcelona och Helsingfors har fungerat som inspiration för trafikplaneringen i Bryssel, konstaterar Inge Paemen.

Införandet av en 30-zon var en bidragande orsak till att det inte skedde en enda fotgängarolycka med dödlig utgång i Helsingfors år 2019.

Hastigheten främsta orsaken till olyckor

Vid det europeiska trafiksäkerhetsrådet ETSC välkomnar man utvecklingen i Bryssel och andra europeiska städer.

– Det är fantastiskt! säger Ellen Townsend som ansvarar för policyfrågor vid organisationen.

Enligt Townsend sker det 22 000 dödliga olyckor inom EU per år. Ungefär 40 procent av olyckorna inträffar i städer eller urbana områden.

Hastigheten är i sin tur den främsta enskilda orsaken till att dödliga olyckor inträffar, fortsätter Townsend.

Ellen Townsend
Lägre hastigheter sporrar till att promenera eller cykla, säger Ellen Townsend. Ellen Townsend Bild: Rikhard Husu Bryssel

– Om vi vill att fler människor ska promenera eller cykla så måste vi få minska hastigheterna. Om vi får ned hastigheten till 30 kilometer i timmen är risken för att råka ut för en dödlig olycka betydligt mindre.

– Samtidigt räcker det inte med att byta ut vägmärkena. Man måste också utöka trafikövervakningen för att avskräcka bilister från att ta onödiga risker.

Finns det ett speciellt momentum för åtgärderna i och med coronakrisen?

– Vi ser att fler människor väljer att gå eller cykla istället för att ta bilen automatiskt. Vi ser också att städerna bygger ut nya cykelleder och fotgängarstråk för att ge människor mer utrymme då de rör sig i trafiken.

Ett försök att undergräva bilismen?

Alla är ändå inte förtjusta över de nya hastighetsbegränsningarna.

Enligt Lucien Beckers som är ordförande för föreningen Mauto Défense är de skärpta reglerna ett sätt för makthavarna att omyndigförklara ansvarsfulla bilister.

Han tror att det underliggande syftet med de nya hastighetsbegränsningarna är att avstyra bilister från att ta bilen till Bryssel.

– Man försöker få oss att övergå till att cykla eller öka kollektivt. Men det kommer inte att fungera.

Lucien Beckers
Bilisternas röst måste också höras, anser Lucien Beckers. Lucien Beckers Bild: Rikhard Husu Bryssel

Beckers hänvisar till att många invånare i Bryssel med omnejd är beroende av bil i sin vardag. Han säger att man måste erbjuda människorna reella alternativ om man försvårar pendlandet till och från Bryssel.

De ansvariga vid Brysselregionen försäkrar att bilarna också i fortsättningen har tillträde till huvudstaden. Däremot kan bilarnas dominerande ställning snart vara ett minne blott.

– Bilen är inte kung längre. Nu är det dags för alla trafikformer att samexistera. Det är det viktigaste budskapet med tanke på framtiden, säger Inge Paemen.

Kvällsrusning på Rue de la Loi i Bryssel.
Trafikstockningarna på Rue de la Loi är en lätt igenkännlig del av Bryssel. Kvällsrusning på Rue de la Loi i Bryssel. Bild: EPA-EFE/All Over Press Bryssel

Läs också