Hoppa till huvudinnehåll

Polis, städare, anhörig – vår enkät visar hur de inom äldreomsorgen gett sitt allt under coronakrisen: “Ledningen vet inte ett skit om det som händer”

Två närvårdare som går med varsin rullstol framför sig.
Vårdarna inom äldreomsorgen har fått se sitt yrke ändra karaktär under coronapandemin. Många nya arbetsmoment har tillkommit, den fysiska och psykiska belastningen har ökat och rättigheter inskränkts. Ändå tycker man om sitt arbete, trots utmaningarna. Två närvårdare som går med varsin rullstol framför sig. Bild: Arne Trautmann äldrevårdspersonal,äldreboende,ålderdomshem

Många av de som jobbar inom äldreomsorgen har funderat på att byta jobb under den senaste tiden, visar den enkät som Svenska Yle gjort. Arbetet har ändrat karaktär och personalen har fått många nya uppgifter som känns utmanande och tunga.

En femtedel uppger att jobbet är på gränsen för vad de orkar med och man tycker synd om de äldre som drabbas av omständigheterna.

"Tungt psykiskt då man är rädd att smitta patienterna, fysiskt tungt med mask. Nya direktiv som ändrar hela tiden."

Citatet är från en av de som jobbar inom äldreomsorgen i Svenskfinland. Det sammanfattar väl det som de flesta inom äldreomsorgen tycks känna just nu som en följd av hur coronapandemin påverkat deras jobb.

Många uppger hur påfrestande det är att jobba med munskydd och annan skyddsutrustning hela dagarna i ett också annars fysiskt tungt jobb.

"Att arbeta med kirurgiskt näsmunskydd gör det ännu tyngre. Duschning och näsmunskydd är en fruktansvärd kombination."

En del uppger också att munskyddet ger dem huvudvärk och andningssvårigheter.

Sextio procent ansåg föga överraskande att arbetet har blivit mer belastande under coronapandemin, nästan en femtedel säger att det är på gränsen för vad de orkar med.

Ett fåtal uppgav att arrangemangen fungerat bra även under coronapandemin.

Åttiofem personer som jobbar inom äldreomsorgen i Svenskfinland svarade på enkäten.

Så här gjordes enkäten

Vi ville ta reda på hur coronapandemin påverkat de som jobbar inom äldreomsorgen i Svenskfinland, hur säkerhetsåtgärder fungerat och hur det är med orken. Vi skapade ett frågeformulär som via fackrepresentationsmedlemmar skickades ut till vårdare i samtliga regioner i Svenskfinland.

Enkäten skickades till både privata och kommunala arbetsplatser, till bäddavdelningar och serviceboenden.

Alla svar är anonyma, men en del lämnade kontaktuppgifter så att vi kunde ringa upp.

Vi fick in 86 svar som vi sammanställt för att få en bild av hur det sett ut för de som vårdat våra äldre under det senaste året.

Psykiska påfrestningarna värst

Det som tycks vara det jobbigaste utgående från enkätsvaren är den psykiska påfrestningen.

"Arbetet har blivit tyngre fysiskt och psykiskt. Kraven blir större på vilken service vi ska erbjuda. Inga chefer, dåligt med stöd. Vi är ibland som en drivande flotte på öppet hav."

Att direktiven ändras så frekvent orsakar stor stress för de anställda.

"Oklara situationer har blivit till små gräl personalen emellan", och "stressigt när cheferna har egna direktiv istället för att följa THL:s direktiv så man får inte sitta i karantän fast man borde, istället måste man på jobb."

Det som är tydligt är personalens oro och omsorg för sina patienter och rädslan för att smitta dem.

"Jag har haft och har riktigt dåligt samvete, t.ex. varje gång jag har varit och handlat mat. Att åka och göra andra uppköp har jag försökt hålla mig ifrån."

"Det är hemskt för de äldre att vara isolerade. För de gamla har vi blivit viktigare eftersom allt program utifrån, andakter, musikstunder, besök, försvann."

Drygt sjuttio procent av de tillfrågade ansåg att deras privatliv påverkats på grund av deras jobb under det senaste året, och hela fyrtio procent har funderat på att byta jobb.

"För första gången känns det som om jag skulle vilja ha ett jobb där det går att jobba hemifrån."

Å andra sidan var andelen som inte ville byta jobb nästan lika stor.

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer anser man att Svenska Yles enkät stämmer överens med det man vet om vårdarnas situation.

Varierande betyg för ledningen

Anhöriga och ledningen inom äldreomsorgen fick både ris och ros, variationerna tycks vara stora på enheterna.

"Äldreomsorgsledarens delaktighet varit i princip noll. Har suttit och jobbat hemifrån och gömt sig. Däremot har andra enhetsledare varit mycket aktiva och hjälpsamma och själva jobbat extraskiften där det behövts."

Oförståelse från arbetsgivarna känns betungande.

"Ingen uppskattning fast man arbetat sig halvt slut. Allt går ut på att SPARA på dom med redan sämst löner inom kommun. Själv sitter dom nog med sina 6-7 000 euros löner och vet inte ett skit om det som händer längre ner i hierarkin."

Arbetsönskemål, semestrar och övertid blev ofta just önskemål och förverkligades inte. Då beredskapslagen infördes i mars förra året fick arbetsgivarna rätt att beordra vårdarna till övertid, flytta och dra in semestrar. Personalen hade ingen rätt att vägra.

