Hoppa till huvudinnehåll

Heidi von Wright, Pajtim Statovci och Sebastian Johans nominerade till Nordiska rådets litteraturpris

Heidi von Wright, Pajtim Statovci och Sebastian Johans.
Författarna Heidi von Wright, Pajtim Statovci och Sebastian Johans är bland de 14 som är nominerade till Nordiska rådets litteraturpris 2021. Heidi von Wright, Pajtim Statovci och Sebastian Johans. Bild: Schildts & Söderströms förlag, Otava, Yle/Maud Stolpe Pajtim Statovci,Heidi von Wright

Dikter om arv och miljö, en roman om förbjuden kärlek i skuggan av Balkankriget och en roman om åländska Amerikafarare – Finlands kandidater till det mest prestigefyllda litteraturpriset i Norden visar upp stor spännvidd.

Sammanlagt 14 romaner, noveller och diktsamlingar från hela Norden är nominerade till Nordiska rådets litteraturpris år 2021.

Många av de nominerade verken har lovordats och prisats i sina hemländer och en del av böckerna finns redan översatta till svenska, eller är på väg att utkomma på svenska senare i vår.

Kandidaterna utses av nationella bedömningskommittéer och pristagaren kungörs i samband med Nordiska rådets session i Köpenhamn den 2 november 2021.

Priset är 300 000 danska kronor, dvs. ca 37 000 euro.

Kandidaterna från Finland och Åland

Finlands ena kandidat till priset är Heidi von Wrights diktsamling Autofiktiv dikt – en samling där de episka dikterna binds samman av minnen, brottstycken och ekon från förr.

Texterna kretsar kring frågor om arv och miljö, om samhörighet och samband över tid och rum, om det allmängiltiga och det unika.

Läs mer om Heidi von Wrights diktsamling Autofiktiv dikt.

Pajtim Statovci tilldelades Finlandiapriset 2019 för sin roman Bolla och nu är han nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för den romanen.

"Bolla" betyder ett spöke, en best, en ormliknande varelse och en utomstående.

Bolla utspelar sig i skuggan av de etniska konflikterna i Jugoslavien och handlar om den förbjudna kärleken mellan albanske Arsim och serbiske Miloš.

På ett plågsamt vackert språk skriver Statovci om hur krig stjäl människors liv och krossar deras drömmar.

En översättning till svenska av Bolla är på gång.

Läs mer om Pajtim Statovcis bok Bolla.

Den åländske kandidaten är Sebastian Johans med debutromanen Broarna som handlar om de tre syskonen Carl, Teddy och Aina Johansson som år 1904 beslutar sig för att lämna den åländska byn Saltvik och skapa sig ett nytt och förhoppningsvis bättre liv på andra sidan Atlanten.

Broarna är en roman som handlar om att våga spänna bågen, om att vilja bygga broar in i framtiden, om att tro på en framtid full av ljus och lycka, välgång och välfärd. Om att möta motgång och sin värsta mardröm. Om att finna lugn och ro i det välbekanta och hemvana. Om längtan och rotlöshet, saknad och sorg.

Läs mer om Sebastian Johans roman Broarna.

Kandidaterna från Sverige

Sveriges ena kandidat till priset är romanen Strega av Johanne Lykke Holm som handlar om Rafa som tillsammans med åtta andra unga kvinnor anländer till den lilla bergsorten Strega för att arbeta på det majestätiska hotellet Olympic.

Av den strikta personalen får de lära sig att servera och stryka, laga mat och bädda rent, men hotellet förblir öde. På lediga stunder blickar de ut över trakten, de dova bergen, nunneklostret. Men den ensliga hösten vibrerar samtidigt av undantryckt bultande liv.

Författaren Johanne Lykke Holm.
Johanne Lykke Holm är en av Sveriges två kandidater till Nordiska rådets litteraturpris 2021. Författaren Johanne Lykke Holm. Bild: Khashayar Naderehvandi Johanne Lykke Holm

Författaren Andrzej Tichý har varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris två gånger tidigare - år 2009 för romanen Fält, och år 2014 för romanen Kairos.

I år har den svenska bedömningskommittén valt att nominera Tichý och hans novellsamling Renheten.

Personerna i berättelserna kämpar alla med att förhålla sig till de strukturer som skiktar världen och psyket. En man får ett utbrott på en buss. En socialrealist slår ihjäl sin vän med en hammare. En skyldig tjuv bedyrar sin oskuld. Städerskorna städar motvilligt vidare. Med tyngd såväl som humor skildras människor som fallit och som ännu väntar på att falla.

Kandidaterna från Norge

Norge har nominerat två författare med gedigna författarskap bakom sig:

Vigdis Hjorth har varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris tidigare, nämligen år 2017 för Arv og miljø (Arv och miljö), en omdebatterad roman som handlade om livslögner, övergrepp och infekterade familjerelationer.

I år är Vigdis Hjorth nominerad till priset för romanen Er mor død (romanen utkommer i översättning till svenska i mitten av mars med titeln Är mor död) där Hjorth skärskådar relationen mellan en mor och hennes dotter.