"Bara att vi i somras fick önskan om att ta ut övertid i ledigt. Cheferna fattar inte ens att det KAN vi inte göra för då måste det tas in en vikarie. Dom tror att man bara kan gå hem och lämna allt. Hur vore det, utan exempelvis någon nattpersonal. Det säger mycket hur långt från verkligheten dom är."

Ett mindre antal uppgav att det fungerat bra från arbetsgivarnas håll och att informationen fungerat utan större problem.

Anhöriga kan vara ett knepigt kapitel

De anhöriga som visar förståelse och hjälper till uppskattas stort bland de som svarat på enkäten.

Men en del anhöriga har förvärrat situationen för personalen då man inte följer rekommendationer eller tror att det är personalen som bestämmer vilka regler som gäller.

"Det har varit och är väldigt tungt att handskas med anhöriga. De har ifrågasatt mycket av våra restriktioner. Vi har fått förklara och förklara. Ibland har vi tyckt att de anhöriga har trott, att det är vi i personalen, som har hittat på restriktionerna."

Att agera polis och övervaka att anhöriga följer alla restriktioner är inte bara omöjligt, det är också utmattande.

"Tungt att tjata på anhöriga om att god handhygien och munskydd gäller. De har svårt att ta in det. Nästa gång har de återigen inte på munskyddet som det ska vara (många har dem under näsan) och så har de inte tvättat och spritat händerna. Ibland har jag bara inte orkat tjata om det."

En av de vårdare som Svenska Yle talat med och som önskar vara anonym säger att hen är tveksam till om alla säkerhetsåtgärder och begränsningar egentligen är värt allt besvär, då det kommer till de äldre.

– De äldre själva vill hellre leva fullt ut den sista tid de har kvar istället för att isoleras från sin omgivning, säger hen.

Och då till och med umgänget med övriga boenden begränsats och måltider numera ska intas enskilt, kan man fråga sig om det är vad de äldre själva önskar under sin sista tid, konstaterar hen.

I förgrunden syns en bukett med blommor som står på ett bord. I bakgrunden syns en åldring som får hjälp av en yngre person, anställd, på ett äldreboende.
"Som jobbare inom poolen är det förvillande hur olika husen följer reglerna, tolkas olika, följs olika. Ändringar i direktiven har många gånger varit tvetydiga och oklara", skriver en av de som besvarat enkäten. I förgrunden syns en bukett med blommor som står på ett bord. I bakgrunden syns en åldring som får hjälp av en yngre person, anställd, på ett äldreboende. Bild: imago/photothek/ All Over Press äldreboende,kommunalt äldreboende,ålderdomshem,åldringar,Hemvård för åldringar,Åldrande och åldringar,Tjänster för åldringar,äldreservice,äldre,äldreomsorg,Gammal,bli gammal,Gamling

Extra städning och jobbig skyddsutrustning

Av de tillfrågade uppgav cirka sjutton procent att det ingår "mycket mera" städning i deras jobb nu. De flesta, fyrtiofem procent, ansåg att det delvis ingår mer städning nu än tidigare.

"Den extra städningen påverkade på våren så att det tog för mycket av den tid vi borde lägga på våra boenden. Det resulterade också i mitt fall att jag hamnade på sjukledighet."

Att städningen minskar på den tid man har med de äldre framgår i flera av svaren. Här tycks det variera stort från ställe till ställe - vissa av vårdarna måste ta stort ansvar över desinficering och städning medan andra har annan personal som sköter det.

"Diskuterade detta med min bror som är lärare och han sa, som väntat, att han skulle aldrig börja sprita/städa sitt klassrum p.g.a. den pågående pandemin. Men allt sånt sätts på oss vårdare! Vårdare är antagligen den yrkesgrupp med mest färdigheter i hela världen! Vi ska sköta ALLT! Mer och mer uppgifter sätts på oss hela tiden utan att vi blir fler i personalen."

En annan vårdare av de som svarat på Svenska Yles enkät som vi ringt upp och talat med, berättar att påklädningen av skyddsutrustning är ett moment som är både betungande och arbetsdrygt.

Genom att inte "ta in folk utifrån" för att minska risken för smitta, måste de ordinarie vårdarna inom vissa arbetsplatser arbeta långt fler dagar i sträck än vad arbetarskyddslagen egentligen tillåter.

Längre arbetsdagar och dubbelpass har då också blivit vanligare, uppger personen. Samma signaler har man hört på närvårdar- och primärskötarförbundet SuPer, enligt uppgifter till Svenska Yle.

En positiv sak som det senaste året fört med sig är enligt samma person att man inom personalen blivit otroligt sammansvetsade och att "alla ställer upp för varandra för vi är alla i samma båt".

Risken för smittspridning tas i beaktande

På privata äldreboenden ansåg man oftare än på de kommunala att det inte var möjligt att följa anvisningar om skyddsutrustning.

Totalt sett ansåg ändå hela sextio procent av alla som svarat att det gick att följa anvisningar om skyddsutrustning.

De som var anställda på den privata sidan ansåg också i högre grad att vikarierna har minskat under coronapandemin.

Fler kommunalt anställda än privatanställda ansåg att jobbet blivit mer belastande, på gränsen för vad man orkar med. Å andra sidan uppgav upp till hälften av de privat anställda att de övervägt att byta jobb, medan 35 procent av de kommunalt anställda funderat på att byta jobb.

Majoriteten av de som svarat anser att man har haft tillräckligt med säkerhetsutrustning under hösten, medan sjutton procent uppgav att man inte hade haft det

Över hälften ansåg att det hade varit möjligt att följa säkerhetsanvisningarna.

Läs också