Johanna har lämnat Norge och klippt av banden till sin familj. Hon har bott utomlands i tre decennier och kom inte ens hem till sin fars begravning. När hennes man plötsligt dör beslutar hon sig för att flytta tillbaka hem. Hon är nu en välkänd konstnär och har blivit erbjuden möjligheten att göra en stor retrospektiv utställning. Men vad finns kvar av relationerna som hon lämnade för så länge sedan?

Författaren Vigdis Hjorth.
Vigdis Hjorth är en av Norges mest uppburna författare idag. Författaren Vigdis Hjorth. Bild: Sara Angelica Spelling Vigdis Hjorth

Lars Amund Vaage har sedan debuten år 1979 gett ut romaner, noveller, diktsamlingar, essäer och barnböcker.

År 1995 var han nominerad till Nordiska rådets litteraturpris för romanen Rubato, som också var hans litterära genombrott.

I romanen Det uferdige huset skriver Vaage om en ung man i spänningen mellan pliktkänsla och konstnärskall.

Berättelsen baserar sig på Vaages farfars liv – Ragnvald Vaage var en lovande ung poet i det unga självständiga Norge, men han kom från ett litet bondesamhälle där diktningen inte hade någon plats.

Kandidaterna från Danmark

Danmark har valt att nominera en roman och en diktsamling till Nordiska rådets litteraturpris år 2021:

Asta Olivia Nordenhofs roman Penge på lommen. Scandinavian Star. Del 1 är den första delen i en kommande serie på hela sju verk där Nordenhof tar fasta på den brand som inträffade på M/S Scandinavian Star utanför den svenska kuststaden Lysekil i april 1990. I branden omkom sammanlagt 159 personer.

Asta Olivia Nordenhof följer ett antal fiktiva personer som befann sig ombord på fartyget denna ödesdigra dag.

Penge på lommen. Scandinavian Star. Del 1 utkommer i översättning till svenska i april.

Författaren Asta Olivia Nordenhof.
Asta Olivia Nordenhofs bok om branden på M/S Scandinavian Star utkommer på svenska i vår. Författaren Asta Olivia Nordenhof. Bild: Alexander Buk-Swienty Asta Olivia Nordenhof

Poeten Ursula Andkjær Olsen har varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris en gång tidigare, år 2009 för diktsamlingen Havet er en scene.

I år är hon nominerad till priset för diktverket Mit smykkeskrin med dikter som enligt förlaget handlar om ”biologiska, ekonomiska och känslomässiga kretslopp, om att ge liv vidare och om att gå igenom övergångsåldern, om smärta och extas, floder av svett, kärlek och sorg, om att tappa kontrollen och the big bang”.

Kandidaterna från Island

Island har nominerat två verk till priset:

Romanen Um tímann og vatnið av författaren, artisten och aktivisten Andri Snær Magnason.

Om tiden och vattnet: en berättelse om vår framtid (boken har utkommit i översättning till svenska av John Swedenmark) är en berättelse där Magnason fördjupar sig i klimatkrisens konsekvenser. Författaren kombinerar personliga anekdoter och mytologi med klimatforskning, och resultatet blir en blandning av reseskildring, historia, vetenskap och filosofi.

Författaren Andri Snaer Magnason.
Andri Snær Magnasons bok är en personligt hållen romanessä om klimatkrisen. Författaren Andri Snaer Magnason. Bild: Gassi Andri Snær Magnason

Romanen Aðferðir til að lifa af ("Sätt att klara sig på", inte utkommen på svenska) av Guðrún Eva Mínervudóttir handlar om personer som av en tillfällighet förs samman: änkan Borghildur, datorkillen Árni vars stillasittande liv lett till fetma, Hannah som kämpar med ätstörningar och elvaåriga Aron Snæ, son till en ensamstående mor.

Kandidaterna från Grönland, Färöarna och det samiska språkområdet

Grönlands kandidat till priset är Niviaq Korneliussen med romanen Naasuliardarpi.

Blomsterdalen, som romanen heter i översättning till danska och norska, beskrivs som en galghumoristisk roman om kärlek, vänskap och sorg.

Boken handlar om en ung kvinna som bevittnade ett självmord när hon var tretton år gammal. Själv vill hon bli begraven mellan de höga fjällen i Tasiilaq, där de namnlösa gravarna på kyrkogården i Blomsterdalen pryds av blå, röda och rosa plastblommor.

Niviaq Korneliussen var nominerad till Nordiska rådets litteraturpris år 2015 med romanen Homo sapienne, en roman som handlade om fem grönländska hbtq-ungas vardag i Nuuk – en vardag fylld av längtan efter kärlek och ett försök att hitta, och skapa, sin egen sexuella identitet.

Författaren Niviaq Korneliussen.
Niviaq Korneliussen är en av Grönlands främsta författare idag. Författaren Niviaq Korneliussen. Bild: Angu Motzfeldt Niviaq Korneliussen

Färöarna har nominerat Lív Maria Róadóttir Jæger och hennes diktsamling Eg skrivi á vátt pappír ("Jag skriver på vått papper", inte utkommen på svenska).

Det samiska språkområdet har nominerat Inga Ravna Eira till priset med diktsamlingen Gáhttára Iđit ("Väktarens morgon", ej utkommen på svenska men finns utgiven i en trespråkig utgåva på nordsamiska/norska/engelska).

Inga Ravna Eira har varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris en gång tidigare, år 2019 med diktverket Ii dát leat dat eana.

Läs också